miniatyr|Modell M67, 1973 miniatyr|Veteranspårvagnen nr 1, tillverkad av ASEA 1903, framför Kungsgårdsgymnasiet miniatyr|Vagn nummer 61, en M97, Düwag GT8, på linje 3 Norrköpings spårväg öppnades för trafik 1904 och består idag av två linjer: linje 2 (röd) och linje 3 (grön). Antal resenärer 2019 var och trafiken finansieras till cirka 70% av biljettintäkter.
Nuvarande trafik Översikt I tabellen nedan redovisas den uppskattade linjelängden i kilometer räknat. Endast de spår som används i daglig linjetrafik har beräknats, med undantag för övergångsspår, vändslingor och uppställningsspår. Dubbelspår gör ingen skillnad för längden.
Linje Sträcka Längd Hållplatser Karta 1 Museilinje som sommartid trafikeras av Svenska Spårvägssällskapet. I folkmun Gamla ettan. 4,9 km 2 Fridvalla - Eneby - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Östra Promenaden - Söder Tull - Ljura - Trumpetaregatan (Hageby) - Ringdansen - Kvarnberget 11,8 km 32 200px|Sträckning linje 2 3 Vidablick - Sandbyhov - Hagaskolan - Marielund - Norr Tull - Resecentrum - Rådhuset - Drottninggatan - Söder Tull - Folkets Park - SMHI - Klockaretorpet 9,2 km 26 200px|Sträckning linje 3 Totalt (32 + 26 - 8 gemensamma i daglig trafik) 18,7 km (varav 2,3 km gemensamma) 50
Linje 1 miniatyr|300px|"Göteborgsvagnen" nr 16, veteranspårvagn tillverkad av ASEA 1903, som idag (2019) används i museitrafik Linje 1 utgår normalt från Söder Tull, trafikerar Drottninggatan norrut till Norr Tull för vändning, går via uppställningsspåret i Norra Promenaden tillbaka till Rådhuset och tar medsolsvarvet över Öster åter till Söder Tull. Det är längden av denna sträcka som redovisas i tabellen ovan. Även andra sträckningar förekommer, särskilt vid ombyggnader av spåranläggningen. Linjen trafikeras huvudsakligen sommartid, ofta två gånger i veckan, men sätts även in vid särskilda evenemang i staden som till exempel kulturnatten och julhandeln.
Linje 2 miniatyr|300px|M67K-vagn (nr 87), tillverkad 1966, på linje 2:s tidigare vändslinga vid Ljura
|align=center|Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 3Slingan i Klingsberg trafikeras inte längre, men spåren ligger kvar.
Sträckan Söder Tull - Kvarnberget trafikeras av linje 2. Den första delen anlades redan 1945 och gick från Söder Tull via Nygatan och Hörngatan till Broocmans plan för att därifrån fortsätta i Trozelligatan till Albrektsvägen där linjen (då i vänstertrafik) gick medsolsvarvet runt Klingsbergsparken.
Inte långt efter att linjen öppnats började diskussionerna om en förlängning av linje 2 söderut till det då nya bostadsområdet Hageby. Av olika anledningar kom det att bli så att inget av det flertal förslag som under decenniernas gång lagts om den tänkta linjesträckningen genomfördes. Först i början av 2000-talet kunde ekonomi och politik förenas i ett beslut fattat 2004 om att avsätta 3 miljoner för att projektera den blivande linjen. Den 19 juni 2006 påbörjades - efter närmare 60 års debatt - byggandet av ett nytt spår från korsningen Albrektsvägen/Trozelligatan över Hagebygatan till en tillfällig vändslinga alldeles norr om Albrektsvägen vid Ljura centrum. Sträckningen till Ljura anlades som en första etapp på några hundra meter av den tänkta fortsättningen till Ringdansen. Ändhållplatsen för linje 2 flyttades den 10 september 2006 från Klingsberg till Ljura. Slingan i Klingsberg finns dock kvar och används ibland även av den ordinarie trafiken vid tillfälliga omläggningar.
miniatyr|300px|Spårvägsbygget i Hageby i juli 2009 Förlängningen av spårvägen från Ljura till Kvarnberget påbörjades i april 2009 och slutfördes i oktober 2011. Utbyggnaden delades upp i två etapper, varav den första, till Trumpetaregatan, öppnades för trafik den 21 oktober 2010 och den andra, till Ringdansen och Kvarnberget, invigdes ett år senare, den 21 oktober 2011.
