Internet, från engelskan med betydelsen mellannätverk, är världens största datornätverk. Webben, e-post, fildelning, ip-tv och ip-telefoni är populära tjänster på internet. Internet sammanblandas ofta med webben, som är en internettjänst för att enkelt manövrera sig mellan webbsidor (samordnade i webbplatser) och andra filer som finns lagrade på särskilda servrar.
Internet är ett globalt nätverk som består av flera olika typer av sammankopplade fysiska nätverk. I hem och på arbetsplatser finns lokala nätverk (LAN), ofta baserade på Ethernet-teknologi och på trådlösa nätverk, som sammankopplar datorer, surfplattor och skrivare. Internetleverantörer tillhandahåller nationella och globala punkt-till-punkt-förbindelser (WAN), baserade på bredbandsteknologi såsom fiberkablar och mobiltelefonnätverk. De olika nätverken, såväl LAN- som WAN-förbindelser, sammankopplas med hjälp av routrar, som fungerar som internets knutpunkter. Exempelvis möjliggör en hemmarouter att flera datorer i samma hem kan dela på samma internetaccess. Internetoperatörernas nätverk sammankopplas i sin tur med andra internetoperatörers nätverk via större och kraftfullare routrar. Resultatet är en mängd sammanlänkade nätverk som låter alla uppkopplade enheter kommunicera med varandra över hela världen.
Internet möjliggör effektiv global kommunikation världen över och har förändrat människors sätt att umgås och konsumera media via sociala nätverk, och har underlättat distansarbete, distansstudier och e-lärande. Internet har gett upphov till nya e-handelsföretag och branscher, och slagit ut andra traditionella aktörer, men bidrog också till att IT-bubblan utvecklades och sprack vid millennieskiftet. För att bemöta piratkopiering av musik och film över internet, har nya streamingtjänster utvecklats sedan 2000-talet inleddes och slagit ut distributionsled. Webbtidningar och sociala medier har konkurrerat ut många traditionella medier, särskilt lokalpress, och minskat arbetsmarknaden för journalister. Sociala medier kan ha varit verktyg (men inte katalysator) för revolutioner som arabiska vårenAxel Andén, The revolution was not televised - den sände sig själv , Medievärlden, 17 januari, 2011.Jilian C. York, The dangers of social media revolt, Al-Jazera Opinion, 9 Mars 2011, och av betydelse för en explosiv ökning av spridningen av fejknyheter och desinformation sedan 2000-talet. Sociala medier tros ha haft betydelse för valresultat, men det är diskutabelt om fejknyheter har haft det.
Teknisk definition En teknisk definition av begreppet internet (av engelskans mellannätverk) är sammankoppling av flera fysiska datornätverk, exempelvis olika lokala Ethernet-nätverk och nationella och globala punkt-till-punktförbindelser, med hjälp av särskilda datorenheter som kallas routrar. All kommunikation över internet sker med kommunikationsprotokollet Internet Protocol (IP). Internet liknar intranät (av engelskans inomnätverk), som är ett privat nätverk inom en organisation, och också baseras på IP-protokollet och annan internetteknologi. Förr fanns flera stora datornätverk som använde olika tekniker, där internet med stort I var det globala datornätverket som använder IP-protokollet, och internet med litet i var mellannätverk generellt, men efter millennieskiftet har konkurrenter till IP-protokollet, som DECnet, IPX och X.25, slutat att användas och därmed existerar i princip inga andra former av mellannätverk än internet och intranät. Sedan slutet av 2000-talets första decennium gör därför inte alla den språkliga distinktionen längre, utan allt fler skriver internet med liten initialbokstav oavsett vilken betydelse som avses.
Historia
miniatyr|Karta över Arpanet i USA under 1970-talet.
