Internationella brottmålsdomstolen eller krigsförbrytartribunalen (, ICC, , CPI, ibland förkortat ICCt för att särskilja det från International Chamber of Commerce), etablerades 2002 som en internationell domstol och en permanent tribunal för att åtala personer för folkmord, brott mot mänskligheten, brott mot krigets lagar och sedan 2010 aggressionsbrott enligt bland annat Romstadgan.http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/89/e3aae876.pdf
Tribunalen har sitt säte i Haag, Nederländerna, men regelverket för ICC tillåter att den kan hålla sammanträden var som helst.
Bildandet av ICC Efter att ad hoc-tribunalerna Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och Internationella Rwandatribunalen bildats för att döma krigsförbrytare i tidigare Jugoslavien respektive Rwanda framfördes önskemål om en permanent domstol.
FN:s generalförsamling kallade till en konferens i Rom den 4 juli 1998 för att skapa ett regelverk för en internationell brottmålsdomstol. Nästan alla stater röstade ja till regelverket, utom USA, Israel, Kina, Irak, Qatar, Libyen och Jemen. USA och Israel skrev under, men har ännu inte ratificerat regelverket.
Regelverket blev bindande efter att 60 länder ratificerat det under en ceremoni i FN:s högkvarter 11 april 2002. I själva verket kom tio länder (Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kambodja, Kongo-Kinshasa, Irland, Jordanien, Mongoliet, Niger, Rumänien och Slovakien) med sina ratificeringar samtidigt, så summan blev 66 länder, för att inget enskilt land skulle få äran att komma med den sextionde ratificeringen. ICC bildades officiellt den 1 juli 2002.
Domstolen startade med att 18 domare och en åklagare utsågs. Den öppnade den 11 mars 2003. President för domarna är Philippe Kirsch från Kanada och vicepresidenter är Akua Kuenyenia från Ghana och Elizabeth Odio Benito från Costa Rica som sedermera avgått och ersatts med René Blattmann från Bolivia.
Organisation ICC är organiserat med förundersökningskammare, kammare i första instans, appellationskammare, åklagarkontor och registrator.
Den juridiska divisionen består av 18 domare.
Förundersökningsdivisionen (Pre-Trial Division) Divisionen är uppdelad på två kammare, Pre-Trial Chamber I och, Pre-Trial Chamber II. En kammare beslutar om en anmälan från åklagaren om att påbörja en förundersökning ska godtas eller ogillas. Samtidigt görs en preliminär bedömning av om ärendet faller inom tribunalens jurisdiktion. Kammaren fattar också beslut om den eller de misstänkta ska gripas och häktas. Beslut kan fattas antingen av en ensam domare eller av tre domare.artikel 39 i Romstadgan http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/89/e3aae876.pdf I varje kammare tjänstgör tre domare. Dessa är valda på tre år och därefter till dess de mål de handlagt avslutats. Kammaren måste försäkra sig om att rättssäkerheten upprätthålls både för de anklagade och för brottsoffer och vittnen. På åklagarens begäran kan kammaren besluta om häktning (Warrant of arrest) enligt artikel 58 i Romstadgan.sid 62 http://www.humanrights.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/86650479d0e0a41c6e3b94dcaf54f369/fn_980717.pdf
Kammare i första instans (Trial Chamber) Här tjänstgör sex domare med ICC:s andre vice president, René Blattmann, som ordförande. Kammaren prövar om den tilltalade är oskyldig eller skyldig och utdömer straff. Straff som kan ifrågakomma är fängelse. Kammaren kan också utdöma skadestånd och besluta att den som är häktad ska frisläppas.https://web.archive.org/web/20040624062442/http://www.icc-cpi.int/chambers/trial.html
Appellationskammare (Appeals Chamber) I kammaren tjänstgör fem domare med ICC:s president, Philippe Kirsch, som ordförande.https://web.archive.org/web/20040624062855/http://www.icc-cpi.int/chambers/appeals.html Kammaren dömer i överklagade domar eller beslut.
