miniatyr|Den Helige Ande avbildad som en duva på en glasmålning i Peterskyrkan i Vatikanstaten. Den Helige Ande, också kallad Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, eller Anden, är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.
I traditionell kristen teologi betraktas den Helige Ande som Gud, en av de tre personerna i den Heliga Treenigheten; de två övriga är Fadern och Sonen, det vill säga Jesus Kristus.
I judendomens Tanakh, som är detsamma som kristendomens Gamla Testamente, beskrivs hur den Helige Ande på olika sätt kommer över enskilda personer och ger dem kraft och styrka. Särskilt beskrivs hur Anden talar till profeterna.
I kristendomens Nya Testamente bor Anden i alla troende. Anden ger liv, ger kunskap om Gud och visshet om tillhörigheten till Gud, förenar med Gud, vägleder bönen, hjälper den troende att leva efter Guds vilja, ger kraft att berätta om Jesus, ger kraft att göra under, ger välbefinnande, ger en försmak och garanti om himmelriket, förenar de troende i kyrkan och vägleder dessa.
Den Helige Ande är enligt traditionell kristen teologi Gud, en av de tre personerna i den Heliga Treenigheten. Denna lära växte fram successivt i den tidiga kyrkan och var fullt formulerad i slutet av 300-talet. Ortodoxa kyrkan menar att Anden utgår av Fadern, medan katolska och protestantiska kyrkor menar att Anden utgår av Fadern och Sonen, se Filioque.
Den Helige Ande uppfattas i traditionell kristen teologi som en person i Treenigheten, som interagerar med de övriga personerna Fadern och Sonen. Anden nämns omväxlande och tillsammans med Fadern och Sonen. Anden har gudomliga egenskaper som allmakt, allvetande, allestädesnärvaro och evighet.
I judendomen uppfattas den Helige Ande dels som en omskrivning för Gud, dels som något mer distinkt, dock mer opersonligt än i kristen tro. Anden talade genom profeterna och lät dem göra under. Anden uppenbarar sig i ljud, eld och som en duva.
I islam är den Helige Ande en skapad ande, ibland betraktad som en ängel eller ängeln Jibril/Gabriel. Anden ger människan liv, verkade så att Maria kunde föda Jesus utan någon mans medverkan, styrkte Jesus och uppenbarade Guds budskap för sändebudet Muhammed.
Jehovas vittnen ser den Helige Ande som en kraft eller aspekt av Gud.
Läran om den Helige Ande kallas pneumatologi efter det grekiska pneuma (πνεύμα) ("ande", "vind").
Den Helige Ande i kristendomen – Bibelhistorisk översikt Den Helige Ande i Gamla Testamentet/Tanakh I Gamla Testamentet/Tanakh beskrivs hur Anden var närvarande i skapelsen (1 Mos 1:2). Den var delaktig i skapelsen och gav människan liv (Job 33:4). Gud blåste in livsande i människans näsa (1 Mos 2:7).
miniatyr|I den Helige Andes kraft delade profeten Elisha floden Jordans vatten (2 Kung 2:4–18). Texterna berättar hur Josef tydde Faraos drömmar i Andens kraft (1 Mos 41:38). Den Helige Ande var över Mose. Anden föll även över 72 äldste i Israel så att de profeterade (4 Mos 11:25–29; Neh 9:20). Under ökenvandringen var Anden i israeliternas bröst och de leddes av den Helige Ande (Jes 63:11, 14). Besalel och Oholiab hade av Anden blivit skicklig konsthantverkare och pedagoger för att kunna tillverka föremålen i Tabernaklet och leda det arbetet (2 Mos 35:30–35). Anden var över Bileam (4 Mos 24:2) och Josua (4 Mos 27:18). I Domarboken kom den Helige Ande kom över domarna och gav dem styrka och seger i strid: Otniel (Dom 3:10), Gideon (6:34), Jefta (11:29) och Simson (13:25; 14:6; 15:14). Under tidig kungatid (1000–800 f.Kr.) kunde Anden falla så att profeterna drabbades av profetisk extas. Detta hände bland annat kung Saul (1 Sam 10:6; 19:18–24). Den Helige Ande kom över kung David och talade genom honom (1 Sam 16:13; 2 Sam 23:2; Matt 22:43; Mark 12:36; Apg 1:16). Profeten Elia verkade i den Helige Andes kraft. När han gjorde sin himmelsfärd och efterträddes av profeten Elisha, gavs den senare en dubbel andel av Elias Andekraft (2 Kung 2:4–18). Den Helige Ande kom över profeterna Asarja, Jahasiel (2 Krön 15:1; 20:14), Jeremia (Hebr 10:15–17), Mika (Mik 3:8) och Daniel (Dan 4:5; 5:11–14; 5:3). Profeten Hesekiel blev av Anden förflyttad i rummet (Hes 11:24; 43:5).
