Mineralgödsel, konstgödsel och handelsgödsel är inte synonyma begrepp. Konstgödning är gödsel framställt genom industriella processer. Handelsgödsel omfattar även vissa naturprodukter som guano och chilesalpeter. Dessa två har numera förlorat sin betydelse. Kaliumklorid och kaliumsulfat utvinnes från vissa mineral (exempelvis karnallit, polyhalit och kainit) från saltgruvor och är således mineralgödsel.
Historia Den första importen av handelsgödselmedel till Sverige företogs 1844, då lantbrukaren Peter von Möller på Skottorp från England införde peruguano,"..Kristianstads Läns Hushållnings Sällskap 1814-1964.
Den första tillverkningen av konstgödsel (superfosfat) i Sverige (Gäddviken) skedde år 1871.Svensk Kemisk Tidskrift, 1914
De inledande försöken med konstgödning skedde i Tyskland och Frankrike på 1840-talet med ammoniumsulfatDingler, Polytechnisches Journal, 1847, Drittes heft, s. 213-225 och i England med superfosfat. Thomasfosfat har i Sverige tillverkats vid Domnarvets Jernverk, Bångsbro Jernverk och Norrbottens Järnverk. År 1907 importerades 42.600 ton. Kalisalter importerades till att börja med från Tyskland, men senare även från Frankrike, Ryssland, Polen och Spanien. År 1956/57 var förbrukningen i Sverige 88.000 ton räknat som kalium. Ammoniumsulfat år 1957/58 tillverkades i Sverige 6700 ton och importerades 13.500 ton. Cementkali har tillverkats vid cementfabrikerna i Slite, Köping och Stora Vika. Kalkkväve började tillverkas vid Månsbo år 1907. År 1917 flyttades tillverkningen till Ljungaverk. År 1918 fanns det i Sverige två fabriker med en sammanlagd tillverkningskapacitet av 36.000 ton. År 1941 flyttades produktionen till Stockvik. År 1956/57 var förbrukningen i Sverige 39.400 ton. Kalksalpeter Den första importen av kalksalpeter till Sverige skedde år 1915. År 1939/40 var förbrukningen i Sverige 105.000 ton. Kalkammonsalpeter Detta är en blandning av kalciumkarbonat och ammoniumnitrat. Började tillverkas av Svenska Salpeterverken i Köping år 1946 under namnet Köpingsalpeter.Elis Berglund, Lantmannen Nr 37, 1959
Idag (2026) sker ingen tillverkning av mineralgödsel i Sverige, all förbrukning måste importeras, vilket är problematiskt bl.a. ur beredskapssynpunkt.
Den spanska kemikoncernen Fertiberia planerade, i samarbete med Lantmännen att anlägga en ammoniakfabrik i Luleå. Ammoniaken skulle tillverkas med hjälp av Haber-Bosch-processen och den för processen nödvändiga vätgasen skulle framställas genom elektrolys. Projektet hade behövt mellan fyra och fem TWh elenergi, något man inte fick tillstånd för från Svenska Kraftnät då konkurrensen är för stor för elnätets kapacitet.
Det svenska start-up-företaget NitroCapt AB har utvecklat en egen, patenterad process för att framställa kväveoxid och salpetersyra genom att låta luftens kväve och syre reagera direkt i ett plasma, ungefär som vid blixturladdningar. En pilotanläggning för produktion i industriell skala förväntas stå färdig 2027.
Förbrukning av mineralgödsel i Sverige år 1886-2022 i kilogram per hektar jordbruksmark. + Förbrukning kg / hektar och år.Svenskt jordbruk och skogsbruk 1913-1962 Kväve Fosfor Kalium 1886-1890 0,1 1,8 0,8 1901-1905 1,0 4,2 2,6 1911-1915 1,6 4,0 4,3 1916-1920 2,0 2,7 4,8 1926-1930 3,7 5,0 6,4 1936-1940 7,2 6,7 7,2 1941-1945 9,6 4,4 8,2 1946-1950 12,1 8,7 9,5 1951-1955 19,9 12,6 15,8 1956-1960 25,1 12,6 20,2 1976 Lantmannen, sid. 17, nr 9, 1977 80 22 36 2022 Serina Ahlgren, RISE Rapport 2024:15 65 5 11
Kvävegödselmedel norgesalpeter Ca(NO3)2•4H2O med 15,5% kväve ammoniumsulfat med 21% kväve ammoniumnitrat med 34-35% kväve ammoniumklorid användes främst i Japan och Indien. ammoniumsulfat nitrat (ASN) med 26% N (NH4)2SO4 + NH4NO3 ammoniumnitrat blandat med kalciumkarbonat (kalkstensmjöl) (CAN )har tillverkats med 21-28% kväve. flytande ammoniak NH3 började användas på 1950-talet. Sprids med speciella nedmyllningsaggregat. urea CO(NH2)2 med 45-46% kväve. Urea började tillverkas i Köping år 1965. kalciumcyanamid (kalkkväve) med 18-24% kväve. Tillverkning i Sverige startade år 1907. chilesalpeter (natriumnitrat) NaNO3 Av dessa har 9. och 10. nästan enbart historiskt intresse.
