Migrationsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Justitiedepartementet. Verket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet och ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap. med instruktion för Migrationsverket. Myndigheten hette fram till 1 juli 2000 Statens invandrarverk.

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet men ingår inte i någon av de tio beredskapssektorerna. med instruktion för Migrationsverket och om statliga myndigheters beredskap

Historik Statens invandrarverk bildades den 1 juli 1969, då tre verksamheter slogs samman till en, tillståndsfrågorna från dåvarande Utlänningskommissionen, medborgarskapsfrågorna från Justitiedepartementet och vad som då kallades anpassningsfrågor från Arbetsgruppen för invandrarfrågor på Inrikesdepartementet.

Anledningen till att de tre verksamheterna samlades under en enda myndighet var att det då ansågs viktigt att hålla samman invandringspolitiken - de regler som anger vilka utlänningar som får besöka eller bosätta sig i Sverige – och invandrarpolitiken. Med invandrarpolitik menades det som gjordes för att de som fått uppehållstillstånd i Sverige skulle komma in i samhällsgemenskapen, till exempel tolkhjälp, svenskundervisning, stöd till invandrarorganisationer med mera.

Organisation Ansvarsområden visum (tillstånd) för kort besök tillstånd för bosättning i Sverige asylprocessen, från ansökan till uppehållstillstånd eller återvändande (inklusive förvar) medborgarskap uttagning av kvotflyktingar till Sverige stöd för frivillig återvandring internationellt arbete inom EU, Europeiska migrationsnätverket, UNHCR och andra samverkansorgan att skriva avtal med Sveriges kommuner om introduktionsplatser för de invandrare som fått uppehållstillstånd, vilket tidigare var en del av Integrationsverkets arbetsuppgifter att alla berörda myndigheter samverkar på bästa sätt avvisning och utvisning som beslutats av Migrationsverket verkställs av Nationella transportenheten (NTE), en enhet inom Kriminalvården

Berörda parter de svenska ambassaderna och konsulaten i utlandet, som tar emot ansökningar om besöksvisum, arbets- och uppehållstillstånd polisen, som ansvarar för gränskontrollen och som också ser till att de som vägrar avvisas eller utvisas lämnar landet Migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen i Stockholm, som prövar Migrationsverkets beslut om en sökande överklagar länsstyrelserna har tagit över delar av Integrationsverkets tidigare uppgifter, nämligen att förhandla med kommunerna om introduktionsplatser frivilligorganisationer och biståndsorgan, som bland annat kan stödja flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige men som ändå vill försöka återvända till hemlandet

Verkets budget Verkets budget avses täcka kostnader för bland annat asyl- och tillståndsprövning, asylsökandes mottagande samt prövning av svenskt medborgarskap.

För budgetåret 2009 hade Migrationsverket ett anslag på 2,12 miljarder kronor.

För åren 2014–2018 har Migrationsverket begärt 48 miljarder kronor i ökade anslag.

Verkets utgifter

Anslagsförbrukning för Utgiftsområde 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet som disponeras av Migrationsverket, i miljoner SEK.

Ovanstående graf i siffror:

År2016 201520142013 2012 20112010 2009 2008 2007 Utgiftsområde 8 Migration40 30417 88011 7038 9817 3626 7806 3255 7465 4834 764Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet11 9458 9076 9085 4993 8484 1404 5154 6164 6521 967Totalt52 24926 78718 61114 48011 21010 92010 84010 434 (1)10 1356 732 Enligt källa inklusive Utgiftsområde 26, statsskuldsräntor m.m.

