Drots var ett medeltida och tidigmodernt nordiskt ämbete vars innehåll förändrades över tid. Förenklat kan man säga att den svenska drotsen hade uppgifter som motsvarade vad dagens justitieminister gör.
Ordet är belagt i fornsvenska som drotzet och forngutniska som drotseti, och betydde från början 'ekonomisk administratör, överhovmästare'. Etymologin är oklar, och ordet kan vara nordiskt eller inlånat från medellågtyska, och är i vilket fall som helst starkt påverkat av det senares druczate. Möjligen är ordet besläktat med drott.
Medeltiden Ämbetet är första gången känt i Norge under 1200-talet, då som benämning på kungens köksmästare.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Drots) I Sverige omtalas en drots första gången 1276, då ordet redan syftar på ett högre ämbete, inte en av kungens personliga tjänare. Under kung Magnus Ladulås tid belägger källorna tre drotsar. Ulf Karlsson var drots år 1276, Knut Matsson 1280 och Magnus Ragvaldsson 1288. Under Birger Magnusson utsåg såväl konungen som hertigarna varsin egen drots.
Under 1300-talet blev drotsämbetet det högsta ämbetet näst efter kungen. När denne av något skäl inte kunde utföra sina uppgifter fungerade drotsen som ställföreträdare och utövade hans dömande och verkställande befogenheter. Ämbetet tillsattes nu endast temporärt när kungen var omyndig eller vistades utomlands. Många drotsar fick stor makt, särskilt Bo Jonsson (Grip). Efter att Bo avled 1386 tillsattes ingen ny drots i Sverige fram till Engelbrektsupproret 1435-1442 när Krister Nilsson (Vasa) var drots. Erik av Pommern tvingades i sin kungaförsäkran 1436 att fastslå att när han inte var i Sverige skulle en drots utöva högsta makten över rättsväsendet. Under resten av medeltiden omtalas Karl Knutsson (Bonde) som drots i ett arvsrättsdokument. Ämbetet nämns i år 1441SDHK-nr: 23916 och 1476 års kungaförsäkringar.
I Danmark och Norge överlevde ämbetet inte medeltiden. Danmarks siste titulerade drots Henning Podebusk avled 1387 eller 1388 och Norges siste drots Ogmund Finsson avled 1388. Ämbetet återuppstod där senare med titeln rikshovmästare.
Den tidigmoderna perioden I Sverige återupplivades drotsämbetet av Johan III 1569 under benämningen Rikets drots, men då bara som en hederstitel utan formell makt. Då Svea hovrätt inrättades 1614 blev riksdrotsen hovrättspresident. 1660 ändrades detta och riksdrotsen erhöll i stället högsta inseendet över landets justitieväsende, och skulle därutöver i rådets sektion för justitieärenden företräda kungen.
Under Karl XI:s regering ändrades titeln till Kunglig majestäts drots. När Magnus Gabriel De la Gardie avsattes från posten 1684 avskaffades ämbetet i Sverige. Men det återuppstod från 1787 till 1809, då Carl Axel Wachtmeister utnämndes till posten. Då var riksdrotsen även överpresident över hovrätterna och alltså chef för hela det svenska rättsväsendet. Ämbetet avskaffades för gott genom antagandet av 1809 års regeringsform och ersattes till stor del av justitiestatsministern.
Sveriges riksdrotsar Namn och ätt Sköld Porträtt Födelse Tillträde Frånträde Död Källor Ulf Karlsson (Ulv)Ulvätten100px| saknas Okänt 1276 1280 1281SR Knut Matsson (Lejonbjälke)Lejonbjälke100px| saknas Okänt 1280 1288 1289SR Magnus RagvaldssonPeter Ragnvaldssons ätt100px|saknas Okänt 1288 SR Tyrgils KnutssonTyrgils Knutssons ätt100px|saknas Okänt Före 1290 1291 1306 (avrättad)Om marsken Torgils Knutssons släktförhållanden. Ett meddelande av Sven Axelsson, Boliden, Personhistorisk Tidskrift 1950, nr 1-2 Abjörn SixtenssonSparre av Tofta 100px| saknas Okänt 1302drots åt hertig Erik 17 maj 1304omnämns ej i källorna mellan detta datum och 1307 8 januari 1307drots åt hertig Valdemaråterigen omnämnd i källorna från detta datum 1310 Leonard ÖdessonÖrnfot100px|saknas Okänt Okänt senast 1311 tidigast 1310Seraphimer Ordens historia av Gustaf Wilhelm af Tibell Knut JonssonAspenäsätten100px| saknas Okänt 1311 1314 1347 Johan von Brunkowvon Brunkow100px| saknas Okänt Slutet av 1314 Sommaren 1318 Omkring 1 november 1318(avrättad) Mats KettilmundssonMats Kettilmundssons ätt 100px|Mats Kettilmundssons sigill saknas Okänt 27 juni 1318 Före 25 november 1319 11 maj 1326 Knut JonssonAspenäsätten100px| saknas 1322 1333 1347 Gregers MagnussonBjälboättens oäkta gren100px| saknas Okänt Två perioder på 1330-talet Okänt Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta)Sparre av Tofta100px| saknas Okänt 1335 1337 1359 Nils TuressonBielke100px| saknas Okänt 1344 1351 1364 Bo JonssonÄldre Gripätten 100px|Ätten Grips vapensköld saknas Senast i början av 1335 1371 20 augusti 1386 Krister NilssonVasaätten100px| saknas Omkring 1365 1435 29 april 1441 Karl Knutsson (Bonde)Bonde100px| 1408 eller 1409 före 1441efter 1441 1470 Per Brahe d.ä.Braheätten 100px Maj 1520 Januari 1569 1590 1 september 1590 Nils Göransson GyllenstiernaGyllenstierna 100px 1526 Juli 1590 1595 Oktober 1601 Mauritz Stensson LeijonhufvudLeijonhufvud 100px 10 september 1559 1602 23 november 1607 Magnus BraheBraheätten 100px 25 september 1564 1612 4 mars 1633 Gabriel Gustafsson OxenstiernaOxenstierna 100px 15 juni 1587 13 juni 1634 27 november 1640 Per Brahe d.y.Braheätten 100px 18 februari 1602 14 april 1641 12 september 1680 Magnus Gabriel De la GardieDe la Gardie 100px 15 oktober 1622 18 september 1680 1684 26 april 1686 Carl Axel WachtmeisterWachtmeister af Johannishus (fullständigt vapen) 100px 9 maj 1754 12 december 1787 1809 5 april 1810 Namn Sköld Porträtt Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Danmarks riksdrotsar Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor David Thorstensen HakHak 100px 1302 Niels Hak på finnholbek.dk Claus van Lembekvon Lembeck100px| 1340-1366 sdhk_8531 Henning PodebuskPodebusk (Putbus)100px| ?-1388 avled 1388 Namn Bild Födelse Tillträde Frånträde Död Källor
Se även Jarl Justitiekansler
Källor
Kategori:Titlar i statsförvaltning Kategori:Politiska titlar Kategori:Svenska titlar Kategori:Danska titlar
nl:Drost