miniatyr| Johnson-papyrusen.
Johnson-papyrusen (WMS. 5753) är ett papyrusfynd från antikens Egypten och innehåller den äldsta bevarade teckningen av en medicinalväxt. Manuskriptet dateras till cirka 400-talet e.Kr. och förvaras idag på Wellcome Library i London.Wellcome Library, London (läst 25 april 2011)World Digital Library.org (läst 25 april 2011)History of Information (läst 25 april 2011)
Manuskriptet Johnson-papyrusen är endast en fragmenterad papyrusbit med två teckningar och lite text, fragmentets storlek är cirka 23 × 11 cm.
Teckningarna är i färg, teckningen på rectosidan föreställer en "sumfuion" (troligen en Äkta vallört, Symphytum officinale), teckningen på versosidan föreställer en "phlommos" (en oidentifierad växt, möjligen ett kungsljus), texten på rectosidan omfattar 8 rader och texten på versosidan omfattar 10 rader.
Texten är skriven på Klassisk grekiska och manuskriptet dateras till cirka 400 e. Kr. under det Bysantinska riket.
Historia Papyrusfragmentet upptäcktes 1904 av brittiske John de M Johnson kring Antinoë i Egypten under utgrävningar i Egypt Exploration Societys regi.
Möjligen härstammar fragmentet från en tidig version av den grekiske Pedanius Dioskorides skrifter om växter.
I juli 1914 publicerade Johnson en beskrivning i tidskriften "Journal of Egyptian Archaeology" (Vol 1, No 3). National Library of Australia (läst 25 april 2011) JSTOR.org (läst 25 april 2011)
Manuskriptets arkivnummer på Wellcome Library är WMS. 5753.
Referenser Litteratur
Noter
Externa länkar Om Johnson-papyrusen Bild på Johnson-papyrusen
Kategori:British Museums samlingar Kategori:Medicinsk historia Kategori:Antikens Egypten Kategori:Handskrifter Kategori:Papyrus