Georgien (, Sakartvelo, ) är en republik i Kaukasien, på gränsen mellan Europa och Asien.Stora sovjetencyklopedin, 2:a upplagan, Vol. XV, Moskva: 1952, s. 382 Av historiska och politiska skäl anses landet tillhöra Östeuropa.Encyclopedic World Atlas, George Philip & Son, Oxford University Press: 2002, p.104Europaparlamentet, Resolution 2014/2717(RSP), 17 July 2014: "...pursuant to Article 49 of the Treaty on European Union, Georgia, Moldova and Ukraine – like any other European state – have a European perspective and may apply to become members…"Eastern European States, Förenta nationerna, 2024
Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland i Europarådet (sedan 1999),Europarådet, Georgia in the Council of Europe | 47 States, One Europe, 16 november 2016 Eurocontrol (sedan 2012), och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem i EU och militäralliansen Nato. Georgien ansökte om EU-medlemskap 2022 och beviljades status som kandidatland 2023.EU:s utvidgningspolitik - Georgien , Europeiska unionens råd, 2024
Georgien gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Huvudstad är Tbilisi. I Georgien finns två utbrytarrepubliker: Abchazien och Sydossetien. Georgien anser att de två områdena är ockuperade av Ryssland.
Etymologi
Etniska georgier kallar sig själva för kartvelebi (ქართველები), sitt land för Sakartvelo (საქართველო - med betydelsen "en plats för kartveler") och sitt språk för kartuli (ქართული). Enligt de gamla georgiska krönikorna (ქართლის ცხოვრება) var det kartveliska folkets förfader Kartlos (ქართლოსი), sonsons son till den bibliska Jafet. Namnet Sakartvelo (საქართველო) består av två delar. Dess rot, kartvel-i (ქართველ-ი), specificerar en invånare i centrala central-östra georgiska regionen Kartli, eller Iberien som den omnämns som i källor från det bysantinska riket.Constantine Porphyrogenitus: De Administrando Imperio, ed. G. Moravcsik and R.J.H. Jenkins, Dumbarton Oaks 1967 Antikens greker (Strabon, Herodotos, Plutarchos, Homeros m.fl.) och romarna (Titus Livius, Publius Cornelius Tacitus m.fl.) beskriver tidiga östgeorgier som iberier. (Iberoi enligt vissa grekiska källor) och västgeorgier som kolcher.Braund, David. : A History of Colchis and Transcaucasian Iberia, 550 BC-AD 562, s. 17-18 På svenska kallades Georgien förut även för "Grusien" efter den ryska exonymen.
Liksom de flesta infödda kaukasiska folken, hör georgierna inte till någon av de största etniska grupperna i Europa eller Asien. Det georgiska språket är varken ett indoeuropeiskt, turkiskt eller semitiskt språk. Den antika judiska krönikan av Josefus nämner georgier som Iberes, som även kallades Thobel Tubal.The Complete Works, Jewish Antiquities, Josephus, bok 1, s. 57
Termerna Georgien och georgier dyker i Västeuropa upp i flera medeltida annaler. Den franske krönikören Jacques de Vitry och den engelske resenären John de Mandeville skrev att georgier kallas för georgier för att de vördar Sankt Göran särskilt mycket. Noterbart är att landet i januari 2004 började använda femkorsflaggan som inkluderar S:t Georgskorset. Flaggan användes tidigare i Georgien på 400-talet och under medeltiden.David Marshall Lang, The Georgians, (New York: Frederick A. Praeger, Inc., 1966), 17-18.
Historia
Riket Kolchis, ungefär motsvarande västra Georgien, var känt av grekerna redan före Homeros tid, bland annat utspelar sig sagocykeln om det gyllene skinnet i Kolchis. På 600-talet f.Kr. grundade greker flera kolonier på Kolchis kust.
En annan statsbildning som varit viktig för Georgiens historia var känd under beteckningen Kaukasiska Iberien. Landet erövrades sedan först av romerska riket år 23 e.Kr., sedan av persiska riket år 265.
