DammsnäppaBirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Tringa stagnatilis) är en ganska liten vadare som häckar i öppna våtmarker i flack terräng i tajga och på stäpp från östligaste Europa till Centralasien. Under flyttningen påträffas den ofta västerut i Europa, bland annat regelbundet i Sverige där den även har häckat vid flera tillfällen. Fågeln är närmast släkt med grönbenan och rödbenan. Den minskar i antal men anses ändå vara livskraftig.
Utseende och läte Dammsnäppan är 20–26 centimeter lång, har en vingbredd på 40–60 centimeter och väger cirka 50–120 gram. Den liknar en liten slank gluttsnäppa, med tunn rak näbb och mycket långa gulaktiga ben. I flykten syns mörka vingar och en mycket lång vit kil på ryggen som nästan går ända upp i nacken. I alla dräkter syns ett diffust vitt ögonbrynsstreck och vita fjädrar kring näbbfästet.
thumb|right|I flykten syns den långa vita ryggkilen.
Liksom gluttsnäppan är den gråaktigt brun i häckningsdräkt ovan, med tydlig fläckning och vattring i svart. I vinterdräkt är den ljusare, grå ovan, vit under och vitaktig på huvud och hals.
thumb|right|Dammsnäppa i häckningsdräkt fotograferad i Taiwan. thumb|right|I vinterdräkt i Thailand.
Sången är liksom flera andra Tringa-arter melodisk och rytmisk, något lik rödbenans men dystrare och släpigare: "te-lyy-e te-lyy-e te-lyy-e...". Ibland hörs även tjattriga ramsor. Locklätet är tydligt diftongerat, ett "pjeu" eller "teu-teu-teu", snabbare och ljusare än gluttsnäppans motsvarande läte.
Utbredning och systematik Fågeln häckar från östra Europa till centrala Asien. I Europa häckar den huvudsakligen i norra Ukraina och södra Ryssland österut till Uralbergen samt utmed Svartahavskusten i Rumänien. På senare tid har den också etablerat sig i Polen, Vitryssland, Finland och nordvästra Ryssland. Den är en flyttfågel som övervintrar främst i Afrika och Indien, men även i Sydostasien och Australien samt mycket lokalt i Spanien. Under flyttningen ses den, dock sällsynt, i stora delar av Västeuropa.
thumb|right|Dammsnäppans utbredningsområde, där grönt betecknar vistelse sommartid och blått övervintringsområde.
Dammsnäppans närmaste släktingar är rödbena och grönbena.Pereira, Sérgio Luiz & Baker, Alan J. (2005). Multiple Gene Evidence for Parallel Evolution and Retention of Ancestral Morphological States in the Shanks (Charadriiformes: Scolopacidae). Condor 107(3): 514–526. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Förekomst i Sverige Dammsnäppan är sällsynt i Sverige, men observationerna har ökat sedan 1980-talet, och häckningar har konstaterats bland annat vid Roxen i Östergötland 2000 och Svartsjö dämme på Färingsö i Uppland 2005.Dammsnäppa i Artportalen
Levnadssätt Dammsnäppan häckar i öppna våtmarker i flack terräng i tajga och på stäpp. Under flytten och i vinterkvarteren uppträder den ofta vid sötvatten. Den söker föda genom att söka med sin långa näbb i mjuk botten i grunt vatten eller på våt lera. De äter mestadels insekter och liknande smådjur.
Häckning
Dammsnäppa blir sexuellt aktiv under första eller andra år i livet. Boet placeras på marken och är en grund urgröpning, som fodras mycket sparsamt med gräs. Dammsnäppa bildar ibland mycket lösa kolonier och placerar boet nära vatten eller på fuktig mark. Den påbörjar häckningen i början av maj, eller i juni längre norrut. Kullen består vanligtvis av fyra ägg.Hans-Günther Bauer, Einhard Bezzel & Wolfgang Fiedler (2005) Das Kompendium der Vögel Mitteleuropas: Alles über Biologie, Gefährdung und Schutz. Band 1: Nonpasseriformes – Nichtsperlingsvögel, Aula-Verlag Wiebelsheim, Wiesbaden, sid:505,
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC). Världspopulationen uppskattas till mellan 331 000 och 502 000 vuxna individer.
Dammsnäppan har försvunnit som häckfågel från Österuopa som ett resultat av att stäppmiljö omvandlats till jordbruksmarkTomkovich, P. S. 1992. Breeding range and population changes of waders in the former Soviet Union. British Birds 85(7): 344-365. och möjligen också på grund av skattning av ägg.del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain. Den kan också hotas av miljögifter som polycykliska aromatiska kolväten som noterats i höga halter i dammsnäppeägg kring Bajkalsjön.Lebedev, A. T.; Poliakova, O. V.; Karakhanova, N. K.; Petrosyan, V. S.; Renzoni, A. 1998. The contamination of birds with organic pollutants in the Lake Baikal region. Science of the Total Environment 212(2-3): 153-162. I Kina och Sydkorea har viktiga rastplatser för vadare runt Gula havet förstörts av dränering, miljöförstöring och minskad mängd tillförsel av sediment från floderna Yangtze och Huang Ho.Barter, M. 2002. Shorebirds of the Yellow Sea. Wetlands International, Canberra, Australia.Barter, M. A. 2006. The Yellow Sea - a vitally important staging region for migratory shorebirds. In: Boere, G.; Galbraith, C., Stroud, D. (ed.), Waterbirds around the world, pp. 663-667. The Stationary Office, Edinburgh, UK. Även övervintringsområdena som de i Ghana har påverkats av erosion och exploatering.Ntiamoa-Baidu, Y. 1991. Seasonal changes in the importance of coastal wetlands in Ghana for wading birds. Biological Conservation 57: 139-158. På grund av sin förkärlek för reningsanläggningarHockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa. tros den också vara känslig för framtida utbrott av fågelburen botulism.Blaker, D. 1967. An outbreak of Botulinus poisoning among waterbirds. Ostrich 38(2): 144-147.van Heerden, J. 1974. Botulism in the Orange Free State goldfields. Ostrich 45(3): 182-184.
Namn Fågeln har på svenska även kallats träsksnäppa.Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening Dammsnäppans vetenskapliga artnamn stagnatilis betyder "tillhörande dammar" efter latinets stagnum för "damm", "träskmark" eller "göl".James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London.
Referenser Marsh Sandpiper i engelskspråkiga Wikipedia 16 september 2005 Lampiviklo i finskspråkiga Wikipedia 16 september 2005 Noter
Trycka källor
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Snäppor Kategori:Fåglar i australiska regionen Kategori:Fåglar i etiopiska regionen Kategori:Fåglar i oceaniska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen Kategori:Fåglar i palearktiska regionen