Axpo Holding AG är ett schweiziskt energiföretag med huvudkontor i Baden i kantonen Aargau och moderbolag för Axpo-koncernen. Bolaget bildades 2001 genom en omorganisation av det tidigare Nordostschweizerische Kraftwerke AG (NOK) och ägs helt av kantoner i nordöstra Schweiz och deras kantonala elbolag.
Koncernen är verksam inom elproduktion, elnät, energiförsörjning och energihandel samt energitjänster och långfristiga kraftköpsavtal (PPA). I Schweiz bygger produktionsportföljen främst på vattenkraft och kärnkraft, medan den internationella expansionen framför allt har omfattat sol- och vindkraft, handel med el och naturgas samt marknadsföring av förnybar elproduktion. Koncernen har även andelar i gaseldade kombikraftverk och verksamhet inom biomassa, biometan, batterilagring och flytande naturgas (LNG).
Under räkenskapsåret 2024/25 drev Axpo tillsammans med partner mer än 150 kraftverk och levererade genom dessa anläggningar, ägarandelar och långfristiga inköpsavtal omkring 40 procent av den el som förbrukades i Schweiz. Utanför Schweiz är koncernen verksam i mer än 30 länder och 40 marknader i Europa, Nordamerika och Asien. Den 30 september 2025 uppgick antalet anställda till 7 480 heltidsekvivalenter.
Historia
Ursprung och bildande Axpos rötter går tillbaka till elektrifieringen av Schweiz i slutet av 1800-talet. Motor AG, en föregångare till bolag som senare kom att ingå i koncernen, grundades 1895. År 1908 förband företaget vattenkraftverket i Beznau i Aargau med magasinverket i Löntsch i Glarus genom en cirka 100 kilometer lång 27 kV-ledning.
År 1914 bildade kantonerna Aargau, Glarus, Zürich, Thurgau, Schaffhausen och Zug Nordostschweizerische Kraftwerke AG (NOK), som övertog anläggningarna i Beznau och Löntsch. År 1920 färdigställde NOK sitt första egna vattenkraftverk i Eglisau vid Rhen.
Det schweiziska elnätet integrerades successivt med det europeiska systemet. År 1958 sammankopplades näten i Tyskland, Frankrike och Schweiz på 220 kV och 1967 byggdes förbindelsen i Laufenburg ut till 380 kV. Knutpunkten blev känd som "Laufenburgs stjärna" och utvecklades till en av utgångspunkterna för det sammankopplade kontinentaleuropeiska elnätet.
NOK började också producera kärnkraft. Block 1 i Beznau kärnkraftverk togs i drift 1969 som Schweiz första kommersiella kärnkraftverk, och block 2 följde 1971. Efter Fukushimaolyckan 2011 beslutade det schweiziska förbundsrådet att inte bygga nya kärnkraftverk som en del av en omläggning av landets energipolitik. År 2016 avvisade de schweiziska väljarna i en folkomröstning ett initiativ som skulle ha begränsat de befintliga kärnkraftverkens drifttid och påskyndat avvecklingen av kärnkraften.
I slutet av 1990-talet ledde den gradvisa liberaliseringen av den europeiska elmarknaden till en omorganisation av NOK-ägarnas innehav. År 2001 bildade NOK, ägarkantonerna och deras elbolag Axpo Holding AG med säte i Baden. NOK, Centralschweizerische Kraftwerke AG (CKW) och EGL AG, som senare integrerades i Axpo Solutions AG, placerades under holdingbolaget. Bolaget bildades formellt den 16 mars 2001.
Internationell expansion och diversifiering Under 2000-talet kombinerade Axpo investeringar i schweizisk elinfrastruktur med växande internationell handel och energiförsörjning. År 2005 inleddes projektet "Linthal 2015" i Glarneralperna, där Linth–Limmern-komplexet byggdes ut med ett pumpkraftverk på 1 000 MW. Limmern-anläggningen togs successivt i drift 2016 och 2017 efter omkring tio års planering och byggnation; investeringen uppgick till omkring CHF 2,1 miljarder.
Det tidigare NOK bytte namn till Axpo AG 2009 och Axpo Power AG 2012. Omorganisationen innebar en tydligare uppdelning mellan elproduktion, elnät, energiförsörjning och internationell verksamhet.
Mellan 2013/14 och 2015/16 ledde sjunkande grossistpriser på el och en starkare schweizerfranc till stora nedskrivningar på kraftverk och elinköpsavtal. Koncernen redovisade nettoförluster på cirka CHF 730 miljoner 2013/14, CHF 990 miljoner 2014/15 och CHF 1,252 miljarder 2015/16. Återhämtade elpriser och kostnadsbesparingar bidrog till att koncernen åter redovisade vinst 2016/17.