Antal anställda Antal anställda på Migrationsverket 2014-2021 (källa Ekonomistyrningsverket)

Det stora antalet asylsökande år 2015 gjorde det nödvändigt att anställa flera tusen personer på kort tid. Sedan 2017 har antalet anställda i stället skurits ned, med hänvisning till att antalet asylsökande minskat och uppdraget förändrats. Nedskärningarna har kritiserats av fackliga företrädare på Migrationsverket både för att antalet anställda därmed blivit för litet och för att verket genom nedskärningen förlorat viktig kompetens. Våren 2022 nyrekryteras 550 personer för att klara av den nya situationen till följd av kriget i Ukraina. Migrationsverkets HR-direktör Lena Sköld Hultberg anser att de senaste årens nedskärningar varit nödvändiga men medger att myndigheten behöver bli bättre på att hantera akuta situationer.

Migrationsverkets etiska råd Rådet är ett etiskt råd som är utsett av regeringen och vars utformning och verksamhet bestäms av instruktionen SFS 2004:294 10 a.

Det etiska rådet ska på myndighetens begäran avge yttranden i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden. Rådet ska bestå av högst sju ledamöter. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i rådet för en bestämd tid. Rådets funktion är rådgivande och generaldirektören ska kunna inhämta yttranden från rådet när det gäller etiska frågor.

Migrationsverket tillsatte redan våren 2001 ett etiskt råd efter kritiserade uppmärksammade fall där asylsökande lurats till möten med handläggare där polisen väntade för att hämta och avvisa de asylsökande. Rådet fick en trög start då det var svårt att rekrytera ledamöter till det, och drabbades bland annat av ett uppmärksammat avhopp när ledamoten och journalisten Ernst Klein lämnade rådet den 2 juni 2004 i besvikelse över rådets begränsade möjligheter att påverka. Efter en uppmärksammad händelse i slutet av 2005, där en avvisning firades med champagne i Migrationsverkets lokaler i Solna beslöt regeringen den 15 december 2005 att låta Migrationsverkets etiska råd få en mer fristående ställning med ledamöter tillsatta av regeringen. Detta reformerade råd började sitt arbete den 1 februari 2006.

Facklig organisation Fackförbundet ST är största fackliga organisation på myndigheten. Avdelningsordförande är Sanna Norblad.

Migrationsverkets författningssamling Migrationsverkets förteckning över gällande föreskrifter utfärdade av Migrationsverket och tidigare Statens invandrarverk.

Generaldirektörer

Generaldirektörer på Invandrarverket från 1969 till 2000 Namn Period Kjell Öberg 1969–1980 Thord Palmlund 1980–1988 Christina Rogestam 1988–1993 Berit Rollén 1993–1994 Björn Weibo 1995–1996 Lena Häll Eriksson 1996–2000

Generaldirektörer på Migrationsverket från 2000 Namn Period Lena Häll Eriksson 2000–2003 Barbro Holmberg 2003 Janna Valik 2004–2007 Dan Eliasson 2007–2011 Christina Werner 2011–2012 (tillförordnad) Anders Danielsson 2012–2016 Mikael Ribbenvik 2016–2017 (tillförordnad) Mikael Ribbenvik 2017–31 maj 2023 Inga Thoresson Hallgren 2023 (tillförordnad) Maria Mindhammar 18 september 2023–

Årsredovisningar, rätts- och landinformation

Migrationsverket publicerar årliga redovisningar av sin verksamhet. Redovisningarna för åren till och med 2019 innehåller detaljerad information uppdelad på de ansökande personernas medborgarskap. Från och med årsredovisningen för 2020 redovisas inte detta. I stället utgår man mera strikt från myndighetens instruktioner och de mål och krav som angetts i regeringens regleringsbrev.Migrationsverkets årsredovisning 2020 sid 11 Statistik om inkomna och avgjorda ärenden publiceras löpande på Migrationsverkets hemsida.

Rättsliga ställningstaganden är Migrationsverkets generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverket. Rättsliga ställningstaganden för ett specifikt land publiceras när Migrationsverket har följt utvecklingen i ett land under en tid och bedömer att ett nytt juridiskt styrdokument behövs.

Migrationsverkets databas Lifos innehåller rätts- och landinformation.