Åklagarkontor (Office of the Prosecutor) +Prosecutors of the International Criminal Court Namn Land Vald Mandatperiodens början Mandatperiodens slut 21 april 2003 16 juni 2003 15 juni 2012 12 december 2011 16 juni 2012 15 juni 2021 12 februari 2021 16 juni 2021 15 juni 2030
Registrator (Registry) Registratorn ansvarar för administrationen bland annat för kallelser av vittnen och brottsoffer, häktet, översättningar och personalfrågor.https://web.archive.org/web/20041209034259/http://www.icc-cpi.int/organs/registry.html
Tribunalen har antagit regler för det processuella förfarandet.https://web.archive.org/web/20070927005313/http://www.icc-cpi.int/library/about/officialjournal/Regulations_of_the_Court_170604-EN.pdf Förhandlingarna ska äga rum antingen på engelska eller franska. Alla handlingar ska översättas och finnas tillgängliga på båda språken. Om tilltalad, brottsoffer eller vittne inte behärskar dessa språk kan domstolen besluta att förhandling och förhör kan ske på annat språk. Alla kostnader för tolkar och översättningar ska bekostas av domstolen.
Hur mål kommer under prövning i ICC Målen kan nå ICC fyra vägar. En medlemsstat överlämnar målet; Ett land som har accepterat ICC:s jurisdiktion överlämnar målet; FN:s säkerhetsråd överlämnar målet; Domarpanelen godkänner ett mål som inletts av åklagaren.
Utredningar och mål
Demokratiska republiken Kongo Målet mot Thomas Lubanga Lubanga är född 1960 i Demokratiska republiken Kongo. Han är gift och har sex barn. ICC har bekräftat att häktade Thomas Lubanga Dyilo är misstänkt för att ha rekryterat barnsoldater från september 2002, då Forces Patriotiques pour la Libération du Congo (FPLC) bildades och fram till 13 augusti 2003. Han var ledare för FPLC, som var den militära delen av Union des Patriotes Congolais (UPC).https://web.archive.org/web/20060714153658/http://www.icc-cpi.int/cases/RDC/c0106.html Den 2 juli 2008 beslutade ICC (Trial Chamber I) att frisläppa honom ut häkte eftersom rättegången uppskjutits på grund av att åklagaren undanhållit bevisning, som kunde fria honom från anklagelserna och det var oklart om och när rättegången skulle kunna komma igång igen. I beslut den 21 oktober upphävde ICC:s kammare för överklagande (Appeals Chamber) beslutet att frisläppa honom. Lubanga hålls i förvar i en av ICC:s 12 fångceller i “Haaglanden Prison” i Scheveningen, Haag.http://virtualglobetrotting.com/map/21214/ Fängelset ligger bara 10 minuters bilfärd från domstolsbyggnaden.
Rättegången mot Lubanga startade måndagen den 26 januari 2009 inför tre domare, Adrian Fulford, ordförande, från Storbritannien, Elisabeth Odio Benito från Costa Rica och René Blattmann från Bolivia. Rättegången blev inte bara den första i ICC:s historia utan även den första internationella brottmålsdomstol där brottsoffer (målsägande) får delta i förhandlingarna. 93 offer identifierades och de företräddes av åtta advokater. Förhandlingar ägde rum vid 220 tillfällen, åklagarsidan kallade 36 vittnen, varav några var före detta barnsoldater. 19 hade skyddad identitet och erbjöds att få sitta bakom en skärm och få sina röster förvrängda när de vittnade. Tre vittnen kallades av brottsoffren. Försvaret kallade 19 vittnen.http://www.icc-cpi.int/menus/icc/press%20and%20media/press%20releases/trial%20chamber%20i%20to%20deliberate%20on%20the%20case%20against%20thomas%20lubanga%20dyilo
Den 14 mars 2012 kom domen och Lubanga befanns skyldig för att ha rekryterat barnsoldater vilket blev ICC:s första fällande dom.
Målet mot Bosco Ntaganda Den 28 april 2008 utfärdade ICC (Pre-Trial Chamber I) beslut om häktning av Bosco Ntaganda. Han är kongoles och född 1973. Han var biträdande chef för militärstaben och var tredje man i hierarkin efter Thomas Lubanga och Floribert Kisembo, som var stabschef. Han var den som var ansvarig för de träningsläger där barnsoldater utbildades. Den 22 augusti 2008 bekräftade ICC (Pre Trial Chamber I) häktningen.