Georgien kristnades under 300-talet e.Kr. Under 700-talet enades landet under bagratiderna som gjorde Georgien till en lokal stormakt. Under slutet av 1300-talet och början av 1400-talet plundrades och skövlades Georgien av den mongoliske krigsherren Timur Lenk.Bonniers lexikon ()
thumb|upright|Katarina, prinsessa av Megrelien, en historisk region i västra Georgien. thumb|left|190px|Alexander, en georgisk prins i svensk fångenskap. Målning av Martin Mijtens.
Georgien kom under Kejsardömet Rysslands kontroll den 12 september 1801. Den sovjetiske ledaren Josef Stalin föddes i georgiska Gori 1878 och tog tidigt del i den revolutionära rörelsen. Efter ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. I februari året därpå bildade man tillsammans med dagens Azerbajdzjan och Armenien den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken. Federationen upplöstes dock efter tre månader i maj 1918.
Landet var självständigt från den 26 maj 1918 fram till 1921 som den Demokratiska republiken Georgien. År 1921 invaderades republiken av Röda armén för att 1936 bli sovjetrepubliken Georgiska SSR i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sitt vin. Tack vare det goda klimatet och den goda maten var det också ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden för privat tillverkning av bristvaror.
Georgien blev åter självständigt år 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet visavi Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer föranledda av misstankar om valfusk, en händelse som kallats Rosenrevolutionen. I presidentvalet den 4 januari 2004 valdes Micheil Saakasjvili till president med 96 procent av rösterna.
Nyval utlystes till den 5 januari 2008. I presidentvalet deltog 22 kandidater. Micheil Saakasjvili omvaldes till president med över 1 miljon röster (53,47 %) vilket var mer än dubbelt så mycket som den främste konkurrenten Levan Gatjetjiladze. Saakasjvilis parti Enade Nationella Rörelsen fick även egen majoritet i parlamentet.
I samband med att flera europeiska länder under 2008 erkände den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som självständig stat så förnyade de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien sina krav på självständighet.
Kriget i Georgien 2008
I augusti 2008 bröt kriget i Georgien ut med Georgien på en sida och med Ryssland och utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien på den andra. Som svar på beskjutningen mot georgiska bosättningar kring Sydossetien skickade Georgien in sin försvarsmakt i regionen. Ryssland understödde Sydosseterna militärt och en andra front öppnades när Georgiens andra utbrytarrepublik Abchazien också gick in i konflikten. Den 7 augusti 2008 inledde georgiska styrkor en massiv artilleriattack mot Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Kriget pågick officiellt från den 8 augusti till den 16 augusti 2008. Den 2 december 2008 beslutade Europeiska unionens råd om tillsätta en oberoende faktafinnande utredning angående kriget i Georgien, utredningen kom fram till att Georgien via en oberättigad attack hade startat kriget.
Nutida Georgien I oktober 2012 vann oppositionskoalitionen Georgisk dröm parlamentsvalet. President Saakasjvili erkände att hans regeringsparti förlorade valet. I oktober 2013 var det åter presidentval. Presidenten Micheil Saakasjvili hade styrt landet sedan 2003 i två mandatperioder och kunde inte ställa upp för omval. Sedan parlamentsvalet i oktober 2012 styrdes landet av koalitionen Georgisk dröm, under ledning av premiärministern och miljardären Bidzina Ivanisjvili. Presidentvalet vanns av Giorgi Margvelasjvili som var kandidat för Ivanisjvilis regerande koalition.