Samtidigt expanderade koncernen inom förnybar energi utanför Schweiz. År 2015 köpte Axpo det tyska Volkswind, som utvecklar och driver vindkraftsparker i Tyskland och Frankrike. Samma år togs den havsbaserade vindkraftsparken Global Tech I i Nordsjön i drift; Axpo äger 24,1 procent av projektet. År 2019 slutfördes förvärvet av det franska företaget Urbasolar, som utvecklar, bygger och driver solcellsanläggningar.
Den internationella expansionen åtföljdes av tillväxt inom energihandel och långfristiga avtalslösningar, däribland kraftköpsavtal (PPA). Under räkenskapsåret 2018/19 redovisade affärsområdet Trading & Sales enligt koncernens räkenskaper sitt dittills bästa resultat, bland annat till följd av efterfrågan på PPA och expansionen av den internationella verksamheten.
Energikrisen 2022 År 2022 ledde de kraftigt stigande europeiska energipriserna, i samband med Rysslands invasion av Ukraina och lägre tillgänglighet i den franska kärnkraftsflottan, till kraftigt ökade krav på säkerheter för företag som hade sålt sin framtida elproduktion i förväg. Även om dessa säkringspositioner inte nödvändigtvis innebar motsvarande ekonomiska förluster skapade de mycket stora likviditetsbehov i hela sektorn.
Den 2 september 2022 begärde Axpo i förebyggande syfte tillfälligt likviditetsstöd från Schweiziska edsförbundet. Den 5 september ställde förbundsrådet en efterställd kreditram på upp till CHF 4 miljarder till förfogande. Förbundsrådet lade därefter fram en tilläggskredit på samma belopp för parlamentet. Kreditramen var bland annat förenad med begränsningar av utdelningar och avyttringar av tillgångar som kunde äventyra återbetalningen av eventuella lån samt ytterligare rapporteringsskyldigheter gentemot myndigheterna.
Axpo utnyttjade aldrig kreditlinjen. När marknaderna delvis normaliserades och kraven på säkerheter minskade begärde bolaget 2023 att kreditramen skulle upphävas. Det federala departementet för miljö, transport, energi och kommunikation upphävde den helt med verkan från den 1 december 2023. Bolaget omfattades dock även fortsättningsvis av de rapporteringsskyldigheter som enligt federal lag gäller för elbolag som betraktas som systemviktiga.
Företagsstruktur
Ägare Axpo Holding AG ägs helt av offentliga enheter: aktieägarna är kantoner i nordöstra Schweiz och kantonala elbolag. Den 30 september 2025 uppgick aktiekapitalet till CHF 370 miljoner, fördelat på 37 miljoner registrerade aktier med ett nominellt värde på CHF 10 vardera.
Aktieägarna och deras respektive innehav är:
Elektrizitätswerke des Kantons Zürich — 18,410 % Kanton Zürich — 18,342 % AEW Energie AG — 14,026 % Kanton Aargau — 13,975 % St. Gallisch-Appenzellische Kraftwerke AG — 12,501 % EKT Holding AG — 12,251 % Kanton Schaffhausen — 7,875 % Kanton Glarus — 1,747 % Kanton Zug — 0,873 %
Koncernorganisation Axpo Holding AG ansvarar för Axpo-koncernens strategiska inriktning. Koncernens ledningsstruktur är organiserad i tre huvudområden: Generation & Distribution, Trading & Sales och CKW.
Generation & Distribution omfattar drift och optimering av produktionsportföljen – däribland kärnkraft, vattenkraft, gas och förnybar energi – samt distributionsnät och investeringar i produktions- och nätkapacitet. Trading & Sales omfattar internationell energihandel, marknadsföring av koncernens elproduktion och utveckling av energilösningar för kunder, inklusive långfristiga leverans- och inköpsavtal. CKW är koncernens viktigaste plattform för slutkunder och energitjänster i centrala Schweiz.
Bland Axpo Holding AG:s viktigaste schweiziska dotterbolag finns Axpo Grid AG, Axpo Hydro AG, Axpo Power AG och Axpo Solutions AG, som samtliga är helägda. Under räkenskapsåret 2024/25 ökade Axpo Holdings ägarandel i CKW AG till 85,9 procent. Inom den internationella verksamheten för förnybar energi kontrollerar koncernen bland annat Volkswind och Urbasolar.
