Dublin

Dublin (IPA: , eller ; iriska: Baile Átha Cliath, IPA: eller ) är den största staden på Irland och huvudstad i Republiken Irland. Den är belägen nära mittpunkten på Irlands östkust vid mynningen av floden Liffey och i mitten av grevskapet Dublin. Dublin grundades som en vikingabosättning och har varit Irlands viktigaste stad sedan medeltiden. Idag är Dublin Irlands ekonomiska, administrativa och kulturella huvudstad, och är en av Europas snabbast växande huvudstäder.TalkingCities The Irish Experience

Vid en intervju 2003 gjord av BBC tillfrågades 11 200 invånare i 112 stads- och jordbrukssamhällen om vilken som var den bästa huvudstaden. Dublin röstades fram som den bästa huvudstaden i Europa att bo i, och Irland som det bästa landet i Europa.BBC record of Survey

Etymologi miniatyr|vänster|Dublins Ha'penny Bridge över River Liffey. Namnet Dublin är en hiberno-engelsk avledning på Dubh Linn (iriska, dubh → svart, och linn → göl). Namnet betyder 'dygölen'.Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 37 Historiskt vid användandet av det iriska skriftsystemet skrevs 'bh' med en prick över 'b'; 'Du Linn' eller 'Dulinn'. De fransktalande normanderna hoppade över pricken och stavade namnet som 'Develyn' eller 'Dublin'.

Vissa källor hävdar något annat och påstår att 'Dublin' har skandinaviskt ursprung (isländska: djúp lind) (djup sjö). Namnet 'Dubh Linn' förekommer dock långt innan vikingarna kom till Irland, och det fornnordiska (och på modern isländska) namnet för Dublin är förenklat orden 'Dubh Linn' omstavat till fornnordiska: 'Dyflinn' (korrekt uttalat "Dyv-linn" — bokstaven 'y' uttalas som i svenskan även på fornnordiska. Isländskan har bevarat stavningen med 'y', men vokalen har i uttalet övergått till ).

Det iriska namnet på staden, Baile Átha Cliath ('Byn vid vadstället'), refererar till den bosättning som gjordes 988 av storkungen Mael Sechnaill II. Platsen låg vid Black Pool nära Dubh Linn. Det förefaller som båtresande vikingar och normander ansåg att vattnet var tillräckligt djupt för båtar, medan gaelisktalande såg platsen som ett vadställe över en stor flod.

Den första bosättningen fanns vid River Poddle, en biflod till Liffey, öster om Christchurch, i ett område kallat Wood Quay. Vikingarna valde denna plats, eftersom storkungen väntades anfalla från nordsidan av Liffey. Poddle fylldes igen under tidigt 1800-tal då staden växte.

Historia Anteckningar av den grekiska astronomen och kartritaren Klaudios Ptolemaios ger kanske den tidigaste referensen till människor i området som idag kallas Dublin. Omkring 140 e.Kr. refererade han till en boplats han kallade Eblana Civitas. Samhället 'Dubh Linn' kan troligtvis dateras så långt bakåt i tiden som till det första århundradet före Kristus. Senare byggdes också ett kloster här, trots att samhället grundades först runt 841A Popular History of Ireland - Thomas D'Arcy McGee (1825-1868) av nordmän.

En förnyad bosättning gjordes av vikingar 917, vars ättlingar underkastade sig normanderna åren kring 1170 och förpassades till Oxmantown (tidigare Ostmenstown), norr om floden Liffey. Vikingarna kallade orten Dyflinn. Vikingar, Natur och Kultur 1995 (CD), ; Hall, Richard, Stora boken om vikingarna, Bokförlaget Lind & Co 2007:120ff.

'Baile Átha Cliath' eller förenklat 'Áth Cliath' grundades 988 och de två städerna sammanfogades senare till en.

Den moderna staden har kvar sitt angliserade iriska namn av det tidigare och det ursprungliga iriska namnet av det senare. Efter normandernas invasion av Irland blev Dublin centrum för såväl militär och rättslig makt på Normandiska Irland, med mycket makt centrerad kring Dublin Castle fram tills självständigheten. Från 1300-talet och till slutet av 1600-talet utgjorde Dublin och det närliggande området, känt som the Pale, det största området på Irland under regeringens kontroll. Parlamentet låg i Drogheda under flera århundraden, men flyttades permanent till Dublin efter Henrik VII besegrade grevskapet Kildare 1504.

miniatyr|Dublin Castle, säte för Lord Lieutenant och hans domstol till 1922.