I profetiorna om den kommande Messias beskrivs hur han på ett särskilt sätt skall vara uppfylld av, smord av, den Helige Ande (Messias betyder den Smorde) (Jes 11:1–2; 42:1; 61:1–3). Inte bara han skall fyllas av Ande, utan hela Gudsfolket. Gud skall genom den Helige Ande lägga sin lag i deras hjärtan, så att de följer den (Jes 32:15–18; 44:3–5; Jer 31:31–34; Hes 36:26–27; Sak 12:10). De skall ha drömmar, se syner och profetera (Joel 2:28–29).
Den Helige Ande i Nya Testamentet miniatyr|Genom den Helige Ande blev Sonen människa (Luk 1:35). När Jesus skulle komma till världen och bli människa, var det enligt Nya Testamentet många som berördes av den Helige Ande. Bibeln berättar att Ärkeängeln Gabriel besökte Jungfru Maria och berättade för henne att hon skulle föda en son på ett övernaturligt sätt utan någon mans medverkan. Ängeln sade att det skulle ske genom att den Helige Ande skulle komma över henne och att barnet därför skulle kallas Guds Son (Luk 1:26–38). Sex månader dessförinnan blev Johannes Döparen uppfylld av Helig Ande redan i sin moder Elisabets liv (Luk 1:15). När Elisabet var i sjätte månaden, mötte hon Jungfru Maria, som då just blivit gravid med Jesus. Elisabet uppfylldes då även hon med Helig Ande och utropade en del av de ord som senare sammanfogats till bönen Ave Maria (Luk 1:41–42). När Johannes Döparen föddes, blev även hans pappa Sakarias uppfylld av Helig Ande och profeterade Sakarias lovsång (Luk 1:67–79). När den Heliga Familjen åttio dagar efter Jesu födelse besökte Jerusalems tempel, mötte de Symeon. Han hade av Anden fått veta att han skulle få se Messias innan han dog. Anden ledde honom fram till Jesusbarnet, och Symeon framförde Symeons lovsång (Luk 2:25–32).
miniatyr|Den Helige Ande sänkte sig som en duva över Jesus när han döpts av Johannes Döparen (Matt 3:16–17; Luk 3:22; Mark 1:10–11; Joh 1:32). När Jesu offentliga verksamhet började, lät han sig döpas av Johannes Döparen. Vid detta tillfälle uppenbarade sig den Helige Ande som en duva, och Anden sänkte sig över Jesus, samtidigt som Fadern talade från himlen (Matt 3:16–17; Luk 3:22; Mark 1:10–11; Joh 1:32). Av Anden fördes Jesus sedan ut i öknen för att frestas (Matt 4:1; 14:28; Mark 1:12; Luk 4:1). Sin offentliga verksamhet i form av undervisning, under och demonutdrivning utförde Jesus i Andens kraft (Matt 12:28; Luk 4:18; Apg 10:38). Jesus läste profetian om den andefyllde Messias (Jes 61:1–3) och gjorde anspråk på att detta ord gick i uppfyllelse i och med honom (Luk 4:14) – det är han som är smord av den Helige Ande (Apg 10:38). På korset frambar han sig själv i Andens kraft som ett offer (Hebr 9:14), och han uppväcks från de döda genom den Helige Ande (Rom 8:11).
miniatyr|Den Helige Ande utgöts över lärjungarna på Pingsten. Tungor som av eld satte sig på dem (Luk 2). Före sitt lidande och död talade Jesus om att han skulle gå till Fadern och i stället sända de troende en annan Hjälpare: den Helige Ande (Joh 14:15–21; 16:5–15). Anden skulle leda lärjungarna fram till hela sanningen (Joh 16:13) och låta människor förstå att de är syndare (Joh 16:8). Efter sin uppståndelse andades Jesus på lärjungarna och sade "tag emot Helig Ande" (Joh 20:22). Han uppmanade dem att stanna kvar i Jerusalem tills de blev döpta i den Helige Ande och uppfyllda med kraft att bli hans vittnen (Apg 1:4–5, 8). Det är Kristus som döper i Helig Ande (Matt 3:11; Mark 1:8; Luk 3:16; 1 Kor 12:13). Apostlarna, Maria och sammanlagt 120 personer samlades då regelbundet till bön (Apg 1:12–14). På den judiska högtiden pingst, femtionde dagen efter Jesu uppståndelse (pingst betyder femtio), föll den Helige Ande över dem. Anden uppenbarade sig den här gången med ett dånande ljud och som skinande eld. Tungor som av eld fördelade sig och satte sig på dem. De började tala i tungor, det vill säga de började berätta om Jesu liv och verk på flera olika språk som de själva inte förstod (Apg 2). Detta hände vid detta tillfälle endast med israeliter. Vid ett senare tillfälle hände samma sak med ickeisraeliter, varvid lärjungarna drog slutsatsen att Guds rike inte bara är till för Israels folk, utan för alla (Apg 10:44–46; 11:15–17).
