Bind mig, älska mig! (spanska: ¡Átame!) är en spansk film från 1989, skriven och regisserad av Pedro Almodóvar. I huvudrollerna ses Victoria Abril och Antonio Banderas i rollerna som Marina och Ricky, där en ung man som kidnappar en kvinna i förhoppningen att hon ska bli förälskad i honom. Filmen producerades av Almodóvars produktionsbolag El Deseo.

Filmen hade spansk premiär den 29 december 1989 och svensk premiär den 7 september 1990.

Handling Den 23-årige Ricky skrivs ut från ett psykiatriskt sjukhus efter att ha tillbringat större delen av sitt liv på olika institutioner. Han är föräldralös och besluten att skapa sig vad han betraktar som ett normalt liv: ett arbete, en hustru och en familj. Föremålet för hans planer är Marina Osorio, en skådespelare som han tidigare har träffat under en av sina rymningar från sjukhuset. Marina minns emellertid knappt deras möte.

Marina håller på att avsluta inspelningen av en skräckfilm, regisserad av den rullstolsburne Máximo Espejo. Ricky följer efter henne hem, tränger sig in i hennes lägenhet och håller henne fången. Han förklarar att han har kidnappat henne för att ge henne en möjlighet att lära känna honom och bli förälskad i honom. Marina gör motstånd och försöker komma undan, men Ricky binder och bevakar henne.

När Marina får svår tandvärk lämnar Ricky lägenheten för att skaffa smärtstillande medel. Han blir misshandlad av en narkotikaförsäljare och återvänder svårt skadad. Marina tar hand om hans sår och förhållandet mellan dem förändras gradvis. Samtidigt försöker Marinas syster Lola och Máximo ta reda på vart hon har försvunnit. När Lola till sist hittar henne har Marina börjat besvara Rickys känslor.

Rollista

Källa:

Produktion Filmen skrevs och regisserades av Pedro Almodóvar och producerades av El Deseo, med Agustín Almodóvar som exekutiv producent. José Luis Alcaine svarade för fotograferingen och José Salcedo för klippningen. Scenografin utformades av Ferrán Sánchez och kostymerna av José María de Cossío. Filmmusiken komponerades av Ennio Morricone.

Almodóvar beskrev filmen som en berättelse om ett par och om samlevnadens problem. Enligt honom börjar filmen, från och med kidnappningen, efterlikna ”scener ur ett äktenskap”, där två människor delar bostad, säng, fantasier och rädslor. Han framhöll också ensamhet som ett centralt tema: till skillnad från Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott, som behandlar ensamheten efter ett förhållande, handlar Bind mig, älska mig! om ensamheten före en passionerad relation.

Premiär och mottagande Filmen visades vid flera internationella filmfestivaler, däribland Berlins internationella filmfestival 1990. I Spanien sågs den på biograf av omkring 1,35 miljoner personer.

Vid den femte upplagan av Goyapriset fick filmen 15 nomineringar, bland annat för bästa film, regi och originalmanus. Victoria Abril och Antonio Banderas nominerades i de båda huvudrollskategorierna, medan Loles León och Francisco Rabal nominerades för sina biroller. Även filmens foto, musik, klippning, scenografi, kostym, ljud, smink och produktionsledning nominerades.

Filmen belönades senare med bland annat Sant Jordi-priset för bästa spanska film. Antonio Banderas fick skådespelarpriser vid filmfestivalen i Cartagena och av tidskriften Fotogramas, som också utsåg filmen till bästa film.

Åldersgränser och klassificeringsdebatt I Sverige godkändes filmen för visning från 15 år. Klassificeringarna skilde sig dock mellan de europeiska länderna. I Spanien bedömdes filmen som olämplig för personer under 18 år, och även i Tyskland fick den 18-årsgräns.

Inför lanseringen i USA gav Motion Picture Association of America (MPAA) filmen klassificeringen X. Det innebar att personer under 17 år inte fick se filmen, medan den mindre restriktiva klassificeringen R skulle ha tillåtit minderåriga i sällskap med en förälder eller annan vuxen. X-beteckningen användes även av pornografiska filmer och medförde dessutom att många biografer vägrade visa filmen och att vissa tidningar inte tog emot annonser för den.

Sedan MPAA:s överklagandenämnd röstat 6–6 stod klassificeringen fast, eftersom det krävdes två tredjedelars majoritet för att ändra den. Den amerikanska distributören Miramax valde därför att ge ut filmen oklippt och utan någon officiell klassificering.

Miramax och Almodóvar försökte därefter få klassificeringen ändrad från X till R genom en rättsprocess. Deras talan avvisades i juli 1990, men domaren Charles E. Ramos riktade samtidigt skarp kritik mot klassificeringssystemet och ansåg att det saknade en fungerande kategori för filmer avsedda för vuxna.

I september samma år ersatte MPAA beteckningen X med NC-17, en ny klassificering för filmer som inte fick ses av personer under 17 år men som, till skillnad från X, inte hade samma koppling till pornografisk film. Bind mig, älska mig! nämndes i den samtida rapporteringen som en av de filmer som hade aktualiserat bristerna i det äldre systemet.

Referenser

Externa länkar

Kategori:Spanska filmer 1989 Kategori:Spanska dramakomedifilmer Kategori:Spanska romantikfilmer Kategori:Spanskspråkiga filmer Kategori:Filmer i regi av Pedro Almodóvar Kategori:Madrid på film Kategori:Filmmusik av Ennio Morricone Kategori:Kidnappning på film