Den utbyggda sträckan utgår från Albrektsvägen vid Ljura, fortsätter utmed Ljuragatan, över den nybyggda bron över Söderleden och in i Porten-området på Hagebysidan. Linjen passerar Hageby centrum, varefter den resterande sträckan går linjen utmed Hagebygatan och Navestadgatan fram till Ringdansen och Kvarnberget ytterligare några hundra meter längre söder ut.
Schematisk linjekarta Det råder viss förvirring om vad hållplatserna söder om Albrektsvägen egentligen heter (se Förvirring kring hållplatsnamn). I kartan nedan används de benämningar som återkommer på hållplatsernas realtidsskyltar.
Förvirring kring hållplatsnamn På grund av rena missförstånd mellan Norrköpings kommun och Östgötatrafiken blev namnen på hållplatserna längs den nya sträckan mellan Albrektsvägen och Trumpetaregatan i inledningsskedet fel. Det är Norrköpings kommuns namn på hållplatserna som gäller, och de används nedan som referensnamn. Efter hand har de faktiska förhållandena klarnat, men i skrivande stund kvarstår två hållplatser vars namn inte är entydigt. Det är dessa som räknas upp nedan. De övriga hållplatserna har ett och endast ett namn i samtliga användningar. I de fall hållplatsen har samma namn i en annan användning skrivs ett likhetstecken i tabellen nedan. Annars anges det alternativa namnet.
Officiellt namn Geografisk karta Ljura spårvägsbro Ljura södra Hyvlaregatan Kv. Niten
Linje 3 Se schematisk linjekarta
|align=center|Sträckan Hagaskolan - Rådhuset är gemensam med linje 2.
Tillfälliga linjer Festivallinjen Linje Sträcka 4 Fridvalla - Resecentrum - Söder Tull Under musikfestivalen Bråvalla Festival arrangerades 2015-2017 en tillfällig spårvägslinje, linje 4, under kvällar och nätter. Alla tillgängliga vagnar användes till denna linje vilket gjorde att trafiken till Vidablick, Kvarnberget och Klockaretorpet under tiden ersattes med buss.
Huvudmän Huvudman för spårvagnstrafiken i Norrköping är Östgötatrafiken. Vagnarna och infrastrukturen ägs av Norrköpings kommun. Trafikentreprenör är Transdev (före detta Veolia Transport).
Fordon I trafik M97, Düwag GT8 ledad med tre delar, varav en låggolvsdel, enriktningsspårvagn. Inköpta begagnade från Dessau i Tyskland, och ombyggda med låggolvsdel. M06, Flexity Classic, ledad, med 3 delar, förarplats i båda ändar. Nyinköpta.
Tidigare vagntyper M48/M51, "Norrköpingsmustanger", tvåaxliga enkelriktningsvagnar, sju respektive 18 exemplar. M67, ASEA och ASJ, enkelriktningsvagn, fyraxlig boggievagn, 25 exemplar inköpta 1966–1967 M98, ledad, med 3 delar, 100% låggolv, förarplats i ena änden. Inköpta begagnade från Tyskland. Togs ur trafik 2011-2014. M11. I början av 2011, i en tid av vagnbrist, fick Norrköping som kompensation för försenade vagnleveranserSveriges radio ta emot sex begagnade spårvagnar modell Tatra T6A2, som var byggda av ČKD Tatra på 1980-talet och som tidigare gått i trafik i Berlin. De första vagnarna av denna modell, som i Norrköping fått beteckningen M11, sattes in i linjetrafiken i början av april. Det uppstod dock problem med elspänningen för dessa vagnar, varvid de togs ur trafik helt i slutet av 2011.
Norrköpingsvagnar i Stockholm miniatyr|A34N nr. 34 på Hamngatan i Stockholm Under 2010-2011 fanns tre Norrköpingsvagnar av typ M06 i Stockholm, på Spårväg City, där kallade A34N. Tillsammans med tre vagnar från Frankfurt am Main (A34F), utgjorde de hela vagnparken där innan Stockholms egna vagnar av samma typ levererades. De A34N som fanns i Stockholm var 33, 34 och 35.
Tillskott av Stockholmsvagnar Efter 2020 flyttades systervagnarna A34 1–6 till Norrköping, då de blev ersatta av de nyare CAF-vagnarna. Dessa sätts successivt in i trafik allteftersom de revideras och erhåller nummer 47–52 i Norrköping. Till skillnad från M06 31–46 har dessa vagnar smalare skyltar interiört och destinationsskyltar med ett annat typsnitt exteriört. De har även en extra fällstol där 31–46 förut hade en biljettmaskin.