1960- och 1970-talet Föregångaren till internet, Arpanet, utvecklades som ett militärt forskningsprojekt i USA, och uppkallades efter det amerikanska försvarets forskningsmyndighet Arpa som finansierade utvecklingen. Nätverket skilde sig från tidigare telenät, exempelvis telefonnätet, genom att det var paketförmedlande (stora filer och meddelanden delas upp i små datapaket som snabbt kunde överföras utan att man behövde invänta uppkoppling) i stället för kretskopplat. Paketen mellanlagrades i paketköer och vidarebefordrades av nätverksnoder som motsvarar dagens routrar och kallades Interface Message Processors (IMP). Den första IMP-noden färdigställdes av företaget BBN Technologies i augusti 1969. Arpanet designades tidigt med visionen att det skulle vara feltolerant (noderna skulle automatiskt försöka leda om trafiken en annan väg i nätverket om delar av nätet slogs ut, exempelvis i händelse av krig).
Det första meddelandet mellan människor över Arpanet överfördes den 29 oktober 1969 av Leonard Kleinrocks forskargrupp. Applikationsprotokollet FTP (File Transfer Protocol) för filöverföring färdigställdes 1971. Applikationsprotokollet Telnet (som emulerar textterminaler för fjärrtillgång till ett datorprogram på en serverdator från en virtuell terminal på en klientdator) färdigställdes 1973. Därmed var man inte begränsad av korta seriekablar mellan terminal och dator.
Under början av 1970-talet var det de amerikanska universiteten som drev på utvecklingen av det som skulle komma att bli internet. Under de efterföljande åren anslöt allt fler universitet, forskningsanstalter och laboratorier och internet kom att bli mer än bara en militär angelägenhet. Den första svenska motsvarigheten till Arpanet, TIDAS, utvecklades 1972 till 1975, och en svensk forskare som tidigt gjorde bidrag till utvecklingen av TIDAS och Arpanet var Torsten Cegrell. År 1973 hade sammanlagt 40 datorer kopplats upp i nätverket som började växa internationellt när ett norskt forskningscentrum, NORSAR, kopplade upp en dator mot Arpanet och samma år kopplade även Storbritannien upp sig.
Standarden Internet Protocol (IP), som beskriver hur varje datapaket förses med IP-adresser för att routrar ska kunna vidarebefordra meddelanden till rätt mottagare på Arpanet och internet, togs fram 1974. Protokollen IP, Internet Protocol, och TCP, Transmission Control Protocol (också det från 1974), utgör det som definierar vårt moderna internet.
E-post och 1980-talet Det första e-postmeddelandet hade överförts 1971. Olika e-postprotokoll utvecklades under 1970-talet, och ledde fram till protokollet SMTP 1981 som i dag används för all e-post över internet. Ett tidigt e-postprogram som fick stor spridning var Eudora från 1988. Applikationsprotokollet Network News Transfer Protocol (NNTP) för diskussionsforum färdigställdes 1986, och användes för Usenet news-forum som var vanligt tills modererade webbforum slog igenom kring millennieskiftet. Applikationsprotokollet Gopher från 1991 var ett menysystem för att hitta filer som var lagrade på olika servrar runt om i världen, och användes innan webben fick sitt genomslag.
Parallellt med dessa IP-baserade protokoll utvecklades konkurrerande paketförmedlande tekniker baserade på DECnet-standarden (som togs fram 1975), X.25-standarden (från 1976), Novells IPX-protokoll (introducerat 1983) och OSI-protokollstacken (1984), men internets så kallade TCP/IP-stack kom med tiden att vinna över dessa. Modembaserade icke paketförmedlade konkurrenter till internet var de kommersiella brittiska och franska Videotexsystemen på 1980-talet, som användes för företagsinformation och elektroniska telefonkataloger, samt BBS:er såsom Fidonet på 1980-talet och tidigt 1990-tal, som användes för e-post, diskussionsforum och fildelning mellan privatpersoner.
Genom att internet byggde på öppna standarder och öppen källkod, och att internets ryggradsnät fick allt större kapacitet och gjordes tillgängligt inte bara för försvaret och akademiska användare, utan även för kommersiella och privata användare, började antalet internetanvändare att stiga. Många studenter och anställda på stora företag fick e-postadresser redan vid slutet av 1980-talet.
