Kumla Folkets hus är en samlings- och kulturbyggnad vid Skolvägen i centrala Kumla, Kumla kommun, Örebro län. Byggnaden har sedan 1927 fungerat som mötesplats för föreningsliv, kultur, film och teater. Den ursprungliga byggnaden uppfördes av Föreningen Folkets Hus i Kumla, som bildades 1920. Anläggningen byggdes ut och moderniserades 1962 och rymmer bland annat biograf- och teaterlokaler samt samlingslokaler. Kumla Folkets hus är fortfarande en aktiv mötesplats. Kumla kommunfullmäktige sammanträder i teatern och lokalerna används för bland annat bio, teater och andra evenemang.
Historia
Föreningen och Folkets park Föreningen Folkets Hus i Kumla bildades 1920. Föreningen hade då ännu ingen egen byggnad och bedrev i stället verksamhet i ett område som kallades Parken eller Kumlas Nöjespark vid det som i dag är Gartzvägen. Området hade bland annat dansbana, servering och skjutbana. Enligt föreningens historik hade Folkets hus-föreningen övertagit området från den tidigare nöjesverksamheten och kunde genom inkomsterna därifrån bidra till finansieringen av ett eget Folkets hus. Verksamheten i parken fortsatte till 1937, även om den hade minskat i omfattning under de sista åren.
Den första byggnaden Efter flera års arbete med ekonomi, lån och insamling av pengar kunde det första Folkets hus i Kumla invigas den 4 september 1927. Byggnaden var från början planerad för minst 600 besökare men hade vid invigningen 463 platser. Salongen användes för både teater, biograf och större möten och bestod av parkett och läktare. I byggnaden fanns även mindre möteslokaler och andra utrymmen. En våning upp fanns den så kallade B-salen, som rymde omkring 125 personer. Två trappor upp låg C-salen med festkök och plats för omkring 40 personer. På samma våning fanns även en bostad för vaktmästaren. Den nya byggnaden gav föreningslivet i Kumla en samlingslokal som var öppen för olika delar av kommunen. Kumla kommuns bevarandeprogram från 1990 beskriver den ursprungliga byggnaden som en viktig representant för folkrörelsernas byggnadshistoria och framhåller den som särskilt värdefull.
Utbyggnaden 1962 Redan under mitten av 1940-talet började frågan om att bygga ut Folkets hus diskuteras. Planerna drog ut på tiden på grund av bland annat ekonomiska frågor och diskussioner om var en ny anläggning skulle placeras. Ett alternativ som länge övervägdes var att förlägga det nya Folkets hus vid Djupadalsbadet, i kvarteret Mejeriet. Läget ansågs emellertid ligga för långt från centrum och planerna ändrades. Det första spadtaget till den nya anläggningen togs den 1 oktober 1960. Byggnadsarbetet tog drygt ett och ett halvt år och den utbyggda anläggningen invigdes den 14 april 1962. Invigningen förrättades av statsminister Tage Erlander. Tillbyggnaden gav plats för flera nya funktioner. Kumla kommuns bevarandeprogram beskriver 1962 års utbyggnad som en utvidgning med lokaler för olika ändamål, däribland bibliotekslokaler. Det nya huvudbiblioteket invigdes i Folkets hus den 8 april 1962, några dagar före den officiella invigningen av den nya anläggningen. Biblioteket fick större lokaler med bland annat läsrum, barnavdelning och utrymmen för studiecirklar.
Teater och biograf Den ursprungliga Folkets hus-byggnaden innehöll redan från början en kombinerad biograf- och teatersalong. Lokalen användes både för filmvisningar, teaterföreställningar och större möten. Under 1970-talet genomfördes en större restaurering av teater- och biosalongen. Restaureringen genomfördes 1976 med ekonomiskt stöd från Kumla kommun. Kumla kommun bedömde därefter att salongen var en god representant för 1920-talets byggnadskonst med influenser från äldre arkitekturstilar. Den äldre delen av Folkets hus pekades därför ut som särskilt värdefull i kommunens bevarandeprogram. Under 1970-talet användes Folkets hus också för filmverksamhet riktad till olika målgrupper. Bland annat arrangerades kvalitetsfilm genom Biograf Kontrast i samarbete mellan Folkets hus, Hyresgästföreningen, HSB, ABF, Unga Örnar och kommunens kulturnämnd. Den nuvarande biografsalongen har 245 platser.
