Brott och straff (rysk originaltitel: Преступление и наказание, Prestuplenije i nakazanije), även översatt till svenska med titeln Raskolnikow och Raskolnikov, är en roman från 1866 av den ryske författaren Fjodor Dostojevskij. Den publicerades för första gången som en följetong i den litterära tidskriften Russkij Vestnik (Русский вестник) under tolv månader 1866.University of Minnesota - Study notes for Crime and Punishment (läst 1 maj 2006) Året efter publicerades den som en enda volym.
Brott och straff är Dostojevskijs andra fullängdsroman efter återkomsten från Sibirien. Den är även den första stora romanen under hans mogna period.Frank, Joseph (1995). Dostoevsky: The Miraculous Years, 1865–1871. Princeton University Press.
Handling
Struktur Brott och straff består av sex delar samt en epilog. Den kan sägas bestå av två halvdelar, där vissa nyckelepisoder förekommer i den förra, och vissa i den senare. Del 1–3 presenterar då den i huvudsak rationella och stolta Raskolnikov, och del 4–6 den begynnande och alltmer irrationella och ödmjuka Raskolnikov; den första delen visar hur den första styrande principen av hans karaktärsdrag successivt dör, medan den andra visar på den progressiva födelsen av den nya styrande principen. Skiftet kommer mitt i romanen.Edward Wasiolek "On the Structure of Crime and Punishment, " I: PMLA, March 1959, vol. LXXIV, No. 1, s. 132-133.
Romanen är skriven i ett allvetande tredjepersonsperspektiv,sparknotes.com – Literary notes about Crime and Punishment även om det förekommer ett berättarjag:
I huvudsak följer läsaren Raskolnikovs synvinkel, även om man även under stundom följer Razumichin, Svidrigajlov och Dunjas perspektiv.
Historien Brott och straff fokuserar på det mentala lidandet och det moraliska dilemmat som Rodion Romanovitj Raskolnikov utsätts för. Raskolnikov är en fattig före detta student boende i Sankt Petersburg som formulerar och genomför en plan för att mörda en hatad pantlånerska (Ivanovna). Enligt egen utsago är det för pengarna, och därigenom inte bara för lösa sina egna finansiella problem utan också befria världen från en ond och värdelös parasit. Under brottets gång mördar han även pantlånerskans syster som blir vittne. I efterhand begraver han de stulna pengarna utan att någonsin gräva upp eller i slutändan använda dem, som resultat av sin feberyrsel och sina skuldkänslor.
Raskolnikov strävar också efter att vara en extraordinär varelse, liknande Napoleon, med tron att mord kan rättfärdigas i strävan efter ett högre syfte. Han följer en sorts övermänniskoideal, där "allt är tillåtet". Raskolnikov visar upp några drag av megalomani och anser sig mycket begåvad. Som en extraordinär man känner han att det är rättfärdigat för honom att mörda, eftersom han existerar utanför de moraliska gränser som påverkar vanliga människor.
Efter brottet blir han dock sjuk och besväras av minnena av sitt brott och rädslan för att bli uppspårad. Brott och straff porträtterar Raskolnikovs gradvisa insikt i sitt brott och hans önskan att bekänna. Utöver detta försöker Raskolnikov också att skydda sin syster Dunja från olämpliga friare. Han blir även oväntat kär i den prostituerade Sonja Marmeladova. De båda unga kvinnorna, särskilt Sonja, blir hans enda förtrogna och han inser efterhand att om han vill fortsätta i rollen som övermänniska kommer han att skada även dem. Slutligen anger han sig själv och döms till långvarigt straffarbete i Sibirien, dit Sonja följer honom. Hon besjälas av en villkorslös kärlek till Raskolnikov, och han när en förhoppning om nåd och ett bättre liv, influerat av en religiös tro.