Under 1980-talet användes internet i första hand av tre olika typer av människor, myndighetspersonal, akademiker på universitet och personer intresserade av pornografi. Det fanns dessutom stora överlapp mellan de tre kategorierna.
Webbens genomslag miniatyr|Internet Explorer fick stort genomslag under 1990-talet. Avgörande för internets genomslag var också att år 1989 skapades standarderna HTML och HTTP av Tim Berners-Lee på CERN, och kunde på så sätt ta fram den första webbsidan den 6 augusti 1991. I augusti 1991 släppte Tim Berners-Lee sin nya webb-plattform globalt. Webben sammanband dokument på olika servrar till en global världsvid väv och förenklade användningen av internet – användaren behövde inte känna till vilka dokument som låg lagrade på vilken servrer, och servrarnas IP-adresser och dokumentens filnamn, utan kunde surfa fritt genom att klicka på hyperlänkar. Tidiga program för att läsa webbsidor var Lynx från 1992, Mosaic 1993, Netscape 1994 och Internet Explorer 1995. År 1995 kallas för the year of the web.
Användningen förenklades också när det blev enklare att installera den programvara som användaren behöver ha för att olika applikationsprogram ska kunna kommunicera med internet, kallad Berkeley sockets alternativt Winsock, och applikationsprogram såsom webbläsare och e-postprogram. Från början var dessa "tillägg" till operativsystemen som man behöver installera i datorn, men i och med de senare versionerna av Windows 95, Linux och Apple OS, så började det integreras i operativsystemen, vilket gjorde det enklare för privatpersoner och småföretag att ansluta sig till internet.
Sedan 1990-talets genombrott för internet hos allmänheten har de flesta företag och allt flera privatpersoner en egen webbsida (ibland kallad hemsida, blogg, eller liknande) på en webbplats (webbserver). Webben gick igenom en hajpkurva, och en tidig övertro på snabb lönsamhet av internet, IT (informationsteknik) och digital ekonomi ledde till en kraftig övervärdering av många nystartade IT-företag på 1990-talet (se IT-bubblan), följt av en ström av konkurser (IT-kraschen).
Bredband När internet slog igenom på allvar i Sverige under andra hälften av 1990-talet så var så kallat "dial-up" (att ringa upp en ISP, internetleverantör, med modem) det vanligaste sättet att ansluta sig till internet, och kostnaden var relativ till hur länge man var uppkopplad (med minutkostnad precis som ett vanligt telefonsamtal). I början av 2000-talet började bredbandsuppkopplingar slå igenom även utanför universitet och stora företag, där man dels fick fast uppkoppling i stället för uppringda förbindelser, dels kunde kommunicera med betydligt högre hastighet, dels oftast fick en fast månadsavgift (så kallat flat rate) möjligen en begränsad trafikpott, i stället för avgift per uppringd tid. Detta var ett viktigt paradigmskifte för att göra internet till den allmännyttiga bastjänst i samhället det har utvecklats till.
Styrning Internet ägs inte av någon enskild organisation. Styrningen av internet och dess infrastruktur är en komplex fråga. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien har liknat den svenska digitala infrastrukturen med en lasagne med olika lager med flera olika aktörer på varje lager som alla samverkar. I botten finns den fysiska infrastrukturen med fiber och master som vanligtvis är byggda av kommuner, fiberföreningar och ibland operatörer. På nästa nivå återfinns kommunikationsoperatörer, de neutrala aktörer som hanterar överföring av datatrafik oavsett vilken internetleverantör ett företag eller hushåll använder sig av. I lagret ovanför finns internet- och mobiloperatörer, det vill säga företag som ser till att vi får tillgång till internet. I det översta lagret finns alla tjänster på nätet, alla företag och myndigheter som erbjuder internetanvändarna alla de nätbaserade tjänster som finns. Det innefattar allt ifrån mejlprogram på webben till appar på mobiler. Hur internet är uppbyggt och vem som bär ansvaret för de olika delarna skiljer sig oftast inte särskilt mycket mellan olika länder.