Avectris AG, som tidigare räknades till koncernens dotterbolag och tillhandahöll IT-tjänster, upphörde att ingå i Axpo 2020 när Axpo, EKZ och AEW sålde bolaget till GIA Informatik AG.
Finansiella data Axpo-koncernens finansiella utveckling sedan räkenskapsåret 2011/12 framgår av tabellen nedan. Beloppen anges i miljoner schweizerfranc. För historiska år används, där sådana finns tillgängliga, senare omräknade jämförelsetal från bolagets finansiella rapporter.
+Finansiella nyckeltal för Axpo-koncernenRäkenskapsårOmsättning(miljoner CHF)Årets resultat(miljoner CHF)Anställda(vid periodens slut)2011/127 3462824 3762012/137 0252124 5092013/146 705−7304 4772014/155 860−9904 2842015/165 416−1 2524 2942016/175 5673104 2222017/184 8501314 4412018/194 8568654 9582019/204 8085705 3502020/216 0566075 3382021/2210 5465945 9372022/2310 4513 3896 4202023/247 6351 5097 0232024/257 3958797 480
Mellan 2013/14 och 2015/16 påverkades resultaten kraftigt av nedskrivningar av kraftverk och elinköpsavtal, främst till följd av sjunkande grossistpriser på el. Under 2018/19 ökade däremot nettoresultatet till CHF 865 miljoner; återföringar av nedskrivningar på cirka CHF 398 miljoner bidrog till utvecklingen.
Under räkenskapsåret 2022/23, efter de kraftiga störningarna på energimarknaderna föregående år, redovisade koncernen ett nettoresultat på CHF 3,389 miljarder. Axpo hänförde ökningen främst till normaliseringen av finansiella effekter samt utvecklingen inom den internationella kund- och energihandelsverksamheten. Under 2024/25 uppgick omsättningen till CHF 7,395 miljarder och nettoresultatet till CHF 879 miljoner; vid periodens slut hade koncernen 7 480 heltidsekvivalenter.
Verksamhet
Elproduktion Axpo producerar el från en diversifierad portfölj av vattenkraft, kärnkraft, solkraft, vindkraft, gas och biomassa, huvudsakligen i Schweiz och andra europeiska länder. Vid utgången av räkenskapsåret 2024/25 uppgick den produktionskapacitet som kunde hänföras till koncernen, beräknad i proportion till dess ägarandelar i anläggningarna och inklusive långfristiga inköpsrättigheter, till cirka 10 165 MW. Nettoelproduktionen under samma år uppgick till omkring 32 371 GWh.
+Produktionskapacitet hänförlig till Axpo-koncernen vid utgången av 2024/25TeknikSchweizInternationelltTotaltVattenkraft4 350 MW—4 350 MWKärnkraft, inklusive långfristiga avtal1 630 MW1 020 MW2 650 MWNaturgas—1 750 MW1 750 MWSolkraft10 MW700 MW710 MWVindkraft2 MW680 MW682 MWBiomassa21 MW2 MW23 MWTotalt6 013 MW4 152 MW10 165 MW
Siffrorna i tabellen motsvarar Axpos proportionella andel av anläggningarna och omfattar helkonsoliderade kraftverk, ägarandelar och elinköpsrättigheter. De motsvarar därför inte nödvändigtvis den fulla nominella kapaciteten i de anläggningar som koncernen driver eller är delägare i.
Vattenkraft Vattenkraft är Axpos största energislag räknat i installerad kapacitet. Koncernen äger eller deltar i omkring 60 vattenkraftsanläggningar i Schweiz och hade under 2024/25 cirka 4 350 MW hänförlig vattenkraftskapacitet, med en produktion på 8 754 GWh.
Portföljen omfattar strömkraftverk, magasinverk och pumpkraftverk. Bland anläggningarna finns vattenkraftverken i Beznau, Rheinau och Eglisau-Glattfelden samt Linth–Limmern-komplexet. Det senare byggdes ut genom projektet "Linthal 2015", som tillförde pumpkraftverket Limmern med en effekt på 1 000 MW. Investeringen i utbyggnaden uppgick till omkring CHF 2,1 miljarder.
Bland Axpos vattenkraftverk finns:
vattenkraftverket Beznau vid Aare (strömkraftverk), vattenkraftverket Rheinau vid Rhen (strömkraftverk), vattenkraftverket Eglisau-Glattfelden vid Rhen (strömkraftverk), kraftverkskomplexet Linth–Limmern, med magasin- och pumpkraftverk.