I oktober 2018 valde georgierna en ny president för de kommande sex åren. Den självständiga presidentkandidaten Salome Zurabishvili blev Georgiens första kvinnliga president. Dåvarande presidenten, Giorgi Margvelashvili, ställde inte upp till omval och det regerande partiet, Georgisk dröm, nominerade inte någon annan kandidat, i stället stödde Georgisk dröm den självständige kandidaten Zurabishvili. Presidenten hade numera bara en symbolisk makt. Regerande partiet hade nu flyttat över all politisk makt till parlamentet och premiärministern. Presidenten hade blivit en galjonsfigur. Politiken i Georgien präglas i hög grad av oligarken Bidzina Ivanishvilis inflytande. Han styr landet bakom kulisserna. Ivanishvili satt själv ett år som premiärminister och när han avgick år 2013 tillsatte han sina förtrogna på viktiga poster inom administrationen. I november 2020 vann det styrande regeringspartiet Georgisk dröm, lett av Bidzina Ivanishvili, parlamentsvalet i Georgien. Oppositionspartiet Förenade nationella rörelsen (UNM) accepterade inte valresultatet.
Geografi
miniatyr|right|300px|Svanetien, ett bergsområde i nordvästra Georgien. thumb|right|300px|Gudauri, en vintersportort i den nordöstra delen av landet. thumb|right|300px|Batumi i Georgien vid Svarta havet.
Georgien är beläget i västra Kaukasien mellan Stora Kaukasus i norr och Lilla Kaukasus i söder. Landet har kust mot Svarta havet i väst. Det har en yta på 69 875 km². Det råder viss oenighet om var gränsen mellan världsdelarna Europa och Asien ska dras och Georgien kan därmed anges som tillhörande Europa eller Asien eller delat mellan världsdelarna.
Topografi Georgien domineras av bergslandskap. Gränsen mot Ryssland i norr följer på bergsryggen Stora Kaukasus, varifrån flera lägre bergskedjor utlöper söderut. Det centrala Kartlilåglandet skiljer dessa berg från den parallella kedjan Lilla Kaukasus i söder, som utgör gräns mot Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet.
Bergskedjan Lichi delar landet i en östlig och en västlig del. I svartahavsregionen i väster ligger det myrlänta Kolchidalåglandet. Den nordvästra delen av landet, mellan Stora Kaukasus och Svarta havet, utgörs av Abchazien. Öster om Abchazien ligger den isolerade regionen Svanetien. I öster rinner floden Kura med bifloder, bland annat förbi huvudstaden Tbilisi, och fortsätter sedan genom de sydöstliga delarna av landet innan den rinner in i Azerbajdzjan genom en räcka dalgångar.
Stora Kaukasus har flera toppar som går över 5 000 meter. Det högsta berget i Georgien är Sjchara med en höjd på 5 201 meter (själva toppen ligger i Ryssland); det näst högsta är Dzjanga på 5 051 meter över havet. Andra bergstoppar som utmärker sig är Kazbek på 5 047 meter, Tetnuldi (4 974 m), Sjota Rustaveli-toppen (4 960 m), Mta Ushba (4 710 m) och Ailama (4 525 m). Av de nämnda bergen har endast Kazbek vulkaniskt upphov. Området mellan Kazbek och Sjchara (en sträcka på omkring 200 km) domineras av många glaciärer. Lilla Kaukasus är mer varierad och inte så hög, inga toppar är högre än 3 400 meter. I detta område märks vulkanplatån Dzjavacheti, många insjöar som Tabatsquri och Paravani, samt mineralvatten och varma källor.
Verjovkinagrottan är (2023) den djupaste kända grottan i världen. Den ligger i Arabikamassivet i Gagrabergen i Abchazien. Höjdskillnaden i grottan är hela 2 212 meter.Bob Gulden, World's Deepest Caves , Geo2 Long & Deep Caves Web Site, National Speleological Society, 21 augusti 2022. Läst 10 januari 2023.
Georgien har en högsta punkt vid Sjchara, som når 5 064 meter över havet, medan dess lägsta punkt ligger vid Svarta havet.
Hydrografi Av stora floder i Georgien märks Rioni och Kura (Mtkvari).
Klimat Bergen gör att landet har ett varierat klimat. Om vintern är det kallt med stora snömängder, men Stora Kaukasus skyddar landet mot ännu kallare luft från Ryssland i norr. Milda vindar skapar ett subtropiskt klimat i Kolchidalåglandet, medan de östliga delarna av Georgien har ett långt torrare väder.
Växt- och djurliv