Romanfigurer Namn Ord Betydelse (ryska) Rodion Romanovitj Raskolnikov raskol en schism eller delning; raskolnik betyder "den som delar" eller "oliktänkare"; verbet raskalyvat betyder "att klyva", "att spräcka", "att dela", "att bryta" eller "att förstöra" Pjotr Petrovitj Luzjin luzja en pöl Dmitrij Prokofjevitj Razumichin razum förstånd, förnuft, intelligens Aleksandr Grigorievitj Zamjotov zametit att lägga märke till, att förstå Andrej Semjonovitj Lebeziatnikov lebezit att fjäska, ställa sig in, lisma Semjon Zacharovitj Marmeladov marmelad marmelad/sylt Arkadij Ivanovitj Svidrigajlov Švitrigaila/Svidrigailo en lettländsk hertig på 1400-talet som dog ett år före Konstantinopels fall Avdotia (Dunja) Romanovna Raskolnikova dun tung Sofia (Sonja) Marmeladova (grekiska) sophia vishet Teman och betydelse Som idéroman var Brott och straff skriven i polemik mot nihilismen. Boken har beskrivits som en föregångare till den senare psykologiska kriminalromanen, och den kan ses som en fri fortsättning på Anteckningar från ett källarhål från 1864. Denna "förstudie" innehåller en antihjälte som är ensam, med en hånfull attityd mot radikala samhällskritiker och tron på en förnuftspräglad människa som passar till kollektiva samhällslösningar. I Vinteranteckningar om sommarintryck (1863) hade Dostojevskij uttryckt hård kritik mot småborgerligheten i Frankrike och industrialismen i England, och hans utlandsresor under 1860-talet tycktes bekräfta författarens tankar på att Ryssland var annorlunda.
I roman vill den medellöse studenten Raskolnikov slippa undan fattigdom genom ett rånmord, och han anser sig stå över allmän moral och rättskänsla. Gatflickan Sonja leder honom dock senare tillbaka till en mer social känsla, där den kristna försoningen och gemenskapen spelar roll. Raskolnikov tar sitt straff, när han insett att han inte står över lagen. Dessutom medföljer Sonja honom till Sibirien.
Brott och straff har beskrivits som både av världens mest lästa böcker och "Världens mest berömda roman", och olika bedömare har försökt identifiera orsaken till berömmelsen. Huvudpersonens inre kval bildar grund för senare tiders populära antihjälte, och de har inspirerat namn som Freud, Nietzsche och Kafka till att själva ställa sig ett antal stora frågor:
Vem har rätt att döda? Är alla verkligen lika mycket värda? Kan man någonsin förlåta en mördare?
I modern tid har filmer och TV-serier som Sopranos (med sin "Tony") och Snabba cash (med "Salim") fortsatt framvisande av en huvudperson gör dåliga saker men som ändå har försonande drag och går att förstå.
Utgivning (urval) Преступление и наказание (Prestuplenije i nakazanije), Russkij Vestnik (som följetong i tolv kapitel), 1866 Преступление и наказание, A. Bazunov, E. Prats and J. Weidenstrauch (Sankt Petersburg), (första bokutgåvan), 1867
Svenska översättningar Brott och straff : Raskolnikov : roman i sex delar och en epilog (översättning av Ellen Rydelius), Bonnier (två volymer), Brott och straff I–II. Illustrerad utgåva med Torsten Billmans grisailleträsnittsillustrationer, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1948 (nyutgåva 1980 med ytterligare tolv grisailleträsnitt). Brott och straff (översättning av Ellen Rydelius), Bonnier (Delfinserien), 1960. Brott och straff, Aldus/Bonnier (Delfinserien), 1963. Brott och straff, Aldus/Bonnier (Delfinserien), 1967. Brott och straff, Aldus/Bonnier (Delfinserien), 1973. Brott och straff, Albert Bonniers Förlag, 1980.
Filmatiseringar (urval) Boken har filmatiserats ett antal gånger. 1935 ansvarade Josef von Sternberg för en amerikansk produktion, tio år senare kom en film i regi av Hampe Faustman. 1983 regisserade Aki Kaurismäki en finländsk filmversion av boken. Raskolnikov (1935, amerikansk film) Brott och straff (1945, svensk film) Brott och straff (1956, fransk film) Brott och straff (1970, sovjetisk film) Brott och straff (1983, finsk film)
Galleri
Se även Världsbiblioteket
Referenser
Vidare läsning Owe Wikström, Raskolnikov. Om den kluvnes väg mot helhet... Doxa, Lund 1982. Owe Wikström, Sonjas godhet. Medkänslan i en självupptagen tid. Natur och Kultur 2006. Owe Wikström, Nödvändigheten av att buga sig. (Ur: Torsten Billman – Bildmakaren, red. Dan Lennervald), Kungbacka 2010.
Externa länkar
Kategori:Skönlitteratur 1866 Kategori:Romaner av Fjodor Dostojevskij Kategori:Ryskspråkig skönlitteratur Kategori:Sankt Petersburg i skönlitteratur Kategori:Romaner som blivit film