Dublin hade också lokal stadsadministration via sin styrelse från medeltiden. Denna representerade stadens gillebaserade oligarki tills den gjordes om under 1840-talet på ökade demokratiska regler.

Från 1600-talet utvecklades staden snabbt med hjälp av Wide Streets Commission. Georgianska Dublin var, under en kort tid, den näst största staden i det brittiska imperiet efter London. Stora delar av Dublins mest kända arkitektur kommer från denna tid. Guinnessbryggeriet etablerades också detta under denna tid. 1800-talet var en nedgångsperiod på grund av den industriella tillväxten i Belfast; runt 1900 var invånarantalet i Belfast nästan dubbelt så stort. Medan Belfast var välmående och industriellt hade Dublin blivit en stad av elände och klasskillnader, byggd på kvarlevor av storhetsvansinne, som bäst beskrivs i romanen 'Strumpet City' av James Plunkett, och i texter av Sean O'Casey. Dublin var fortfarande det primära centrumet för administration och transport för nästan hela Irland, trots att staden helt missat den industriella revolutionen.

Påskupproret 1916 inträffade i stadens centrum, vilket medförde fysisk förstörelse. Irländska frihetskriget och irländska inbördeskriget bidrog med mer förstörelse och förstörde flera av stadens främsta byggnader. Irländska fristaten återställde många av byggnaderna och flyttade parlamentet till Leinster House. Ironiskt nog har detta gjort att staden varit ett perfekt ideal för historisk filmproduktion, med flera produktioner som The Blue Max och Min vänstra fot, som visar stadslandskapet under denna tid. Detta har blivit grunden för den senaste framgången inom filmskapandet.

Med ökad framgång har modern arkitektur introducerats till staden, trots att en vital kampanj startade parallellt för att återskapa den georgianska storheten på Dublins gator, istället för att låta det gå till spillo. Sedan 1995 har Dublins stadslandskap förändrats helt, med enorma privata och statliga bebyggelser, transport och affärsverksamheter. Några välkända gathörn i Dublin är fortfarande namngivna efter pubar och affärer som låg där innan nedstängning eller renovering.

miniatyr|Custom House brändes ner under inbördeskriget, men har återuppbyggts.

Sedan början av anglo-normandiskt styre under 1100-talet har staden fungerat som huvudstad på ön Irland under flera olika geografiska indelningar:

Herredömet Irland (1171–1541) Kungariket Irland (1541–1800) ön som del av Storbritannien (1801–1922) Irländska republiken (1919–1922),Republiken erkändes dock aldrig som självständig stat av något land förutom Ryssland.

Från 1922, efter delningen av Irland, var Dublin huvudstad i Irländska fristaten (1922–1949) och är idag huvudstad i Republiken Irland.

Geografi

Klimat miniatyr|Medeltemperatur (rött) och nederbörd (blått) i Dublin. Dublin har ett maritimt tempererat klimat karaktäriserat av milda vintrar, lugna somrar och utan extrema temperaturer. Dublin har inte lika mycket nederbörd som västra Irland, som kan få upp mot dubbelt så mycket som Dublin. Staden har färre regndagar än medelvärdet för London. Övre medeltemperaturen under januari månad är 8 °C, och i juli 20 °C. De soligaste månaderna är maj och juni. De blötaste månaderna är december och augusti, med 74 mm regn. Den torraste månaden är april med 45 mm. Det totala nederbördsmedelvärdet per år är 762 mm, lägre än Sydney, New York och även Dallas. Trots Dublins höga latitud har den långa sommardagar (omkring 19 timmar dagsljus) och korta vinterdagar (så korta som 9 timmar). Som övriga Irland är Dublin relativt säker från naturkatastrofer som tornados, orkaner, jordbävningar och tsunamis.

Starka vindar från det atlantiska stormsystemet kan drabba Dublin, trots att det är ovanligare i Dublin än andra delar av Irland. Vindstormar är vanligare under midvintern, men kan inträffa året om, främst mellan oktober och februari. Under en av de stormigaste perioderna under senare tid registrerades ett vinddrag på 151 km/h vid Casement Aerodrome den 24 december 1997.

