Britta Caroc Schall Holberg, född 25 juli 1941 i Glumsø i Næstved, död 23 februari 2022,Godsejer og tidligere minister Britta Schall Holberg er død, 80 år gammel: Hun var engageret lige til det sidste var en dansk politiker (Venstre), godsägare och minister. Hon innehade två ministerposter i regeringen Poul Schlüter I: först som inrikesminister 1982–1986 och sedan som jordbruksminister 1986–1987. Hon var den första kvinnan i Danmark att inneha båda ministerämbetena. Hon blev 1984 utnämnd till kommendör av Dannebrogsorden och 1997 till hofjægermester.
Tidiga år Uppväxt och tidig karriär Britta Schall Holberg är dotter till godsägaren Preben Caroc Claus Schall Holberg och Gudrun Ryder, som var privatsekreterare vid Statens Planteavlslaboratorium. Föräldrarna skildes när Britta Schall Holberg var sju år gammal och hon växte upp i en liten lägenhet i Birkerød tillsammans med sin mor. Hon tillbringade sin skolgång vid Birkerød Private Skole 1948-1953 och tog realexamen vid Birkerød Statsskole 1958. Hon tillbringade sedan ett år vid Ankerhus Husholdningsskole och som 19-åring gick hon på syskola. Somrarna tillbringade hon på sin fars gård, där hennes stora intresse var att rida. Britta Schall Holberg har på senare år beskrivit sig själv under barndomen som en blyg flicka som hade svårt att se folk i ögonen. Hon hade ett gott förhållande till sina föräldrar, speciellt till sin moder som hon har beskrivit som modig och kärleksfull.
Britta Schall Holbergs far ägde gården Store Skullerupgård vid Glumsø, en bit utanför Næstved. Han kom att köpa ett gods, Hagenskov, vid staden Assens på Fyn 1954. Britta Schall Holberg trotsade sin fars önskan om att hon skulle utbilda sig inom lantbruk för att kunna ta över och driva gården efter honom. Hon valde istället att utbilda sig till lärare och genomgick lärarutbildningen vid det högt ansedda N. Zahles Seminarium i Köpenhamn och avlade silärarexamen 1964. Under tiden som Schall Holberg studerade på seminariet var Poul Hartling skolans rektor. Han var tillika folketingsledamot för Venstre, partiledare 1965-1977 samt Danmarks statsminister 1973-1975. Enligt Schall Holberg spelade detta en roll i hennes val av skola, då N. Zahles Seminarium under Hartlings ledning var ett s.k. "holdningsseminarium" (ungefär: hållnings- eller ståndpunktsseminarium). De nästföljande tre åren efter avlagd examen arbetade hon som lärare på Toftevangsskolen i Birkerøds kommunala skolväsen. Därefter gick hon över till den regionala tidningen Sjællands Tidende som skolemedarbejder, samtidigt som hon arbetade som profylaxassistent vid skoltandvården i Vestsjællands amt. Hon innehade dessa arbeten fram till 1975 respektive 1970 och återgick sedan till läraryrket vid Tuse skole utanför Holbæk 1975-1978.
Britta Schall Holberg gifte sig 1966 med överläraren Jørgen Hansen och har två barn: Mads (1967) som nu är lantbrukare och Jacob (1976) som är advokat.
Politisk karriär Det politiska engagemanget började i samband med att Britta Schall Holberg anställdes vid Sjællands Tidende. Vid valet av parti gjorde hon samma val som sin mor, som hade varit en medlem av Venstre under många år. Efter att ha anslutit sig till Venstre organiserade hon sig i dess väljarförening i valdistriktet Butterup-Tuse. Hon blev samtidigt medlem av styrelsen för väljarföreningen. 1970 blev hon, efter tre år i partiet, invald till huvudstyrelsen till partiets landsorganisation, en post hon innehade fram till 1988. Därutöver kom hon att bli en betydande del i den kommunala politiken i Holbæks kommun. Hon valdes in till kommunens byråd, och var samtidigt gruppordförande för Venstre fram till 1978. Schall Holberg verkade även i amtspolitiken genom att 1970-1978 vara ordförande för Kommunalpolitisk Udvalg i Vestsjællands Amt.
1977 beslöt Britta Schall Holberg att återvända till Fyn för att följa i sin fars fotspår. Hon köpte Hagenskov av honom och blev lantbrukare. Det politiska arbetet skulle dock inte lämnas kvar på Sjælland, utan följde med henne trots att hon till en början ansåg att hon borde lägga det bakom sig. Hon satt i Assens byråd 1978-1982, där hon även var vice borgmästare och ordförande för den borgerliga gruppen. Schall Holbergs politiska arbete lät sig dock inte begränsas till endast kommunalpolitiken, utan hon var även ordförande i Foreningen af Sociale Udvalg samt ordförande (1976-1978) och därefter vice ordförande (1978-1982) i Sammenslutningen af Sociale Udvalg. Inte minst var hon även en betydande profil inom Venstres regionala politik, då hon var vice ordförande för Venstres amtsstyrelse på Fyn från och med 1981.
