miniatyr|Grundaren Herman Lindholm kör radiobil. miniatyr|Helix Liseberg är en nöjespark belägen i stadsdelen Heden i Göteborg. Nöjesparken med tillhörande evenemangsarenor och boendeanläggningar drivs som ett aktiebolag och är helägt av Göteborgs stad. Liseberg invigdes inför Jubileumsutställningen i Göteborg 8 maj 1923 och är öppet större delen av året, uppdelat på tre säsonger. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av april till slutet av september. Halloween på Liseberg pågår från början av oktober till och med höstlovet i början av november. Jul på Liseberg pågår från mitten av november fram till nyår. Liseberg är ett av Sveriges populäraste resmål med mellan två till tre miljoner besökare årligen.Tillväxtverket om sevärdheter och besöksmål i Sverige samt topplista
Historia miniatyr|Lisebergs huvudentré med två torn byggdes 1939, men byggdes om från grunden 1980 på grund av sättningar. Mellan 1929 och 1938 var det bara ett torn. Före 1929 fanns enbart grindstugor.
Redan år 1740 anlade man en tobaksodling på platsen som då arrenderades av rådmannen Jacob Bratt. Området fick då namnet Brattska plantaget efter rådmannen. Kort därpå anlade man även en puder- och stärkelsefabrik på platsen. Området under denna tiden hette Geteberget efter den 38 meter höga bergsrygg som både har gett namn till ängen mellan berget och Södra vägen, som heter Getebergsäng. År 1752 tog köpmannen Johan Anders Lamberg över området. Kring 1753 döpte han om området från det dåvarande namnet Geteberget till Lisas berg efter sin hustru Elisabeth Söderberg som han kallade för Lisa. Det var så Liseberg fick sitt namn.
Området med tillhörande byggnader köptes 1908 av Göteborgs stad för 225 000 kronor.Göteborg berättar mer, Bengt A. Öhnander 1990 s.76
För ytterligare information om tiden före 1923, se Lisebergs landeri.
1920-talet: Jubileumsutställningen och Liseberg invigdes År 1923 firade Göteborg sitt 300-årsjubileum med jubileumsutställningen. Till utställningen byggdes en nöjes- och kongresspark – Liseberg. Parken slog upp sina portar för första gången den 8 maj 1923 och bland åkattraktionerna fanns den 996 meter långa Gamla bergbanan. Ett säsongskort kostade då 20 kronor, vilket motsvarar 687 kronor kronor i oktober 2023.
Parken var ursprungligen tänkt som en tillfällig attraktion för jubileumsutställningen. Men då utställningen och därmed även Liseberg blev en sådan succé med över 80 000 besökare bara under en månad, beslöt man att driva parken vidare.Boken om Liseberg, Erik Bergendahl, utgiven av Liseberg AB 1947, s. 71 Lisebergs ursprungliga yta var 150 568 kvadratmeter och nöjesparken kostade cirka 2,5 miljoner kronor att anlägga.
Den 24 november 1924 beslutade Göteborgs stadsfullmäktige att köpa Lisebergs nöjespark för 1 miljon kronor, en summa som likviderades med ett 30-årigt amorteringslån vilket staden gått i borgen för.Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 314 År 1925 övertogs nöjesparken av det kommunala bolaget Liseberg AB. Parkens första chef (mellan 1923 och 1942), och en av dess initiativtagare, var den legendariske "snickaren från Skåne" Herman Lindholm (†1955). Lindholm hade redan 1903 startat Krokängsparken vid egendomen Sannegården på Hisingen. Den drevs av Göteborgs Arbetarekommun och blev Göteborgs första Folkpark samt en direkt föregångare till Liseberg.Carlsson, (2012), s. 4f
Lisebergs första styrelse bestod av:
Ordförande, kamrer Herman Lindholm Vice ordförande, konsul Erland Erlandsson Kassaförvaltare, direktör Osvald Arnulf-Olsson Sekreterare och ombudsman, advokat Henrik Almstrand Ledamot, arkitekt Arvid Bjerke Ledamot, redaktör Hakon Wigert-Lundström Ledamot, direktör Douglas Levisson Ledamot, direktör August Åkesson.lisepedia.se
Den sämsta dagen i Lisebergs historia besöksmässigt var den 22 september 1924 då parken hade 46 besökare.Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 150 Året i sin helhet gick dock bättre, med 473 319 besökare.Carlsson, (2012), s. 60
År 1926 öppnade danslokalen Polketten som hade en halv miljon dansande redan första året. Polletterna kostade 10 öre.
