Ett morfem eller ordledNationalencyklopedins ordbok, Del 1, avsnitt "Inledning", underavsnitt "Ordled", är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk. Ett morfem ingår i allmänhet i ett ord, och byggs i sin tur upp av fonem. Läran om ordens inre struktur, det vill säga morfemen, kallas morfologi.
Huvudtyper Det finns två huvudtyper av morfem:Nationalencyklopedin, uppslagsordet "morfem", Rotmorfem, basmorfem eller fria morfem – ord eller ordstam med egen självständig betydelse Lexikalt morfem, rotmorfem som fungerar som ett eget ord, t.ex. dag, snäll, tomte, den, att Övriga rotmorfem är ordstammar som behöver kompletteras för att bilda ord, t.ex. häll-, flick- Affix eller bundna morfem – ordled utan egen betydelse, men modifierar rotmorfem Prefix, t.ex. o- och be- Suffix, t.ex. -het, -isk Interfix eller fogmorfem, sammanfogar ord, t.ex. u i gatubarn fler undertyper av affix listas i artikeln Affix
Morfem behöver inte vara uttalade eller noteras i skrift. Exempelvis motsvaras nollplural av ett tomt morfem eller nollmorfem. Inom lingvistiken skrivs dessa som Ø: Ett hus, flera hus-Ø.
Morfotax Inom lingvistiken är morfotax det regelsystem som styr hur morfem används och vilka angränsande morfem de kan ha.
Avstavning I svenska språket är en av de två huvudmetoderna för avstavning baserad på ordled, nämligen Ordledsprincipen.
Se även Allomorf
Vidare läsning
Referenser
Kategori:Lingvistisk morfologi