Fosforgödselmedel Superfosfat med 7,9-9,6% fosfor. Tillverkas av råfosfat (eller apatit) + svavelsyra. Dubbelsuperfosfat Tillverkas genom blandning av superfosfat med trippelsuperfosfat eller genom uppslutning av råfosfat med en blandning av svavelsyra och fosforsyra. Dubbelsuperfosfat med 12,7% fosfor har tillverkats i Sverige. Trippelsuperfosfat med 18.3-21,9% fosfor. Thomasfosfat är en biprodukt från ståltillverkning med 5,9-6,8% fosfor.
Sammansatta gödselmedel Dessa brukar anges med hjälp av bokstavsbeteckningarna för de grundämne som ingår, samt procenthalten av dessa.
I engelskspråkiga länder anges vanligtvis halten av P2O5 istället för P och K2O istället för K. Exempelvis innehåller NPK 16-16-16, 16 % kväve, 7 % fosfor och 13,3 % kalium. Detta system användes i Sverige fram till år 1970.Växtnäringsnytt, nr 1, 1970
PK Tillverkas vanligtvis genom att superfosfat, dubbelsuperfosfat eller trippelsuperfosfat blandas med kaliumklorid. Började tillverkas i Sverige 1952.
NPS Ett vanligt NPS gödselmedel består av en blandning av monoammoniumfosfat och ammoniumsulfat. En vanlig sammansättning är 16 % N, 20 % P2O5 och 13 % S.
NP och NPK NPK (kväve, fosfor och kalium) är en vanlig typ av konstgödsel kan tillverkas enligt flera olika metoder. Ammoniumvätefosfatmetoden.Ammoniak, neutraliseras med en blandning av salpetersyra, svavelsyra, och fosforsyra därefter tillsättes kaliumklorid eller kaliumsulfat.Produkten torkas och granuleras. Denna metoden har använts i Landskrona, samt från och med år 1969 även i Köping.Kemisk Tidskrift, Nr 12, 1970 Oddaprocessen. Råfosfat behandlas med salpetersyra, kalciumnitrat centrifugeras bort varefter tillsättes ammoniak samt eventuellt kaliumsalter. Denna metoden har använts i Köping för tillverkning av NP-gödselmedel. Pec-metoden. Råfosfat behandlas med salpetersyra, därefter tillsättes ammoniak och koldioxid. Det andra processteget sker enligt följande formel Ca(NO3)2 + CO2 + H2O + 2NH3 → CaCO3 + 2NH4NO3 Denna metoden är fransk och har använts i Köping för tillverkning av NPK-gödselmedel. Sulfonitric process. Råfosfat behandlas med salpetersyra, därefter tillsättes svavelsyra och ammoniak. Det andra reaktionssteget sker enligt följande formel Ca(NO3)2 + H2SO4 + 2NH3 → CaSO4 + 2NH4NO3 En metod som fått stor användning i USA Phosphonitric process.Råfosfat behandlas med salpetersyra, därefter tillsättes fosforsyra och ammoniak. Det andra processteget sker enligt följande formel. Ca(NO3)2 + 2NH3 + H3PO4 → CaHPO4 + 2NH4NO3 En metod som fått stor användning i USA.
Granulerade gödselmedel används vanligtvis på åkrar, medan flytande gödselmedel för blandning med vatten vanligtvis används i växthus. Mikronäringsämnen NPK-konstgödsel innehåller ibland mikronäringsämnen som koppar, zink, bor, mangan och molybden. I Finland har mineralgödsel sedan mitten av 1980-talet varit berikad med selen. Därför har Finland 10 gånger så höga selenhalter i livsmedel som i Sverige.Holger Kirchmann, Lantmannen, December, 2008 + MikronäringsämneErik Petterson, Johannes Åkerblom, Odla 2026, Lantmännen Lantbruk, Malmö Mikronäringsämne Roll i växten Gröda där brist vanligen uppträder Mangan Aktiverar enzymer Stråsäd, oljeväxter, ärter, bönor, vall, potatis, sockerbetor Koppar Ingår i enzymer Stråsäd Bor Ökar cellväggarnas stabilitet. Oljeväxter, klöver, sockerbetor, potatis, jordgubbar, frukt, grönsaker. Zink Aktiverar enzymer Säd, majs, fruktträd Molybden Ingår i enzymer Kålväxter, ärter, sallat, klöver, spenat
Mellanprodukter vid tillverkning av konstgödsel Ammoniak tillverkas genom Haber–Bosch-processen genom reaktion mellan vätgas och kvävgas under högt tryck och hög temperatur. Salpetersyra tillverkas genom oxidation av ammoniak (Ostwald-metoden). Fosforsyra tillverkas vanligtvis av råfosfat(eller apatit) och svavelsyra. Som biprodukter fås gips och fluorkiselsyra. Svavelsyra tillverkas vanligtvis av svavel eller svavelkis. Monoammoniumfosfat (MAP) Diammoniumfosfat (DAP)
Se även AB Supra Benmjöl Guano Kalciumdivätefosfat Kvävefixering Märgelgrav
Källor för hela artikeln Fertilizer technology and usage, Wisconsin, 1963 Bjarne Colbjörnsen, Handelsgödsel och kalkningsmedel, Stockholm, 1967 McKetta, Encyclopedia of Chemical Processing and Design, New York and Basel, 1984 Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 1987 Encyclopedia of Chemical Technology, 1993
Noter
Kategori:Gödningsmedel