Abu al-Hasan 'Ali ibn 'Abd al-Rahman ibn Ahmad ibn Yunus al-Sadafi al-Misri, född ca 950, död 1009, var en viktig arabisk astronom och matematiker,Science & Technology in the Islamic World - Page 77Science in Medieval Islam: an illustrated introduction by Howard R. Turner - Page 65 vars verk är kända för att vara före sin tid, baserade på noggranna beräkningar och noggrannhet i detaljer. Han är en av de berömda muslimska astronomerna som dök upp efter Al-Battani och Abu al-Wafa' al-Buzjani, och han var kanske den största astronomen på sin tid. På grund av hans briljans gav fatimiderna honom generösa gåvor och etablerade ett observatorium för honom på berget Mokattam vid Kairo nära Fustat. Al-Aziz Billah beordrade honom att göra astronomiska tabeller, vilka han färdigställde under Al-Hakim bi-Amr Allahs, son till Al-Aziz, regeringstid och kallade dem al-Zij al-Kabir al-Hakimi.

Biografi Information om hans tidiga liv och utbildning är osäker. Han föddes i Egypten mellan 950 och 952 och kom från en respekterad familj i Fustat. Hans far var historiker, levnadstecknare och hadithforskare som skrev två volymer om Egyptens historia – en om egyptierna och en baserad på resenärers kommentarer om Egypten.Eternal Egypt. Ibn Yunus The Historian. Ibn Yunus, en produktiv författare, har beskrivits som "Egyptens mest berömda tidiga historiker och den första kände sammanställaren av en biografisk ordbok som uteslutande ägnades åt egyptier".Eickelman, Dale F. James Piscatori. Muslim Travellers: Pilgrimage, Migration, and the Religious Imagination. Berkeley: University of California Press, 1990. p. 58 Hans farfar var också en av de lärda som specialiserade sig på astronomi, och Ibn Yunus åtnjöt stort anseende bland de fatimidiska kaliferna, som uppmuntrade honom att fortsätta sin astronomiska och matematiska forskning. De byggde ett observatorium åt honom nära Fustat (Kairo) och utrustade det med alla nödvändiga maskiner och verktyg. Sarton säger om honom att han kanske var den största muslimska astronomen. Hans farfarsfar hade varit medhjälpare till den kände juridiske lärden al-Shafi'i.

Tidigt i Ibn Yunus liv kom Fatimiddynastin till makten och den nya staden Kairo grundades. I Kairo arbetade han som astronom för Fatimiddynastin i tjugosex år, först för kalifen Al-Aziz Billah och sedan för al-Hakim. Ibn Yunus tillägnade sitt mest berömda astronomiska verk, al-Zij al-Kabir al-Hakimi, till den senare.

Förutom för sin matematik var Ibn Yunus även känd som en excentriker och poet.

Arbeten Ett av hans största astronomiska verk var att han med stor noggrannhet beräknade ekliptikans lutning, efter att ha observerat sol- och månförmörkelser.

Ibn Yunus utmärkte sig inom trigonometri, och han var den förste att lösa några av de trigonometriska ekvationer som används inom astronomin, och han bedrev värdefull forskning inom detta område som hjälpte till att utveckla trigonometrin. Han var den förste att etablera en lag för sfärisk trigonometri, och den var av stor betydelse för astronomiforskare, innan logaritmerna upptäcktes, eftersom multiplikationsoperationer inom trigonometri med hjälp av den lagen kunde omvandlas till additionsoperationer, vilket underlättade lösningen av många långa och komplexa problem.

Ibn Yunus visade stor uppfinningsförmåga när han löste många svåra problem inom astronomin.

Ibn Yunus observerade sol- och månförmörkelsen i Kairo år 978, och hans beräkning kom närmast vad som var känt, tills modern observationsutrustning blev tillgänglig.

