27 april är den 117:e dagen på året i den gregorianska kalendern (118:e under skottår). Det återstår 248 dagar av året.
Återkommande bemärkelsedagar Nationaldagar s nationaldag (till minne av aprilrevolutionen 1978) : Koningsdag (konungens födelsedag) s nationaldag (till minne av självständigheten från Storbritannien 1961) : Frihetsdagen (till minne av demokratiseringen av landet och det symboliska slutet på rasåtskillnadspolitiken apartheid 1994) s nationaldag (till minne av självständigheten från Frankrike 1960)
Övriga
: Engelbrektsdagen
Namnsdagar I den svenska almanackan Nuvarande – Engelbrekt Föregående i bokstavsordning Antimus – Namnet fanns, till minne av en biskop, som blev halshuggen i Mindre Asien på 300-talet, på dagens datum före 1865, då det utgick till förmån för Teresia. Asmund – Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. Engelbert – Namnet fanns före 1901 på 7 november. Detta år utgick det ur almanackan, men återinfördes, på dagens datum, 1986, för att åter utgå 1993. Engelbrekt – Namnet infördes 1901 på 26 april. 1918 flyttades det dock till dagens datum, där det har funnits sedan dess, för att hedra minnet av den svenske 1400-talsupprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson, som ansågs ha avlidit denna dag 1436 (trots att det egentligen var 4 maj). Enok – Namnet fanns före 1901 på 3 januari, men utgick detta år ur almanackan. 1986 återinfördes det, på dagens datum, men utgick återigen 2001. Teresia – Namnet infördes på dagens datum 1865, för att ära prinsessan Teresia, som var gift med Karl XV:s och Oscar II:s bror prins August. 1918 flyttades det dock till den 26 april, där det har funnits sedan dess, för att ge plats åt Engelbrekt på dagens datum. Föregående i kronologisk ordning Före 1865 – Antimus och Asmund 1865–1900 – Teresia 1901–1917 – Teresia 1918–1985 – Engelbrekt 1986–1992 – Engelbrekt, Engelbert och Enok 1993–2000 – Engelbrekt och Enok Från 2001 – Engelbrekt Källor Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Finlandssvenska almanackan Nuvarande från 2020 – Engelbert, Engelbrekt I föregående revideringar 1929–1994 – Engelbrekt 1995–2019 – Engelbrekt, Engelbert
Händelser 1296 – Skottarna blir besegrade av engelsmännen i slaget vid Dunbar under det första skotska frihetskriget. När den skotske kungen John Balliol blir avsatt 10 juli samma år kan den engelske kungen Edvard I därmed utropa sig till kung av Skottland. Han förblir kung i tio år, innan han blir avsatt 1306. 1656 – En svensk styrka på 10 000 man, ledd av Carl Gustaf Wrangel och Karl X Gustavs bror Adolf Johan, besegrar en jämnstark polsk här, ledd av Stefan Czarniecki, i slaget vid Gnesen under det pågående polsk-svenska kriget. Till en början går slaget dåligt för svenskarna, men efter fyra timmar har de lyckats få övertaget och polackerna drar sig då tillbaka. De polska förlusterna uppgår till 3 000 man, medan de svenska inte är kända.Isacson, Claes-Göran: Karl X Gustavs krig, sid. 64, Historiska Media, Lund 2002. Den svenska segern får dock ingen avgörande betydelse, eftersom polackerna för ett gerillakrig, som nöter ut svenskarna, under sommaren. 1799 – En kombinerad rysk-österrikisk armé, ledd av den ryske greven och fältmarskalken Aleksandr Suvorov, besegrar under det pågående andra koalitionskriget en fransk styrka, ledd av general Jean Victor Marie Moreau, i slaget vid Cassano i Italien. Den rysk-österrikiska styrkan förlorar 2 000 av sina totalt 24 500 man, medan 2 500 fransmän blir dödade och sårade och 5 000 tillfångatagna av totalt 28 000. 