Kungliga gardet (serbisk kyrilliska: Краљева гарда; latinska: Kraljeva garda) var ett livgarde och elitförband inom Furstendömet Serbiens, Kungariket Serbiens och Kungariket Jugoslaviens armé som existerade under åren 1830–1943.

Dess uppgift var att skydda medlemmarna av kungafamiljerna (huset Obrenović och huset Karađorđević). Förbandet hade Helige Göran som beskyddare.

Förbandet var företrädaren till det Kungliga bergsgardet, som existerade under åren 1943–1945 och som tillhörde den Jugoslaviska armén i hemlandet (Tjetnikerna).

Historia

Furstendömet Serbien Kungliga gardet grundades 1830 på initiativ av furst Miloš Obrenović I.

Han beordrade att unga män skulle väljas ut "från de kooperativa och rikare husen, i enlighet med deras status och rykte. och skilde dem från "enkla soldater". Han fastställde tydliga krav på vilka som kunde antas. De skulle vara friska, ogifta och skötsamma unga män samt fria från dåligt uppförande och missbruk. Om möjligt skulle de dessutom kunna läsa och skriva. Fursten sa också till föräldrarna till framtida gardister: "Varje far eller släkting bör hålla hög aktning för den person vars son eller släkting tas upp i gardet."

Upprättandet av gardet legaliserades den 12 maj 1838 genom att Miloš antagog ett dekret. vänster|miniatyr|200x200px|Officerare från det Kungliga gardet (1887). På Helige Georgsdagen 1830 valdes 73 unga män ut i Požarevac, från vilken det första gardekompaniet bildades. Samtliga skrevs de in i gardesskolan, där de fick lära sig läsa och skriva samt genomgå militär utbildning.

Efter att ett andra gardeskompaniet hade bildats, förenades gardet med den gardesavdelning som leddes av den "överste militära serdaren och chefen för furstgardet" Toma Vučić Perišić. Gardet flyttades därefter till Kragujevac, som vid denna tid var huvudstad i Furstendömet Serbien.

Våren 1831 anslöt sig även orkestern "Furst-serbiska orkestern" till furstgardet, som leddes av Josip Schlesinger, som skickades till Kragujevac av furst Miloš bror Jevrem.

Vid Herrens presentation 1835, i Guds moders avsomnandes katedral i Kragujevac, proklamerades den nya serbiska konstitutionen högtidligt under en gudstjänst. Äran att bära statsflaggan tillföll då Jevrem Gavrilović.

Den 12 maj 1838 legaliserades gardets upprättande genom ett dekret som utfärdades av furst Miloš. Samtidigt fick gardet för första gången en officiell militär insignia. Datumet kom därefter att broderas med guldtråd på det trefärgade bandet, högst upp på spjutet på gardets fana.

När furst Miloš kom till makten i Serbien för andra gången 1861, bestämde han sig för att klä sina vakter i "dušanka", uniformer överdådigt dekorerade efter ungersk modell men också i linje med de klädseder som rådde i medeltida Serbien.

När Miloš kom till makten i Serbien för andra gången, 1861 beslutade han att klä sina vakter i dušanka, uniformer som var överdådigt dekorerade efter ungersk modell, men anpassades samtidigt till de klädtraditioner som förknippades med det medeltida Serbien.

Kungariket Serbien miniatyr|Ett vykort med Kungliga gardets uniformer (1890). På palmsöndagen 1886 ägde en storslagen ceremoni rum i parken Kalemegdan i huvudstaden Belgrad. Där överlämnade kung Milan I Obrenović bland annat de nya militärflaggorna till femton befälhavare för infanteriregementen och fem befälhavare för kavalleriregementen. Senare sade kungen: ''Genom att överlämna flaggorna till er idag, överlämnar jag äran till er, jag överlämnar Serbiens värdighet och framtid."

Kungliga gardets flagga var dekorerad med guldtråd med inskriptionen "För tron, kungen och fosterlandet – kungliga gardet''.

Kungliga gardet var en framträdande symbol för den Kungliga serbiska armén vid kung Peter I Karađorđevićs kröning i september 1904. Under första världskrigets svåra dagar blev gardet inte bara kungens närmaste beskyddare, utan också hans moraliska stöd och stridsinspiration.

När den serbiska armén tvingades retirera mot Grekland i slutet av år 1915, bar gardet bokstavligen sin åldrande kung i sina armar genom Albaniens branta raviner och oframkomliga bergstrakter. Många av dem kom aldrig fram.

Under den segerrika Thessalonikioffensiven 1918 och den efterföljande befrielsen av Serbien gav många från gardet sina liv.

Kungariket Jugoslavien Under andra världskriget var Kungariket Jugoslaviens armé oförberedd och otillräckligt rustad för att möta hotet från axelmakterna. När Nazityskland inledde invasionen av Jugoslavien den 6 april 1941 (''Aprilkriget''), rymde eller kapitulerade många av den icke-serbiska majoriteten av armén.

I slutet av Aprilkriget tillfångatogs ett stort antal och mestadels serbiska soldater och officerare, som vägrade att kapitulera utan strid. Kungliga gardet led också ett liknande öde. En del av personalen som lyckades undvika att bli tillfångatagna fortsatte att göra motstånd och några av officerarna anslöt sig till den Jugoslaviska armén i hemlandet, där det det Kungliga bergsgardet bildades.

Bilder

Källor

Kategori:Militära enheter i den Kungliga serbiska armén Kategori:Militära förband Kategori:Organisationer bildade 1830 Kategori:Organisationer upplösta 1943