Utställningsteatern – som invigdes den 8 maj 1923 efter ritningar av Arvid Bjerke – gjordes om till Cabarethallen och där bjöds bland annat på två veckors gästspel av Ernst Rolf. Cabarethallen revs 1966.Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 , s. 85 På bergssluttningen byggdes en sagogrotta med vattenfall. En av de stora attraktionerna var Lustiga Huset, en annan Lilla Paviljongen med sångare och humorister.Liseberg : Göteborgs Nöjespark : [...], (1983), s. 2ff. "Kronologi"
En ny rosafärgad entrébyggnad med ett torn på taket, ritad av arkitekten Karl Severin Hansson, stod klar vid Örgrytevägen inför 1929 års säsong. Samma år blev även parkeringsplatsen på andra sidan Örgrytevägen klar. 1940 fick entrén sin utformning med två torn inspirerade av jubileumsutställningens båda minareter. Arkitekten Axel Jonsson stod bakom den nya utformningen. Dessförinnan fanns enbart grindstugor.
Då kollegan inom Arbetarekommunen, Thure Höglund, en dag frågade grundaren av Liseberg, Herman Lindholm, om varför denne valt färgen rosa på parkens byggnader, svarade han: "Därför att den bästa efterrätt jag vet är lingon och mjölk".Carlsson, (2012), s. 62 Lindholm hade dock inget med detta att göra, utan Lisebergs färgsättning var en del av Jubileumsutställningen och hade bestämts av arkitekterna Bjerke och Sigfrid Ericson.
1930-talet: Lisebergsbadet År 1931 höll Jussi Björling sin första konsert på Liseberg. Samma år öppnade Spegelhallen. Ett nytt Lustiga Huset kom till, samt Lilla Varietén, Humoristernas Salong och motorbåtsbanan. År 1933 kom den franska sångerskan Mistinguett med 50 personer, 6 ton bagage och över 700 kostymer för att göra ett uppträdande. 1934 brann Karusellrestaurangen ned, och fyra år senare, 1938, brann även det gamla Lisebergstornet (byggt 1927) ned.
Klockan 19 den 13 augusti 1936Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 104 invigdes Lisebergsbadet, skapat av ingenjören K I Schönander. Invigningen inleddes genom spel av Lisebergsorkestern, tal av generalkonsul Erland Erlandsson samt sim- och hoppuppvisningar, kappsimning, strömhopp och figursimning. Slutligen uppförde "Balett Lily v. Wieden" dansen Älvalek. Mellan dansnumren visade ett tiotal mannekänger från Ferd. Lundquist & Co olika baddräktsmodeller.Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, augusti 1936 Det funkisinspirerade bygget ansågs vara modernast i Europa. Bassängen var 15 meter bred, 32 meter lång och 5 meter djup vid den östra kortsidan och hade finesser som undervattensbelysning och konstgjorda vågor. Anläggningen kunde ta emot 800 personer, och entré med hytt kostade 50 öre. Först att inviga bassängen var den svenske olympiske hoppmästaren från 1920, Arvid Wallman. Bassängen tömdes för gott 1956 och anläggningen revs 1962 inför det då kommande 40-årsjubileet 1963.
Redan 1936 översteg besökssiffran till Liseberg en miljon, då 1 059 717 besökare registrerades.
Den rosa entrébyggnaden mot Örgrytevägen byggdes 1938 om till det senare utseendet. Byggnaden fick då två torn på taket, mot att tidigare bara haft ett. 1980 renoverades byggnaden från grunden.
1940-talet: Rondo och Hotell Liseberg Heden miniatyr|Sånggruppen Les Compagnons de la chanson med Édith Piaf. Rotundan, ursprungligen Dansrotundan,Nöjesvirvlar från Rota till Rondo, Gunnar Möllerstedt, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 s. 8. Premiärbiljett avfotograferad. (Rota i folkmun) var en av Europas största danssalonger då den invigdes 10 januari 1940. Arkitekt var Axel Jonson, och bygget pågick i ett år till en kostnad av cirka 500 000 kronor. Dansgolvet rymde 1 200 personer. På andra våningen inreddes en bar med namnet Uggleklubben, vilken betraktades som ett nästan mytiskt tillhåll under 1950-talet. 1956 restaurerades anläggningen och bytte namn till Rondo. Arkitekten Gunnar Aspe låg bakom och arbetet kostade en miljon kronor.