1808 – En svensk styrka på 2 250 man, ledd av överste Johan Adam Cronstedt, besegrar en rysk här om 1 800 man, ledd av generalmajor Michail Leontievitj Bulatov i slaget vid Revolax i mellersta Finland under det pågående finska kriget. De ryska förlusterna uppgår till 200 stupade och 400 tillfångatagna, medan 94 svenskar stupar i striden. Detta blir den andra svenska segern på en dryg vecka (svenskarna segrade även i slaget vid Siikajoki den 18 april) och därmed kan svenskarna inleda en motoffensiv mot de ryska styrkorna i södra Finland, vilken varar under sommaren 1808. 1900 Den danske konseljpresidenten (statsminister) Hugo Egmont Hørring tvingas avgå från samtliga sina ministerposter (konseljpresident, finansminister, justitieminister och minister för Island), sedan det har framkommit att han 1898 har godkänt militära utgifter utan att ha Folketingets stöd för detta. 1906 återkommer han till offentligheten som direktör för Statens hypoteksbank, men avlider 1909. Ett drygt halvår efter att Malmbanan har nått fram till gruvsamhället Luossavara i norra Lappland antas stadsarkitekten Per-Olof Hallmans stadsplan för orten. Samma dag antas det officiella namnet Kiruna och tack vare stadsplanen kan man undvika att hela samhället blir en kåkstad, såsom det har börjat bli under slutet av 1800-talet. Det dröjer dock till 1948, innan orten blir stad. 1908 – Olympiska sommarspelen 1908 invigs i London av kung Edvard VII av Storbritannien. 1941 – Under den pågående nazityska invasionen av Grekland intar tyskarna den grekiska huvudstaden Aten, vilket leder till att Grekland tre dagar senare kapitulerar till Tyskland. Den tyska erövringen av staden blir djupt symbolmättad, då det nazistiska och diktatoriska Tysklands flagga nu vajar över den stad, som ses som den europeiska demokratins vagga. 1960 – Den franska kolonin Togoland utropar sig självständig från moderlandet Frankrike och blir en republik med namnet Togo. Självständighetsförklaringen blir fredlig, då området sedan 1957 har stått under FN:s beskydd och Frankrike redan 1958 har antagit en deklaration om att kolonin ska bli självständig 1960. 1961 – Efter att 24 politiker från den brittiska kolonin Sierra Leone i en vecka har förhandlat med brittiska myndigheter i London erkänner Storbritannien kolonins självständighet och 23 av delegaterna skriver under landets självständighetsförklaring. 1992 – Sedan Slovenien, Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Makedonien har brutit sig ur Jugoslavien ombildas de resterande delarna av landet och bildar Förbundsrepubliken Jugoslavien. Denna stat består av Serbien och Montenegro, inklusive de autonomiska serbiska provinserna Vojvodina och Kosovo, men ombildas på nytt 2003 och bildar då Serbien och Montenegro. 1994 – Sydafrikas första allmänna, demokratiska parlamentsval, där även den svarta befolkningen får rösta, hålls och de svartas parti African National Congress (ANC) blir överlägset största parti med 62,65 procent av rösterna. De får därmed 252 av de 400 platserna i parlamentet och 60 av de 90 platserna i senaten. Enligt övergångsbestämmelserna i den nya grundlagen, som antas samma dag, tvingas partiet för tillfället dock bilda samlingsregering med Nationalistpartiet och Inkhata. Samma dag antas en ny flagga, som ersätter den dåvarande från 1928. Till minne av detta val, som markerar slutet på Sydafrikas rasåtskillnadspolitik, är 27 april numera allmän helgdag i landet.
