Djupadalsparken är en stadspark i Kumla, kring Kumlasjön och Djupadalsbadet. Parken började anläggas under 1930-talet och invigdes tillsammans med Kumlasjön 1935. Den utvecklades därefter till ett stadsnära fritids-, bad- och nöjesområde med bland annat servering, scen, badsjö och senare tempererade bassänger och camping. I dag ingår Djupadalsparken i Kumlas stadspark tillsammans med den yngre Kumla sjöpark.
Kumla kommun har klassat Djupadalsparken som en värdefull kulturmiljö. Parken har enligt kommunens kulturmiljöprogram samhälls- och socialhistoriska värden som folklig nöjes- och mötesplats, samt värden knutna till rekreation, besöksnäring och trädgårdsväsen.
Historia Tillkomsten på 1930-talet Djupadalsparken växte fram under 1930-talet, då Kumla municipalsamhälle sökte möjligheter att skapa en större offentlig park samtidigt som den ekonomiska depressionen hade medfört omfattande arbetslöshet. Genom de offentligt finansierade beredskapsarbetena kunde kommunen genomföra ett större parkprojekt. En viktig del av projektet var anläggandet av Kumlasjön. Sjön grävdes för hand av arbetare inom ramen för beredskapsarbetet. Kommunens plan för ett friluftsbad togs fram av arkitekten Gösta Nesser och presenterades i april 1933. Kommunalfullmäktige fattade därefter beslut om genomförandet, och arbetena påbörjades i augusti samma år. Kumlasjön och den nya parken invigdes på valborgsmässoafton 1935. Parken anlades med gräsytor, planteringar, träd och buskar samt en mindre ö i sjön. Ett sommarcafé och andra funktioner för besökare ingick i anläggningen. Syftet var både att skapa en offentlig park och att ge Kumlas invånare möjlighet till promenader, rekreation och friluftsliv. Kumlasjön fick snart en viktig funktion som badsjö. Eftersom många av Närkes naturliga sjöar i området hade torrlagts blev den konstgjorda sjön ett efterlängtat inslag i Kumla. Den kom senare att få smeknamnet Närkeslättens pärla.
Folkpark och nöjesområde Djupadalsparken fick tidigt även en funktion som samlings- och nöjesplats. En scen med gradänger för åskådarna anlades i parken, vilket gjorde att området kom att fungera som en lokal folkpark. Här hölls möten, festligheter och högtider. I parken arrangerades också Barnens dag, med tivoli och andra aktiviteter. Barnens dags-föreningen använde området för sina festligheter under flera decennier. År 1955 överlämnades skulpturen Hans och Greta av Arvid Källström till Kumla kommun i samband med Barnens dag. Skulpturen placerades vid Kumlasjön och amfiteatern. Barnens dags-föreningen hade fått använda området kostnadsfritt och intäkterna från festligheterna gick bland annat till föreningens koloniverksamhet. Barnens dags-festligheterna upphörde i mitten av 1970-talet. Djupadalsparken kom också att användas för musik- och underhållningsarrangemang. Under 2000-talet arrangerades bland annat Kumlasjönt vid amfiteatern, med konserter och annan lättsam underhållning under sommaren.
Utveckling under efterkrigstiden Under efterkrigstiden fortsatte Djupadalsparken att utvecklas som fritidsområde. Området kring Kumlasjön användes för bad på sommaren och för andra fritidsaktiviteter under resten av året. Under vintern förekom bland annat skridskoåkning och skidåkning, och ett elljusspår användes året runt. Under 1970-talet förändrades badverksamheten genom att Kumlasjön kompletterades med ett tempererat bassängbad. Den nya badanläggningen invigdes i maj 1975 och omfattade bland annat simbassäng, barnbassäng och separat hoppbassäng. Anläggningen utvecklades senare till Djupadalsbadet.
Under början av 1980-talet ersattes den äldre friluftsscenen och serveringsbyggnaden. Den nya scenen hade projekterats 1975 av Jerk Alton arkitektkontor AB och en ny servering projekterades under första halvåret 1982 av samma kontor. Kommunen uppförde byggnaderna under vintern 1982–1983 och de skulle färdigställas till slutet av april 1983. Den nya serveringen utformades med en veranda som gav byggnaden en tydlig koppling till sjön.