Kritik och granskning

2003 Sommaren 2003 uppdagades en korruptionsskandal där två handläggare i Norrköping avslöjades med att sälja svenska medborgarskap. I september 2004 påbörjades en utredning för att se huruvida dessa på falska grunder beviljade medborgarskap kan dras tillbaka.

2004 Migrationsverket blev under sommaren 2004 bland annat i massmedia häftigt kritiserad för bristande effektivitet. Ett antal utredningar startades, bland annat för att se över anledningen till ett antal fall av apatiska barn, för att se vad som kunde göras för att korta handläggningstiderna mm.

I bland annat Dagens Nyheter berättades hur en enhetschef vid Migrationsverket i södra Sverige, den 4 mars 2004, kallade sin personal till tårtkalas efter att ensamstående mamma och hennes tre sjuka barn avvisats från Sverige. I inbjudnings-mejlet till kalaset stod "I går verkställde (tre handläggares namn) vår besvärliga kvinna i Östra Göinge kommun. Vi firar med tårta och önskar samtidigt henne och hennes barn allt gott i hemlandet!". Generaldirektör Janna Valik kommenterade händelsen "Dessa formuleringar är inte förenliga med de värderingar som vi ska ha i vårt arbete. Det är tufft jobb som vi har, men det innebär inte att vi kan uppföra oss eller formulera oss på ett felaktigt sätt". Enhetschefen avsattes från sin tjänst sedan mejlet kommit till ledningens kännedom.

2005 För en ansökan om svenskt medborgarskap fick man 2005 vänta i två år efter att ha skickat in ansökningsblankett och avgift (1 500 kr). För en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, till exempel då man vill flytta ihop med sin i Sverige bosatta fru eller man, fick man vänta upp till 14 månader, där den största flaskhalsen var den obligatoriska intervjun som Migrationsverket gör med den i Sverige bosatta parten. Under väntetiden får den utländska parten dessutom inte besöka Sverige utan måste ut utanför Schengenområdet.

Per Lilja, Migrationsverket, har på regeringens uppdrag genomfört utredningen Effektivare handläggning av anknytningsärenden (SOU 2005:14), avslutad 11 mars 2005. Han föreslår diverse ändringar, bland annat möjlighet att avstå från att genomföra intervjuer.

I bland annat Svenska Dagbladet berättades den 20 december 2005 hur en tjänsteman vid Migrationsverkets lokaler i Solna något tidigare inbjudit till "fira(nde) ... champagne efter det att en viss familj lämnat Sverige". Händelsen bidrog till att regeringen den 15 december 2005 beslöt att låta Migrationsverkets etiska råd få en mer fristående ställning med ledamöter som tillsätts av regeringen.

2008 hade handläggningstiden för medborgarskapsärenden minskat till två månader och för uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening till 5,5 månader.

2007 Under sommaren 2007 fick Migrationsverket kritik från bland andra politiker, intresseorganisationer och folkrättsjurister efter det vägledande beslutet att ”det inte rådde väpnad konflikt i Irak”. Migrationsverket grundade sitt beslut på tre domar av migrationsdomstolen, varav en gällde utvisning av en enskild brottsdömd irakier till Bagdad-området. Migrationsverket relaterade innebörden av begreppet väpnad konflikt till situationen i Irak som grund för sitt beslut, men kritiserades eftersom frågan om var gränsen till väpnad konflikt går är diskutabel. Beslutet gjorde det svårare att få asyl i Sverige för irakier som önskade bosätta sig i Sverige. Under år 2007 som helhet fick 97 procent av de asylsökande irakierna tillstånd att stanna i Sverige.Sveriges Radio: Irakier söker inte asyl utan lever illegalt, publicerad 31 maj 2008. Migrationsöverdomstolen har dock genom flera avgöranden gett Migrationsverket rätt - i juridisk mening råder inte väpnad konflikt i Irak (se MIG 2007:9, ett beslut som upprätthållits i bland annat MIG 2007:30). Kritikerna hade således, i juridisk mening, fel.

2011