Som storstad på en ö kan Dublin ha några grader varmare än andra områden i landet. Det finns också en viss temperaturskillnad mellan innerstaden och stadens förorter, där stadens centrum är något varmare på grund av bebyggelsen. Det finns också skillnader mellan stadscentrumetDublin's weather och flygplatsen,Dublin Airports weather som ligger endast 12 kilometer norr om staden.

Staden är inte känd för några extrema temperaturer, för att den har så milt klimat. De kallaste månaderna är december, januari och februari. Temperaturerna under senare år har ökat och i juli 2006 uppmättes temperaturen av 31 °C i Dublin, över 11 °C varmare än medelvärdet. Värmeböljor i staden inkluderar de två åren 2003 och 2006.

Den vanligaste nederbörden under vintern är regn. Staden kan få snö under månaderna november till april, men oftast kommer endast nysnö som inte stannar kvar på marken (endast omkring 4-5 dagar har fast snö). Hageloväder inträffar oftare än snö, och är främst förekommande under vintern och våren. Andra sällsynta vädertyper är åska och blixtar, främst under sommaren.

MånadVäder och klimatdata från BBC Weather. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År 2005-2006 Högsta medel 8°C (46°F) 8°C (46°F) 10°C (50°F) 13°C (55°F) 15°C (59°F) 18°C (64°F) 20°C (68°F) 19°C (66°F) 17°C (63°F) 14°C (57°F) 10°C (50°F) 8°C (46°F) 13°C (56°F) Lägsta medel 1°C (34°F) 2°C (36°F) 3°C (37°F) 4°C (39°F) 6°C (43°F) 9°C (48°F) 11°C (52°F) 11°C (52°F) 9°C (48°F) 6°C (43°F) 4°C (39°F) 3°C (37°F) 6°C (42°F) Total nederbörd 67 mm (2.6") 55 mm (2.1") 51 mm (2") 45 mm (1.7") 60 mm (2.3") 57 mm (2.2") 70 mm (2.7") 74 mm (2.9") 72 mm (2.8") 70 mm (2.7") 67 mm (2.6") 74 mm (2.9") 762 mm (29.5")

Politik

Staden miniatyr|Dublin City Hall, tidigare Royal Exchange. Staden Dublin styrs av Dublin City Council (tidigare kallat Dublin Corporation), vilken leds av Lord Mayor of Dublin, som väljs årligen och bor i Mansion House. Dublin City Council är baserat i två huvudbyggnader. Councilmötena sker i huvudkvarteret vid Dublin City Hall som det tidigare Royal Exchange tog över för användning av stadsstyre under 1850-talet. Flera av de administrativa anställda är baserade i kontroversiella Civic Offices på Wood Quay.

City Council är en enkammarförsamling med 52 medlemmar som väljs vart fjärde år från de lokala valkretsarna. Det partiet med majoriteten av platserna väljer vilka som ska sitta i vilken kommitté, vilka policyer som ska följas och vem som blir Lord Mayor. Lett av Lord Mayorn får regeringen en årlig budget till att spendera på byggnader, trafikunderhåll etc.

Nationellt miniatyr|Leinster House, palats från 1700-talet som idag fungerar som säte för parlamentet för både Dáil och Seanad.|alt=

Det nationella parlamentet i Republiken Irland, Oireachtas, består av presidenten och två hus, Dáil Éireann och Seanad Éireann (senaten). Alla tre är baserade i Dublin. Presidenten bor i Áras an Uachtaráin, den tidigare residensen för generalguvernören för den irländska fristaten i stadens största park, Phoenixparken. Båda husen i Oireachtas träffas i Leinster House, ett tidigare palats i södra Dublin. Byggnaden har varit hem för parlamentet sedan grundandet av Irländska fristaten den 6 december 1922.

miniatyr|Government Buildings, tidigare Royal College of Science.|alt=

Den irländska regeringen är baserad i Government Buildings, en stor byggnad designad av Sir Aston Webb, samma arkitekt som står bakom den edwardiska fasaden till Buckingham Palace och Royal College of Science. Under 1921 träffades också House of Commons of Southern Ireland här. Med sin belägenhet bredvid Leinster House tog den irländska fristaten över delar av byggnaden för att använda det som tillfälliga hem för ministrarna. Både det och Leinster House var menat att vara tillfälliga hem för parlamentet, men blev permanenta.

Det gamla Irish Houses of Parliament från Kungariket Irland ligger i College Green.