Biblioteket Kumla folkbibliotek flyttade in i Folkets hus 1962. Lokalerna användes som huvudbibliotek under perioden 1962–2001. Under tiden i Folkets hus byggdes bibliotekets verksamhet ut. Kommunen beskrev under 1990-talet Folkets hus som huvudbibliotekets lokalisering och diskuterade samtidigt behovet av större och bättre anpassade bibliotekslokaler. Under slutet av 1990-talet planerades därför ett nytt bibliotek. Kommunens stadsplanering såg samtidigt Folkets hus och det nya biblioteket som delar av ett sammanhängande kulturcentrum i den västra delen av centrala Kumla. Biblioteket lämnade Folkets hus 2001 när det nya biblioteket i centrala Kumla stod klart.
Folkets hus och föreningslivet Folkets hus kom tidigt att bli en central lokal för Kumlas föreningsliv. Ett exempel är Verdandilogen ”Fram”, som bildades 1925. När föreningen fick tillgång till Folkets hus efter invigningen 1927 ökade dess verksamhet och lokalen användes bland annat för möten och hobbycirklar. Under 1900-talet användes huset av olika föreningar, studieförbund och kulturarrangörer. Folkets hus-föreningen samarbetade bland annat med kommunens kulturnämnd och Kumla teaterförening kring teater- och musikarrangemang.
Folkets hus i stadsbilden Folkets hus ligger vid Skolvägen nära Kumla station. Byggnaden är en del av den centrala miljö där Skolvägen, Kvarngatan och andra centrala gator möts. Under 1990-talet och början av 2000-talet diskuterades hur Folkets hus, biblioteket och de omgivande gatorna skulle kunna bilda en sammanhängande kulturmiljö. Kommunens planering omfattade bland annat ett nytt gång- och cykelstråk, ett entrétorg mellan biblioteket och Folkets hus samt en omgestaltning av Skolvägen. Sedan 1900-talet har Folkets hus också varit en plats för kommunal verksamhet. Kumla kommunfullmäktige sammanträder i dag i teatern i Folkets hus. Kommunfullmäktiges möten är öppna för allmänheten. Mötena kan även följas via närradion och kommunens webb-tv. År 2026 är Folkets hus fortfarande platsen för kommunfullmäktiges sammanträden.
Kulturhistoriskt värde Kumla kommuns bevarandeprogram från 1990 pekar ut den äldre delen av Folkets hus som särskilt värdefull. Byggnaden beskrivs som en representant för 1920-talets byggnadskonst och som en del av den byggnadshistoriska utvecklingen inom folkrörelsernas lokaler. Folkets hus har samtidigt ett samhällshistoriskt värde genom sin långa användning som mötesplats för föreningsliv, folkbildning, kultur och demokratiska möten. Dess historia speglar därmed utvecklingen av de svenska folkrörelsernas lokaler under 1900-talet. Den äldre delen från 1927 och utbyggnaden från 1962 representerar två olika skeden i Kumlas utveckling. Den första byggnaden hör samman med 1920-talets folkrörelse- och föreningsliv, medan utbyggnaden speglar efterkrigstidens expansion av kommunal kultur- och biblioteksverksamhet.
Verksamhet i dag Kumla Folkets hus används i dag för biograf, teater, livesändningar, möten och andra arrangemang. Folkets hus tillhör organisationen Folkets Hus och Parker och beskrivs som en öppen demokratisk mötesplats. Kumla filmstudio, som bildades 2024, visar film i samarbete med biografen i Folkets hus.
Se även
Kumla Kumla station Kumla bibliotek Kumla närradio Folkets Hus och Parker Folkets park
Referenser
Kategori:Byggnader och anläggningar i Kumla