mini|Dödissjö Isunngua på Grönland. thumb|Kärsö gårds damm i en dödisgrop. miniatyr|Sjön Getryggen, Södermanland. Dödisgrop (eller dödishåla) är ett geologiskt och topografiskt fenomen som uppstått där en stor bit av en glaciär blivit liggande och omgivits av sediment som kommer med vattnet från glaciären, som drar sig tillbaka. När sedimentet först stelnar kring "isbiten" och denna senare smälter bort efterlämnar den den håla som utgör dödisgropen.
Beskrivning Ofta finns dödisgropen i en dal eller inklämd mellan högläntare områden. På sänkans botten finns en myr eller sankmark, men även öppet vatten förekommer. Den kvarblivna inlandsisen har ofta format sänkan så att den bildar en plan botten med skarpa, nästan lodräta kanter. Dödisgropens storlek är oftast inte mer än några hundratal meter i diameter. Den största dödisgropen i Kanada har en area av 160 hektar.
Större dödisgropar i Sverige Dödisgropar finns i hela Sverige utom Öland och Gotland. Många är fyllda med vatten, några få är torra. Exempel på dödisgropar:
Sammilsdal i centrala Leksand, Dalarna Gröntjärn, Ljusdals kommun, Hälsingland Sjön Getryggen, Södermanland Dödisgropen "Katthavet" i Flottsbrokanalen, Södermanland Dödisgrop i Pålamalms naturreservat, Södermanland Torkratern, Hälsingland Trollsjön, Södermanland Gropen, Skytteholm på Ekerön i Uppland. Dammen i Kärsö gårds park vid Långtarmen i Ekerö kommun, Uppland Skogssjön i Mjölby, Östergötland Lämpenshålan mellan Molkom och Storfors i Karlstads kommun, Värmland
Se även Slukhål
Källor Nationalencyklopedin: Dödsihåla. Bonniers lexikon (1994), del 5, sidan 55.
Kategori:Geomorfologi Kategori:Kvartärgeologi Kategori:Glaciala landformer
es:Kettle