thumb|Knäckebröd. miniatyr|Knäckebröd i en livsmedelsbutik i Sverige.

thumb|Knäckebrödsbak 1911 i Värmland. mini|Vedeldade bakugnar.

Knäckebröd (hårt bröd, hårdbröd) är jäst hårt bröd som härstammar från Sverige och vanligtvis bakas av råg.Knäckebröd 03. Göteborgs-Posten, 2003. Övriga grundingredienser är vatten, jäst och salt.

I Sverige är knäckebröd ett vanligt tillbehör till ärtsoppa, liksom till inlagd sill. Det serveras ofta som komplement till lunch i exempelvis skolor i Sverige och Finland. Det kan även vara en del av en frukost eller ett mellanmål.

Etymologi Knäckebröd är belagt åtminstone sedan 1600-talet och är en sammansättning av orden knäck och bröd. "Knäck" syftar på ett verktyg med utstående taggar, som skapade linjer och liknande, vid tillverkning av bröd. Det gjorde att brödet blev lättare att bryta. Det engelska ordet crispbread har kända belägg sedan 1920-talet.

Ingredienser Grundingredienserna för knäckebröd är rågmjöl, vatten, jäst och salt. Med tiden har det tillkommit många varianter där andra mjölsorter används, fler tillsatser och under 2000-talet har det blivit populärt med frön, bönor och rotsaker i knäckebröd. Knäckebröd som innehåller frön brukar även kallas fröknäcke(bröd).

Historia Knäckebröd var ett stort och runt förrådsbröd som hade hål i mitten för att hängas upp på torkstänger för att torka, men även för att inte råttor skulle komma åt dem. Eftersom knäckebrödet innehåller mindre än 10 procent vatten är dess hållbarhet mycket god, något som var ännu viktigare i äldre tider då andra konserveringsmöjligheter saknades. Det var särskilt viktigt under de långa och kalla vintrarna. Även om det inte längre är lika vanligt att hänga upp knäckebröd finns det hålade knäckebrödet kvar.

Spisbröd är ett fornsvenskt ord och syftar ursprungligen på mörka och torra bröd. Spisbrödet var grövre än konventionellt knäckebröd och kunde under 1700- och 1800-talen bakas av korn och agnar eller osiktat rågmjöl. Det uppfattades som sämre och var särskilt avsett till "utspisning" av tjänstefolk. Det ansågs även lämpligt för barns tänder eftersom barnen var tvungna att tugga. Ordet spisbröd har levt kvar, särskilt i vissa trakter.

Knäckebröd hade till skillnad från de tjocka hårdbröden en utbredning som från början var begränsad till östra Värmland, men har blivit en svensk exportprodukt. Knäckebröd i hushållet är vanligast i Sverige (siffror publicerade 2003); i Sverige har 85 procent av hushållen knäckebröd hemma, i Tyskland är det 45 procent och i Frankrike 8 procent. I ett svenskt hushåll äts i genomsnitt fyra kg knäckebröd per person och år (publicerat 2004).

Knäckebrödet blir industri De första knäckebrödsbagerierna kom till vid 1800-talets mitt. Näringsfrihetens införande påbörjades 1846 genom att avskaffa hantverkarnas skyldighet att tillhöra skråväsendet. Det första ”spisbrödsbageriet” blev "AU Bergmans enka" i Stockholm, som senare skulle komma att uppgå i Wasabröd. Sedan den tiden har hårt bröd allt mer blivit något hushållet köper färdigt istället för att baka själv.

Vid 1900-talets början fanns omkring 100 knäckebrödsbagerier i Sverige, många i Dalarna. År 2026 finns fyra kvar som bakar bröd industriellt i Sverige: Leksandsbröd i Leksand, Pyramidbageriet i Dala-Järna, Skedvi bröd i Stora Skedvi och Wasa (tidigare Wasabröd) med tillverkning i Filipstad. Roslagsbröd i Gimo gick i konkurs 2025.

Bakning Knäckebröd bakas ut till tunna, flata kakor som får ett finmaskigt hålmönster av en brödnagg eller gropar av en kruskavel. Kakorna gräddas i hög värme under kort tid, varefter de torkas.

Knäckebröd är tämligen smakneutralt. Det bakas vanligen av osiktat, fiberrikt rågmjöl, men inblandning av andra mjölsorter förekommer, liksom av fint rågmjöl. Även rent veteknäcke förekommer. Rektangulära och runda former, ofta hålkakor, är vanliga. Knäckebröd tillverkas främst industriellt. Det är möjligt att baka knäckebröd i hemmet, men resultatet är inte jämförbart med industriellt tillverkat i konsistens och utseende.

Servering miniatyr|Knäckebröd med färskost, tomat och ägg i England. Knäckebröd serveras i modern tid med smör, margarin eller en matfettsblandning och/eller pålägg. Traditionella pålägg på knäckebröd i Sverige är kaviar, leverpastej med ättiksgurka eller saltgurka, tunnhyvlad hårdost och prickig korv. I andra länder, särskilt utanför Norden kan variationer förekomma. I USA har man i allmänhet inte smör eller margarin på bröd och där brukar knäckebröd kategoriseras som "crackers", motsvarande kex på svenska.

I Sverige förekommer det även att det smulas ner i filmjölk eller användas som pizzabotten i en så kallad knäckebrödspizza eller knäckepizza.

Hälsa Traditionellt knäckebröd är i sig fiberrikt och nyttigt för kroppen och hälsan. Fibrerna får blodsockret att stiga långsamt, ger en ihållande mättnadskänsla och underlättar matsmältningen. Under 2000-talet har det dock tillkommit varianter av knäckebröd, som innehåller fett, socker och mindre fibrer, vilket gör det mer onyttigt. I Sverige bär knäckebröd som anses hälsosamt nyckelhålsmärkningen. Kraven för nyckelhålsmärkningen på knäckebröd (2018) är att det ska innehålla minst 50 procent fullkorn, minst 6 procent fibrer, högst 7 procent fett, högst 5 procent socker och högst 1,3 procent salt. När Råd & Rön gjorde en undersökning av knäckebröd i Sverige 2018 var det 9 av 20 uppfyllde kraven för märkningen.

Om knäckebrödet äts med smör, margarin eller pålägg, behöver man räkna in det i helheten.

Bildgalleri Exempel på olika typer av knäckebröd:

Källor

Externa länkar

Kategori:Svenska bröd Kategori:Knäckebröd