Astronomi Ibn Yunus mest berömda verk inom islamisk astronomi, al -Zij al-Kabir al-Hakimi (ca 1000), var en handbok med astronomiska tabeller som innehöll mycket noggranna observationer, av vilka många kan ha erhållits med mycket stora astronomiska instrument. Enligt N.M. Swerdlow är Zij al-Kabir al-Hakimi "ett verk av enastående originalitet, av vilket drygt hälften finns bevarad".N. M. Swerdlow (1993), "Montucla's Legacy: The History of the Exact Sciences", Journal of the History of Ideas 54 (2): 299–328 .

Yunus uttryckte lösningarna i sin zij utan matematiska symboler,Complete Dictionary of Scientific Biography, 2008 men Delambre noterade i sin översättning av Hakemiternas tabeller från 1819 att två av Ibn Yunus metoder för att bestämma tiden från sol- eller stjärnhöjd var likvärdiga med den trigonometriska identiteten David A. King, 'Islamic Math and Science', Journal for the History of Astronomy, Vol. 9, p.212 identifierades i Johannes Werners manuskript från 1500-talet om koniska sektioner. Nu erkänd som en av Werners formler, var den avgörande för utvecklingen av prostafaser och logaritmer årtionden senare.

Ibn Yunus beskrev 40 planetkonjunktioner och 30 månförmörkelser. Till exempel beskriver han korrekt planetkonjunktionen som inträffade år 1000 enligt följande:

En konjunktion av Venus och Merkurius i Tvillingarna, observerad på västra himlen: De två planeterna var i konjunktion efter solnedgången natten [till söndagen den 19 maj 1000]. Klockan var ungefär åtta ekvinoktiala timmar efter middagstid på söndagen. Merkurius var norr om Venus och deras latitudskillnad var en tredjedels grad.

Modern kunskap om planeternas positioner bekräftar att hans beskrivning och hans beräkning av avståndet till en tredjedels grad är helt korrekt. Ibn Yunus observationer om konjunktioner och förmörkelser användes i Richard Dunthorne och Simon Newcombs respektive beräkningar av månens sekulära acceleration.Raymond Mercer (1994), 'English Orientalists and Mathematical Astronomy' in The 'Arabick' Interest of the Natural Philosophers in 17th-Century England, p.198

Pendel Uppslagsverk och populära berättelser publicerade i början av 2000-talet hävdar att astronomen Ibn Yunus från 900-talet använde en pendel för tidsmätning, trots att det i nästan hundra år varit känt att detta baserats på ett misstag som begicks 1684 av den savilianske professorn i astronomi vid Oxford, Edward Bernard.

Eftermäle

Kratern Ibn Yunus på månen är uppkallad efter honom.

Bibliografi Ibn Yunus hade många verk, och hans viktigaste bok är Al-Zij Al-Kabir Al-Hakimi, den bok han började skriva på order av den fatimidiske kalifen Al-Aziz år 990 och slutförde den år 1007 under kalifen Al-Hakim Ould Al-Aziz regeringstid, och han kallade den Al-Zij Al-Hakimi, efter kalifen.

Ordet Zij är ett persiskt ord (Zik), och dess betydelse i vår moderna bemärkelse är matematiska astronomiska tabeller. Han hade en annan bok som hette Zij Ibn Yunus, och siffrorna han inkluderade i sina två zij -böcker är korrekta upp till sjunde decimalen, vilket tyder på en oöverträffad matematisk noggrannhet i beräkningarna och många astronomer har förmedlats från honom, särskilt efter att hans zij flyttade till öster, och egyptierna förlitade sig på sina kalendrar på Ibn Yunus zij under en lång tid.

Referenser

Noter

Externa länkar (PDF version)

Ibn Yunus Biography

Kategori:Arabiska författare Kategori:Astronomer under 900-talet Kategori:Födda 900-talet Kategori:Avlidna 1009 Kategori:Män Kategori:Personer i Abbasidkalifatet