Veckans revy startade 1942 i lokalen Gycklarhallen. Intill huvudentrén invigdes 1944 den kupolformade byggnaden Planetariet som fyra år senare såldes till USA och byggdes om till Lisebergsteatern. År 1943 sjöng Lasse Dahlquist för första gången på Liseberg, i Cabarethallen. 1945 kom världens genom tiderna mest berömde clown, Charlie Rivel på besök, och 1946 gästade den franska sångaren Maurice Chevalier Lisebergs konserthall.Vi ses på Liseberg, Sven Gillsäter & Axel Miltander, Göteborg 1963 s. 85 1947 gästade Édith PiafEdith Piaf, Lisepedia /lisepedia.liseberg.se (läst 15 oktober 2025) (med sånggruppen Les Compagnons de la Chanson) Liseberg och höll här sina första framträdande i Sverige mellan den 1-21 juni. Tyrolerhallen renoverades 1949 och bytte namn till Ekebacken.
1947 påbörjade Liseberg AB hotellverksamhet då bolaget fick ansvaret för driften av Hotell Liseberg Heden som ligger vid Hedens sydöstra hörn.
Entrén till nöjesparken var dagtid 25 öre, vardagskvällar 50 öre och lördags- och söndagskvällar 75 öre.
1950-talet: Sveriges första TV-sändningar I maj 1950 gjordes de första TV-sändningarna i Sverige från Konserthallen på Liseberg. Det var det engelska bolaget Pye Ltd i Cambridge som tillsammans med Chalmers tekniska högskola testade sändningar mellan Konserthallen och Chalmers. För en krona fick man inträde till försöken. Bland annat stod den unge boxaren Ingemar Johansson för ett av inslagen, vilket refererades av Lennart Hyland. Fler än 200 sändningar gjordes under månaden, och allmänheten kunde följa sändningarna från 30 monitorer uppställda på Rotundan. Under perioden 5 maj - 6 juni 1950 gavs 177 föreställningar på Konserthallen och Rotundan. Till studio- och sändningslokal iordningställdes Konserthallen och för mottagning, demonstration och visning användes Rotundan. Regissör Per-Martin Hamberg från Radiotjänst tjänstgjorde som produktions- och programledare. Bland övriga medverkande kan nämnas: Lasse Dahlqvist, Åke Falck, Anders Börje, Bertil Boo, Brita Borg, Sigge Fürst, Douglas Håge, Povel Ramel, Gösta Knutsson, Ulf Peder Olrog, Kai Gullmar, Ulla Sallert och Jan Lindblad.Liseberg : Göteborgs Stads nöjespark : årsberättelse 1950, utgiven av Lisebergs Aktiebolag, Göteborg 1951, s. 2, 10f
År 1951 presenterades världens största modelljärnväg i parken. En populär sommarserie 1954 var Ungdomens Jazzkvällar. Sten-Åke Cederhök gjorde debut på Veckans Revy 1958 och från Cabarethallen sändes det mycket populära TV-programmet Kvitt eller Dubbelt samma år.
Omsättningen 1954 var 6 508 000 kronor och antalet besökare var 1 733 192. Cabarethallen – med plats för 1 100 personer – gav detta år 266 föreställningar som besöktes av sammanlagt 275 531 personer. Rotundan tog emot 119 577 dansande, och 1954 hölls här invigningsbanketten för det nybildade Göteborgs universitet.Stor-Göteborg, AB Bokförmedlingen, Göteborg 1957, s. 212, 213f, 215
Redan från start var ett av målen med Liseberg att det skulle vara en möjlighet för göteborgarna att få rekreation och njuta av vacker natur, och 1959 öppnade prinsessan Birgitta en blomsterutställning. Under invigningsceremonin ströddes 15 000 rosor över parken med helikopter.
1960-talet: Lisebergshäftet introducerades Under en frimärksutställning 1961 lät man 100 000 frimärken regna ner från en helikopter över Liseberg. I samband med detta gavs frimärket "Gothia 61 Liseberg Göteborg 14-23 juli 1961" ut och efterfrågan på detta blev rekordartad.
1966 byggdes den klassiska berg- och dalbanan Super 8 (riven 1979) och året därpå introducerades Lisebergshäftet och det nya Pariserhjulet invigdes. 1969 gjordes den dittills största satsningen då det södra området byggdes om för sex miljoner kronor.