Historik Från tidigt 1950-tal var spårvägen mer eller mindre konstant nedläggningshotad, något som ändrades först i mitten av 1990-talet.
Inledning 1902 ingick Norrköpings stad ett avtal med Elektriska AB AEG om anläggande av ett elektricitetsverk och en spårväg till en kostnad av 1,2 miljoner kronor. AEG byggde systemet och de 12 spårvagnarna kom från ASEA. Av dessa 12 vagnar finns en vagn kvar som museivagn, "Gamla Ettan".
Ända sedan början har spårvagnarna varit gula, en färg som även återfinns på flera byggnader i Norrköping och därför har kallats norrköpingsgult. När Östgötatrafiken i början av 1990-talet ville samordna färgerna på sin trafik genom att ge spårvagnarna en röd färg i bakdelen uppstod något av en folkstorm. Att man samtidigt bytte de grå detaljerna på tak och botten mot grönt reagerade dock ingen på.
1904–1926 Spårvägen öppnades för allmän trafik den 10 mars 1904 Sporvognsrejser: Östgötatrafiken, 28-09-2020.. Avgiften för resande var då 10 öre för vuxna och 5 öre för barn. Det gick också att köpa 11 polletter för en krona, ett månadskort för tolv kronor eller ett årskort för 120 kronor.
Stadens första spårväg sträcker sig som en åtta på 4 km enkelspår genom stadens gator. Från korsningen Drottninggatan-Trädgårdsgatan vid Rådhuset går linjen österut förbi Nya torget till Skepparegatan, som den följer söderut till Stortorget. Efter att ha färdats på diagonalen kommer vagnarna in på Nygatan strax före Generalsgatan. Resan fram till Drottninggatan följer Nygatans sträckning. Vid Söder Tull svänger vagnarna norrut för att följa Drottninggatan - förbi startpunkten vid Rådhuset - till Centralstationen. Spåren löper parallellt med Norra Promenaden och vid Norr Tull vidare söderut på Kungsgatan och på Bergsbron över Motala ström. Till en början hade linjen sin slutpunkt vid Sankt Persgatan, men redan vid slutet av 1904 förlängdes banan i Kungsgatan upp till Nygatan för att där ta österut till Söder Tull, som blev den nya slutpunkten för linjen. På detta vis begåvades Norrköping med sin första spårvägslinje, en linje som hade den märkliga egenskapen att den på sin färd i Drottninggatan passerade båda sina ändpunkter.
År 1906 byggdes den så kallade Borgslinjen, sträckan från Väster Tull till Kneippbadens station. Samma år byggdes också ett provisoriskt spår till utställningsområdet på Sylten.
Under 1912 flyttades spåren från Skepparegatan till Östra Promenaden för att resenärerna skulle komma närmare Östra station. Härigenom tvingades vagnarna färdas en längre sträcka mellan mötesspåren och hela systemet råkade därmed i ofas. För att råda bot på problemet anlades 1913 och 1914 dubbelspår utmed nästan hela linjen. Men det dröjde ända till 1926 innan de sista korta sträckorna blev dubbelspåriga. Från 1914 ingick spårvägarna i Norrköpings kommunala affärsverk, vilket kom att bestå intill 1980, då spårvägarna blev det självständiga kommunala verket Norrköpings Lokaltrafik.
1926–1957 Samma år, 1926 alltså, överges systemet med en enda linje. I stället införs ett system med två linjer: Ringlinjen: Söder Tull - Östra station - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Kungsgatan - Väster Tull - Söder Tull Linje 2: Västra station - Väster Tull - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund
Den 10 september 1931 tillkom linje 3: Linje 3: Västra station - Väster Tull - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund - Östra Eneby
I samband med att sträckan till Klingsberg öppnas 1945 får linje 2 den nya sträckningen Klingsberg - Söder Tull - Drottninggatan - Rådhuset - Centralstationen - Norr Tull - Marielund
Under slutet av 1940-talet byggs linjenätet om på norr. Linje 2 tar över trafiken till Fridvalla (Östra Eneby) från linje 3. Linjerna flyttas till Värmlandsgatan för att Riksvägen (sedermera E4:an) ska korsas i rät vinkel. Efter ett antal tillfälliga linjeomläggningar under ombyggnader stabiliseras nätet i slutet av 1950 när utbyggnaden till Breda Vägen är klar. Från 1950 till 1958 har nu nätet tre linjer: