Farmän, från fornnordiska farmaðr, var en term för sjöfarande handelsmän från i huvudsak nuvarande Norden, som for ut på långväga resor till olika marknader under den yngre järnålderns sista period, vilken också kallas vikingatiden.
Även om nordmän ibland kunde vara vikingar, så var de ej samtidigt farman och viking, de båda termerna ej synonyma. I Egil Skallagrimssons saga står om Bjørn Farman: "Bjørn var farmaður mikill, var stundum í víking, en stundum í kaupferðum": "Björn var stor farman, var stundom i viking och stundom på handelsfärd."Egil Skalle-Grimsons Saga, kapitel 26 (från fornisländskan av Albert Ulrik Bååth).
Etymologi Termen uppträder som farmaðr på en runsten i Askim kirke, Askim sn, Østfold fylke, Norge, med texten Andres prestr, Farmaðr.
Kända farmän Adjektivet mikill (stor, ansedd) används i isländska sagor ofta i kombination med Farman, vilket kan tolkas som att farmän åtnjöt en hög status i det fornnordiska samhället.
De isländska sagorna nämner flera farmän, såsom Björn Farman och Vestein Vesteinsson (eller Vesten Vestensson)Gisle Surssons saga, kapitel 1 (i svensk bearbetning av Albert Ulrik Bååth).
Gutasagan omnämner Ormika av Hejnum.
Se även Björn Farman Ormika av Hejnum
Referenser
Vidare läsning Dick Wase (1998). Farmän, bönder och gotländskt borgerskap:en studie i interna gotländska förhållanden under medeltiden.
Kategori:Ekonomi under vikingatiden