Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Västerviks stad. För orten se Västervik, för dagens kommun, se Västerviks kommun.
Västerviks stad var en stad och kommun i Kalmar län.
Administrativ historik Västervik låg ursprungligen längst in i Gamlebyviken. Redan 1275 omtalades Västervik som stad. År 1433 beordrade Erik av Pommern, som då var Sveriges konung, borgarna i Västervik att slå sig ner närmare havet, där Västervik nu ligger, i skydd av Stegeholms slott. Orten kallades sedan Gamla Västervik, senare Gamleby och skrivs 1456 Gamblaby, Gamleby.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden inkorporerade 1 januari 1967 Gladhammars landskommun och ombildades 1 januari 1971 till Västerviks kommun.
Judiciell tillhörighet Västerviks stad hade fram till 1 januari 1960 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter ingå i Tjusts domsaga och dess tingslag fram till den 1 januari 1969, då Tjusts domsaga tillsammans med del av Sevede och Tunaläns domsaga bildade Västerviks domsaga.Om Västerviks rådhusrätt
Kyrklig tillhörighet miniatyr|Sankt Petri kyrka, invigd 1905. I kyrkligt hänseende hörde staden före 1967 till Västerviks församling.
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0884 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I blå sköld ett enmastat skepp av guld.
Vapnet fastställdes 1931. Sedan 1500-talet hade staden Västervik ett skepp i sitt sigill. När man på 1930-talet ville få ett vapen fastställt så föreslog Riksheraldikerämbetet ett enmastat sådant, vilket det också blev. Efter kommunbildningen övertog kommunen vapnet och registrerade det 1974.
Geografi Västerviks stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 26,36 km², varav 25,04 km² land.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdVästervikJenny Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 99,1 procent.
Näringsliv miniatyr|Flygfotografi över Sankta Gertruds sjukhus, invigt 1912. Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för stadens befolkning uppdelad på följande sätt: 52,8 procent av befolkningen levde av industri och hantverk 15,9 procent av offentliga tjänster m.m. 15,3 procent av handel 9,4 procent av samfärdsel 2,9 procent av jordbruk med binäringar 1,6 procent av husligt arbete 0,0 procent av gruvbrytning 2,2 procent av ospecificerad verksamhet.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 14,0 procent med varuhandel, 12,4 procent i metallindustrin, 11,3 procent med hälso- och sjukvård samt personlig hygien, 8,8 procent med byggnadsverksamhet, 8,7 procent med samfärdsel, 8,4 procent med jord- och stenindustri samt 6,1 procent med kemisk-teknisk industri. 1,5 procent av stadens förvärvsarbetare hade sin arbetsplats utanför kommunen.
Politik
Stadsfullmäktiges ordförande
1920–1938 Josef Victorin (avf) 1939–1954 Elof Persson (s) 1955–1963 Artur Söderhult (s) 1964–1970 Eric Johansson (s)
Drätselkammarens ordförande
1949–1963 Gustaf Andersson (s) 1964–1970 Artur Söderhult (s)
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Se även Lista över borgmästare i Västervik
Källor Noter
Kategori:Indelningar i Västerviks kommun Kategori:Städer i Sverige Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970
Kategori:Tidigare kommuner i Kalmar län