Astrid Maria CleveSveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)., under en period von Euler, född 22 januari 1875 i UppsalaRotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012)., död 8 april 1968 i Uppsala, var en svensk kemist, geolog och botaniker. Hon var den första kvinnan i Sverige att doktorera i naturvetenskap. Hon tillades professors namn 1955.Astrid Cleve Göteborgs universitets webbplats. Åtkomst 18 juli 2014.

Bakgrund

Tidiga år Astrid Cleve var dotter till professor Per Teodor Cleve och författaren Alma Cleve, ogift Öhbom. Efter mogenhetsexamen 1891 avlade hon 1894 filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet och filosofie licentiatexamen 1898.

Utbildning Cleve disputerade samma år, 27 maj 1898, för filosofie doktorsgrad vid Uppsala universitet, som den första kvinnan i Sverige inom en naturvetenskaplig disciplin. Titeln på avhandlingen var Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium.

Astrid Cleve verkade sedan i tur och ordning som amanuens vid Stockholms högskola, lärare vid flera flickskolor i Stockholm, och som föreståndare vid Uddeholmsverkens laboratorium i Skoghall. I början av 1920-talet kom hon tillbaka till Uppsala, där hon var en erkänd expert på identifiering av kiselalger. På 1950-talet publicerade hon sitt stora verk Die Diatomeen von Schweden und Finnland i fem band. Hon tilldelades 1955 professors namn.

Karriär

Geologi Astrid Cleve hade även ett mycket starkt intresse för kvartärgeologi, särskilt när det gäller tidsförloppet för isens tillbakadragande. Isavsmältningen hade inte pågått kontinuerligt, utan ryckigt. Flera kvartärgeologer, bland andra Gerard De Geer, menade att detta berodde på klimatförändringar, men Astrid Cleve avfärdade det som osannolikt. Hon lanserade 1923 en egen teori för landhöjningsmekanismen, den så kallade gungningsteorin. Enligt denna skulle landhöjningen ses som en pendelrörelse. Efter isavsmältningen uppstod oscillationer där landet omväxlande höjts och sänkts. Svängningstiden för varje gungning fastställdes till 2080 år.

Hon fick skarp kritik för sin teori från andra ledande geologer, bland andra Lennart von Post, Ragnar Sandegren och Gunnar Beskow. Motsättningarna ledde till att hon efter 1928 fick svårt att publicera sina rön i kvartärgeologiska tidskrifter. Astrid Cleve gav inte upp utan fortsatte att publicera nya argument för sin sak genom att själv bekosta utgivningen av sina rapporter, till exempel på Bergslagspostens tryckeri. Hon avvek inte en tum från sin gungningsteori förrän 1961, då hon 86 år gammal gjorde en mindre revision om hur själva pendelrörelsen gått till.

Numera anses hennes gungningsteori vara motbevisad, men hennes verk om kiselalger är ett bestående bidrag till biologin.

Nationalsocialism Astrid Cleve benämnde sig själv nationalsocialist och beskrev Adolf Hitler i hyllande ordalag även efter andra världskriget.. Åtkomst 30 oktober 2018. Under en period var hon även skribent och aktieägare i tidningen Dagsposten.Stéphane Bruchfeld: Grusade drömmar. Svenska ”nationella” och det tyska nederlaget 1945. Ingår i Charlotta Brylla, Birgitta Almgren, Frank-Michael Kirsch (utgivare): Bilder i kontrast : interkulturella processer Sverige/Tyskland i skuggan av nazismen 1933-1945. Aalborg: Universität Aalborg, 2005, sida 61–87.Lista över Dagspostens aktieägare

Familj Åren 1902–1912 var Astrid Cleve gift med nobelpristagaren Hans von Euler-Chelpin, med vilken hon fick fem barn, däribland nobelpristagaren Ulf von Euler, häradshövdingen Georg von Euler samt översättaren och författaren Karin Stolpe (1907–2003) som var gift med författaren Sven Stolpe. Astrid Cleve är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi On recent freshwater diatoms from Lule lappmark in Sweden (1895) Studier öfver några svenska växters groningstid och förstärkningsstadium (1898) Avhandling Om några finyltriazoler (1899) Die diatomeen (1900) Bidrag till kännedomen om ytterbium (1901) Cyclotella bodanica i Anclussjön. : Skattmansöprofilen ännu en gång (1911) Skogsträdens höjdgränser i trakten af Stora sjöfallet (1912) Kemien och dess tillämpningar: kortfattad lärobok för den grundläggande undervisningen och för självstudium (1917-1918) Tillsammans med Ingegerd Bergh. Petroleum och stenkol (1920) Om kondensationer mellan karbonylföreningar och resorcin (resp. orcin) eller floroglucin (1920) Några försök att skilja fett- och hartssyrorna i s.k. flytande harts från sulfatfabrikerna (1921) Till gyttjornas genetik - Om diatomacévegetationen och dess förändringar i Säbysjön, Uppland, samt några dämda sjöar i Salatrakten (1922) Tillsammans med Hugo Oswald. Försök till analys av Nordens senkvartära nivåförändringar (1923) I GFF Det underbara grundämnet selen (1925) Skalbankar och nivåförändringar i Skagerackområdet (1926) I GFF Trä och ved : en översikt av deras biologi, fysik och kemi (1929) Studier över Ancylustidens Mellansverige (1930) The diatoms of Finnish Lapland (1934) Komsakulturens ålder (1936) Sundets plankton : sammansättning och fördelning (1937) Neolithavet och dess gränser runt Fennoskandia (1937) Till mellersta och södra Sveriges postglaciala historia : Fyra uppsatser (1937) Bacillariaceen-assoziationen im nördlichsten Finnland (1939) Natur und Alter der Strandflächen Finnlands.: Eine spätquartäre Rekonstruktion (1943) Till frågan om alkoholjäsningens initialstadier. - Några anmärkningar till B. Hvistendahls jäsningsschema (1945) Om den sista landisens bortsmältning från Södra Sverige, den s.k. Baltiska issjön, tappningarna vid Billingen och Degerfors samt Vätterns historia: jämte ett tillägg om norska isgränser (1946) Die diatomeen von Schweden und Finnland (1951-1955) (5 band) Was war der Svea älv? (1957) Deglaciationen i Götaland och "Den baltiska issjön" (1960) Istider och människor i Norden (1960) Sista biten i puzzlet - slutord i ett par gamla stridsfrågor om skalbankar och landvågor, Nordens geologer tillägnade (1961, 1962)

Källor

Noter

Vidare läsning Biografi på Naturhistoriska riksmuseet,Sektionen för kryptogambotanik

Övertorneå kommuns hemsida, biografi

Externa länkar

Kategori:Svenska kemister under 1900-talet Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet Kategori:Svenska professorer i biologi Kategori:Kvinnor Kategori:Födda 1875 Kategori:Avlidna 1968 Kategori:Svensk kvinnohistoria Kategori:Svenska fykologer Kategori:Svenska innehavare av professors namn Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård Kategori:Forskare från Uppsala Kategori:Alumner från Uppsala universitet Astrid