Andra händelser i Apostlagärningarna där den Helige Ande var aktiv är: Ananias och Safira ljög om hur mycket pengar de givit till församlingen. Petrus tolkade det som att de frestat Herrens Ande, varvid de båda dog (Apg 5:1–11). Diakonen Stefanos argumenterade i Andens kraft för tron. I Andens kraft fick han se Jesus på hans tro och styrkt av detta led han som den förste martyrdöden genom stening (Apg 6:8–10; 7:55–60). Filippos förflyttades i rummet av den Helige Ande (Apg 8:39). Profeten Agabos förutsade genom Anden en hungersnöd (Apg 11:28) och Paulus fångenskap (Apg 21:11). Paulus och Barnabas blev av Anden utsända som apostlar (Apg 13:1–4). Paulus uttalade, fylld av Anden, ord som gjorde att trollkarlen Barjesus blev blind (Apg 13:9–12). De äldste i Efesos var insatta i sin tjänst av den Helige Ande (Apg 20:28).
I Gamla Testamentet beskrivs hur den Helige Ande på olika sätt fanns över människor eller föll över dem. I Nya Testamentet beskrivs även hur den Helige Ande tar sin boning i de troende och på så sätt gör dem till Guds tempel (Rom 8:9, 11; 1 Kor 3:16–17; 6:19; Joh 14:17).
Den Helige Ande i kristendomen – systematisk teologi Den kristna kyrkan ser Bibeln som Guds ord (Matt 15:6), inspirerad av den Helige Ande (2 Petr 1:20–21). Genom att sammanställa texter om samma ämne, menar sig kyrkan därför kunna finna Guds tankar i olika frågor. Här följer en systematisk-teologisk framställning av pneumatologin, så som kyrkan traditionellt förstår den.
Andens verksamhet Livgivare Att Anden är Livgivare är en av de två verksamheter som beskrivs hos Anden i Nicaenska trosbekännelsen.
Anden deltog i världens skapelse (1 Mos. 1:2; Ps. 33:6). Den gav människan liv (1 Mos. 2:7; Job 33:4) och upprätthåller fortlöpande livet hos allt levande (Ps. 104:29).
Anden verkade att Sonen blev människa (Luk. 1:35). Anden återuppväckte Jesus efter hans korsdöd (Rom. 8:11).
Anden föder den troende till ett nytt andligt liv i dopet (Joh. 3:3, 5; 6:63; Tit. 3:5).
På yttersta dagen skall Anden låta den troende uppstå på samma sätt som Jesus (Rom. 8:11).
Talar budskap från Gud miniatyr|Anden har inspirerat Bibeln.Bibelhandskrift från Lukas evangelium från 200-talet. Att Anden "talat genom profeterna" är en av de två verksamheter som beskrivs hos Anden i Nicaenska Trosbekännelsen.
Anden beskrivs ha stor vishet (Jes 11:2; 40:13). Anden vet allt som finns i Gud (1 Kor 2:10–11). Att uppenbara Guds tankar, vilja och planer för människorna är därför en av de verksamheter som i Bibeln ofta tillskrivs Anden.
Bibeln har i kyrkan en särställning när det gäller Guds uppenbarelse. I Gamla Testamentet beskrivs på många ställen hur den Helige Ande talade genom profeter (1 Mos 41:38; 4 Mos 11:25–29; 24:2; 27:18; 1 Sam 16:13; 2 Sam 23:2; 2 Kung 2:4–18; 2 Krön 15:1; 20:14; Neh 9:20; Jes 63:11, 14; Dan 4:5; 5:11–14; 5:3; Mik 3:8). I Nya Testamentet sägs att Gamla Testamentets författare varit inspirerade av den Helige Ande (Mark 12:36 ; Apg 1:16; 28:25; Hebr 3:7; 10:15; 1 Petr 1:10–11; 2 Petr 1:20–23). I Nya Testamentet beskrivs på samma sätt hur Anden talade genom profeterna i Gamla Testamentet (Apg 11:28; 13:2; 1 Tim 4:1; Upp 2:7).