ChopitrupialSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Gnorimopsar chopi) är en sydamerikansk fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
Utseende och läte Chopitrupualen är en 25 cm lång helsvart fågel. Den liknar anitrupialen (Anumara forbesi), men har något böjd näbb som dessutom har en skåra utmed undre näbbhalvan. Lätet är ett explosivt "tjouw", antingen enstaka eller i en serie toner med slumpmässig tonhöjd.
thumb|right
Utbredning och systematik Chopitrupialen placeras som enda art i släktet Gnorimopsar. Den delas in i två underarter med följande utbredning: Gnorimopsar chopi sulcirostris – förekommer från östra Bolivia till nordöstra Brasilien och nordvästra Argentina (norra Salta) Gnorimopsar chopi chopi – förekommer från sydöstra Bolivia till Paraguay, sydöstra Brasilien, Uruguay och norra Argentina
Ofta urskiljs även underarten megistus med utbredning från sydöstra Peru till östra Bolivia.Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
thumb|right|Chopitrupialens utbredningsområde.
Levnadssätt Fågeln förekommer i torr savann, subtropiska eller tropiska fuktiga gräsmarker, betesmarker och skog kraftigt påverkad av människan.. Födan är dåligt känd, men den har observerats äta leddjur och frukt, vid vissa tillfällen även grodo och till och med andra fåglar.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC). Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
Namn Chopi kommer av Chōpî, vad fågeln kallas på guaraní. Ursprunget är onomatopoetiskt.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Noter
Externa länkar
Bilder och filmer på Internet Bird Collection Läten på xeno-canto.org
Kategori:Trupialer Kategori:Fåglar i neotropiska regionen