Målet mot Germain Katanga och Mathieu Ngudjolo Chui Germain Katanga, född 28 april 1978, är kongoles och har öknamnet Simba.http://en.wikipedia.org/wiki/Germain_Katanga Han är gift och har två barn. Han har varit ledare i Patriotic Force i Ituri (FRPI).http://en.wikipedia.org/wiki/Front_for_Patriotic_Resistance_of_Iturihttps://web.archive.org/web/20071028224859/http://www.icc-cpi.int/library/press/pressreleases/ICC-OTP-ST-FB-20071019.pdf
Mathieu Ngudjolo Chui född 8 oktober 1970. Han är gift och har sex barn.http://en.wikipedia.org/wiki/Mathieu_Ngudjolo_Chui Han har medicinsk utbildning och arbetade tidigare som sjukskötare. Han har varit ledare i National integrationist Front (FNI) och överste i National Army of the government of the Democratic Republic of the Congo (Forces armées de la DRC/ Armed Forces of the DRC) (FARDC).http://en.wikipedia.org/wiki/Military_of_the_Democratic_Republic_of_the_Congo Han häktades i hemlighet av ICC den 6 juli 2007 vilket blev officiellt meddelat 7 februari 2008. Han utlämnades av myndigheterna i DRC och fördes till Haag den 7 februari 2008. Chui hävdar att han och hans krigare beviljats amnesti innan de efter träning i Kinshasa inlemmades i FARDC.
Åklagaren hävdar att Germain Katanga och Mathieu Ngudjolo Chui deltog i en systematisk attack riktad direkt mot civilbefolkningen när de den 24 februari 2003 deltog i ett anfall mot byn Bogoro. De gjorde sig då skyldiga till mord, mord som krigshandling och avsiktligt skadande av civila, varvid minst 200 personer dog. De är också misstänkta för att ha använt barnsoldater, för våldtäkt och för att ha hållit kvinnor i sexuellt slaveri.
Den 10 mars 2008 beslöt ICC att lägga samman de båda målen eftersom de rör samma brott. Katanga och Chui hålls i förvar i två av ICC:s 12 fångceller i “Haaglanden Prison” i Scheveningen, Haag. Fängelset ligger bara 10 minuters bilfärd från domstolsbyggnaden.
Uganda Målen mot ledarna för Herrens motståndsarmé I februari 2005 meddelade ICC att den avsåg att väcka sina första åtal mot ledarna för Herrens motståndsarmé (LRA) i Uganda och en junta-ledare i Kongo-Kinshasa.
Den 8 juli och 27 september 2005 beslöt ICC att häkta Joseph Kony, Vincent Otti och LRA-befälhavarna Raska Lukwiya, Okot Odiambo och Dominic Ongwen. Besluten om häktning hemligstämplades och offentliggjordes den 13 oktober 2005.https://web.archive.org/web/20060712053441/http://www.icc-cpi.int/cases/UGD.html Situation in Uganda Dessa var de första besluten om häktning som tribunalen utfärdat sedan den upprättades. Detaljerna har skickats till de tre länder Uganda, Sudan och Demokratiska republiken Kongo, där LRA är aktivt. ICC har i juli 2007 återkallat beslutet om häktning av Raska Lukwiya på grund av att han avled 12 augusti 2006. Otti avled 2007.
LRA:s ledning har hävdat att de aldrig skulle ge upp om de inte garanterades immunitet från åtal och ICC:s beslut om häktning innebär att upproret inte kan få en förhandlingslösning.Court moves against Uganda rebels, BBC, 7 oktober 2005, refererad i engelskspråkiga Wikipedias artikel "Lord’s Resistance Army", läst 22 maj 2006
Besluten om häktning har inte kunnat verkställas. Regeringen i Uganda försöker få ICC att återkalla sina beslut om häktning under påstående att de istället ska åtalas i Uganda och att deras sak ska prövas i Ugandas Supreme Court. De åberopar en fredsöverenskommelse som har förhandlats fram men som aldrig undertecknats av företrädaren för LRA, Joseph Kony.http://en.wikipedia.org/wiki/Juba_talks
Darfur, Sudan Bakgrunden till målen kan läsas i artikeln Darfurkonflikten. Målen mot Ahmed Haroun och Ali Kushayb ICC utfärdade 27 april 2007 häktningsorder för en sudanesisk minister och advokat, Ahmed Haroun och för Ali Kushayb, ledare för den regeringstrogna janjawidmilisen. Regeringen i Sudan har inte vidtagit någon åtgärd för att överlämna dem till ICC enligt chefsåklagaren Luis Moreno-Ocampo vid föredragning i FN:s säkerhetsråd i december 2008.