Födda 1650 – Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, Danmarks och Norges drottning 1670–1699 (gift med Kristian V) 1727 – Edward Gibbon, brittisk historiker 1733 – Joseph Gottlieb Koelreuter, tysk genetiker 1748 – Adamantios Korais, nygrekisk grecist 1755 – William Chamberlain, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1803–1805 och 1809–1811, viceguvernör i Vermont 1813–1815 1757 – Carl Johan Adlercreutz, svensk greve, general och statsråd 1759 – Mary Wollstonecraft, brittisk feminist, författare och filosof 1778 – Gideon Lee, amerikansk politiker 1791 – Samuel Morse, amerikansk uppfinnare, bland annat av den elektriska telegrafen 1793 – Peleg Sprague, amerikansk politiker och jurist, senator för Maine 1829–1835 1812 – Friedrich von Flotow, tysk friherre och tonsättare 1820 – Herbert Spencer, brittisk liberal filosof 1822 – Ulysses S. Grant, amerikansk general och republikansk politiker, USA:s president 1869–1877 1824 – Anne Ross Cousin, brittisk författare 1840 – Edward Whymper, brittisk bergsbestigare 1844 – Alois Riehl, österrikisk filosof inom nykantismen 1848 – Otto I, kung av Bayern 1886–1913 1856 – Tongzhi, kejsare av Kina 1861–1875 1857 – Theodor Kittelsen, norsk konstnär 1861 – William Lorimer, brittisk-amerikansk republikansk politiker, senator för Illinois 1909–1912 1862 – Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare 1866 – Pentjo Slavejkov, bulgarisk författare 1882 – James H. Montgomery, amerikansk författare och dramatiker 1887 – Nils Vult von Steyern, svenskt konsultativt statsråd och riksmarskalk 1889 – Friedrich Gollwitzer, tysk militär 1890 – Karl Asplund, svensk skald, författare, översättare och konsthistoriker 1892 – Karin Alfheim, svensk operasångare 1893 – Draza Mihailovic, serbisk general. 1896 – Wallace Carothers, amerikansk kemist, uppfinnare av materialet nylon 1897 – Gösta Bodin, svensk skådespelare och sångare 1899 Leo Diegel, amerikansk golfspelare Walter Lantz, amerikansk animatör, filmregissör och filmproducent 1901 – Frank Belknap Long, amerikansk författare och poet 1903 – Helge Zimdal, svensk arkitekt 1904 – Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångare 1916 Bengt Häger, svensk danskritiker, dansskribent och museichef Elof Börjeson, svensk kompositör, musikpedagog och jazztrombonist 1918 Sten Rudholm, svensk jurist, justitiekansler och riksmarskalk, ledamot av Svenska Akademien 1977–2008 John A. Scali, amerikansk diplomat och journalist, USA:s FN-ambassadör 1973–1975 1922 Jack Klugman, amerikansk skådespelare John Burman, svensk dansare 1923 – Sven Sörmark, svensk tidningsman och författare 1926 – Lolita Russell Jones, svensk dansare, sångare och skådespelare 1927 – Coretta Scott King, amerikansk medborgarrättskämpe, gift med Martin Luther King 1932 Anouk Aimée, fransk skådespelare Bert-Åke Varg, svensk skådespelare 1935 – Karen Wegener, dansk skådespelare 1939 – Stanisław Dziwisz, polsk kardinal, ärkebiskop av Kraków 2005–2016 1944 – Thomas Koppel, dansk musiker 1945 – Lasse Brandeby, svensk journalist, skådespelare och komiker, mest känd i rollen som Kurt Olsson 1947 G.K. Butterfield, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2004–2022 Dan Glimne, svensk spelexpert, spelkonstruktör och pokerspelare Pete Ham, brittisk sångare, gitarrist och låtskrivare 1948 Josef Hickersberger, österrikisk fotbollsspelare och -tränare Frank Abagnale, amerikansk säkerhetskonsult. 1949 – Eva Millberg, svensk skådespelare 1951 Ace Frehley, amerikansk gitarrist, medlem i hårdrocksgruppen KISS Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker, EU-kommissionär 1999–2014 1952 – Ari Vatanen, finländsk rallyförare och politiker, europaparlamentariker 1999–2009 1955 Daniel Frisa, amerikansk republikansk politiker Eric Schmidt, amerikansk företagsledare, vd för Google 2001–2011, Googles styrelseordförande 2011–2015 1956 – Kevin McNally, brittisk skådespelare 1957 – Michael Henke, tysk fotbollstränare 1959 – Andrew Fire, amerikansk mikrobiolog och forskare inom genetiken, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2006 1962 Eva Callenbo, svensk skådespelare och manusförfattare Edvard Moser, norsk neurofysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2014 Valentyna Tjepiha, ukrainsk kroppsbyggare 1967 – Willem-Alexander, kung av Nederländerna 2013– 1970 – Carin Rodebjer, svensk modeskapare 1971 – Davide Gualtieri, sanmarinsk fotbollsspelare 1973 – Magnus Thomson, svensk skådespelare, medlem i humorgruppen Varanteatern 1975 – Kazuyoshi Funaki, japansk backhoppare 1976 – Claus Jørgensen, danskfödd fotbollsspelare 1978 Jakub Janda, tjeckisk backhoppare Fredrik Neij, svensk entreprenör, en av grundarna av torrentsajten The Pirate Bay 1979 – Patrik Berger, svensk musikproducent och låtskrivare 1980 – Zayed Khan, indisk skådespelare