Camping En campingplats tillkom i anslutning till fritidsområdet. Redan under 1980-talet ingick camping i kommunens planer för Djupadalen, och under 1990- och 2000-talen var campingverksamheten etablerad i området. År 2002 marknadsfördes Djupadalsbadets camping med stugor och campingplatser med och utan el. Campingen hade då även service under sommarsäsongen.
Nytt badhus och Sjöparken Under 2000-talet förändrades Djupadalsparkens roll i den centrala grönstrukturen genom två större projekt: ett nytt badhus och en ny stadspark vid Kumlasjön. Det nya Djupadalsbadet invigdes 2013 och placerades mellan den äldre Djupadalsparken och det område som senare utvecklades till Sjöparken. I kommunens kulturmiljöprogram beskrivs det nya badhuset som en avgränsning mellan den äldre parken och den nya sjöparken. Planerna på en utvidgning av området kring Kumlasjön hade funnits under flera decennier. Kommunen började under 2000-talet arbeta mer konkret med att skapa en större stadspark som skulle komplettera den äldre Djupadalsparken. Resultatet blev Kumla sjöpark, som utvecklades under 2010-talet. Den äldre Djupadalsparken kom därmed att utgöra den västra och södra delen av en större sammanhängande stadspark kring Kumlasjön. Kumla kommun beskriver i dag Kumla stadspark som bestående av den äldre Djupadalsparken och den nyare Sjöparken.
Parkmiljö Djupadalsparken är en relativt liten stadspark med en varierad park- och naturmiljö. Kumla kommun beskriver området som park och trädgård samt skog och träd. På den västra sidan av Kumlasjön finns parkmark och på den södra sidan en tallskog med äldre och grövre tallar. Delar av gräsytorna sköts som slåtterängar. Parkens sluttning mot den så kallade Karlslundsåsen bildar en naturlig amfiteater ned mot utomhusscenen. I parken finns gångstigar, planteringar, fontäner i sjön och en enklare sandstrand. Till miljön hör också en talldunge. Djupadalsparken har även naturvärden. Kommunens naturvärdesinventering har klassat området som naturvärdesklass 4, motsvarande visst naturvärde. Bland de arter som noterats finns bland annat grönsångare, ärtsångare, björktrast, rödvingetrast, grönfink, backnejlika och prästkrage. I tallskogen finns äldre tallar och i den södra delen mot Malmgatan finns en artrik torrängsflora.
Evenemang och användning Djupadalsparken har under sin historia fungerat som en plats för både vardaglig rekreation och större offentliga arrangemang. Förutom bad och promenader har parken använts för möten, festligheter, Barnens dag och musikunderhållning. Den centrala scenen och amfiteatern har gett området en särskild funktion som evenemangsplats. Under 1990-talet uppmärksammades Djupadalsparken även som park- och trädgårdsmiljö inom det nationella arrangemanget Kulturhusens dag. År 1996 genomfördes guidade visningar av Djupadalsparken och Kumlasjön.
Kulturmiljö Djupadalsparken är utpekad som särskilt värdefull kulturmiljö i Kumla kommuns kulturmiljöprogram. Programmet framhåller framför allt parkens kontinuerliga användning som en folklig nöjes- och mötesplats. Dess läge i utkanten av den framväxande staden under 1930-talet ger miljön även samhälls- och socialhistoriska värden. Kulturmiljöprogrammet framhåller också värden kopplade till rekreation, besöksnäring och trädgårdsväsen. Som särskilt värdefulla delar anges fastigheten Kumla 11:1 samt delar av Sotaren 6–7. Kommunen rekommenderar att parkens karaktär av aktivt brukad mindre stadspark bevaras och att nya byggnader underordnas parkens uttryck och skala.
Kumlas stadspark Djupadalsparken är i dag den äldre delen av Kumlas stadspark. Den nyare Kumla sjöpark har byggts ut på andra sidan och i anslutning till Kumlasjön. Tillsammans bildar de ett större sammanhängande park- och rekreationsområde nära Kumlas centrum. I den samlade stadsparken finns i dag bland annat gångstråk, lekplatser, grillplatser, utegym, discgolf och olika aktiviteter kring sjöarna. Området används både för vardagsrekreation och som besöksmål.
Referenser
Kategori:Kumla Kategori:Parker i Sverige