Ministertiden Inrikesminister 1982-1986 1982 tillträdde en borgerlig koalitionsregering in som Danmarks nya regering. Den bröt sju år av oavbrutet socialdemokratiskt styre och bestod av följande fyra partier: Det Konservative Folkeparti, Venstre, Centrum-Demokraterne och Kristeligt Folkeparti. Statsminister blev den konservativa Poul Schlüter som nu skulle bilda regering. Till inrikesminister utsågs Britta Schall Holberg, som tillsammans med kulturminister Mimi Jakobsen, arbetsminister Grethe Fenger Møller och kyrkominister Elsebeth Kock-Petersen utgjorde den kvinnliga delen av den nya regeringen. Hon var således den första kvinnan i Danmark som tilldelats inrikesministerposten. Vid tidpunkten för utnämningen till inrikesminister var Schall Holberg vice ordförande för Venstre på Fyn och ordförande i socialnämnden i Assens kommun. Hon hade dock ingen erfarenhet av politiskt arbete på riksnivå och blev inte medlem av folketinget förrän vid valet i januari 1984. Under de påföljande åren som inrikesminister kom hon att uppmärksammas för sin självsäkra karaktär och för sin vana att utan omsvep uttrycka sina ståndpunkter. Vad gäller resultatet av det arbete som hon utförde som inrikesminister kan de många lagändringarna och de strukturella reformerna inom främst kommunalväsendet och sjukhusväsendet nämnas.
Kommunalreformerna Britta Schall Holberg hade som inrikesminister ansvar för bland annat kommunerna och amten och därmed sjukvården. Hon hade en svår uppgift framför sig. Det rådde ett stort underskott i den offentliga sektorn, vilket krävde åtgärder. Det ledde till att besparingar och nedskärningar skulle genomföras, vilket fick ett impopulärt mottagande av dem som berördes av dem. Bland dessa besparingar hörde sänkta statsbidrag på åtskilliga miljarder danska kronor till kommunerna och amten. Bland de andra viktigare förändringarna under Schall Holbergs ledning hörde en utjämning av kommunernas utgifter vid betalning av varor och tjänster, då de tilldelades ett belopp som svarade mot den enskilda kommunens utgifter. Beloppet som jämnade ut utgifterna finansierades av landets kommuner tillsammans, och stod därmed oberoende av statsbidrag. En lagändring från 1984 neutraliserade momsens betydelse för en kommuns val mellan att på egen hand producera varor och tjänster eller att köpa dem på den privata marknaden. Kommunernas utgifter till momsen på köpta varor och tjänster blev således återbetalda av en för kommunerna gemensam utjämningsordning. Det upprättades även en s.k. momsfond vars ekonomiska medel skulle, efter majoritetsbeslut i fondens styrelse, finansiera utbildningsverksamhet, forskning samt för kommunerna andra gemensamma uppgifter. Det genomfördes 1984 även en förlängning på två år av giltigheten av en lag från 1977, som innebar att kommunerna skulle avsätta ett visst belopp per invånare till sysselsättningsbefrämjande ändamål, där vidareutbildning av människor fick en starkare placering.
1985 genomfördes en ny försöksordning för kommunerna, det s.k. frikommuneforsøget, som innebar att landets kommuner kunde ansöka om att bli frikommuner. Detta försök var till en början menad att vara i fyra år, men utökades och omfattade slutligen perioden 1985 till 1993 och bestod till en början av 22 kommuner och 6 amtskommuner. Försöket var ett led i folketingets strävan att låta kommunerna, genom friare regler, utveckla nya sätt att utöva sitt lokalstyre och driften av de kommunala verksamheterna genom innovation och därmed undvika en styrning som baserade sig på vanor. Denna försöksordning stötte dock på motstånd, såväl inom regeringen som i vissa ministerier, mot att ge kommunerna friare ramar att verka inom. Det resulterade ofta i konflikter mellan inrikesministeriet, med Britta Schall Holberg i spetsen, och kommunerna på den ena sidan och övriga ministerier på den andra. Detta visade sig dock vara produktivt då dessa konflikter ofta gav upphov till nya förslag och lagändringar på området.
Schall Holberg uppmanade även kommunerna att inrätta särskilda ungdomsråd, som skulle fungera som ungdomarnas språkrör i kommunpolitiken. Det första rådet upprättades 1985 i Ballerup utanför Köpenhamn.
Reformer inom hälsoområdet Som den ansvariga ministern för landets sjukhusväsen lät Britta Schall Holberg genom en ny lag bygga ut och renovera Rigshospitalets byggnader och lokaler. Man lät även överföra alla specialistbehandlingar av cancersjukdomar från Finseninstituttet i Köpenhamn till Rigshospitalet genom en sammanslagning av dem båda. I den nya lagen ingick också att sjukhuset (nuvarande namn Herlev Hospital) i Köpenhamnsförorten Herlev fick sin onkologiska avdelning utbyggd och moderniserad för att kunna erbjuda onkologisk behandling till Köpenhamnsområdets alla 1,2 miljoner invånare. 1985 kom en lag som beviljade medel till ombyggning och modernisering av Fysiurgisk Hospital i Hornbæk på nordöstra Själland.
I samband med sammanslagningen av Rigshospitalet och Finseninstituttet bestämde Schall Holberg att den tekniska metodutvecklingen på den senare skulle sparas väck. Hon ansåg att det internationella forskarteamet på Finseninstituttet som arbetade med detta inte följde sin primära uppgift, nämligen att ägna sig åt cancerforskning. Hennes beslut mötte kritik och protester från såväl Finseninstituttet som utländska cancerforskare, varav de sistnämnda konstaterade att den sjukhusteknik som institutets forskargrupp hade utvecklat hade kommit till användning på amerikanska läkarpraktiker och varit viktiga hjälpmedel vid behandling av cancer.
1985 genomfördes en ändring av lagen om sjukhus som innebar att amtsråden, som ansvarade för sjukhusdriften, fick friare ramar vid utformningen och planeringen av sjukhusdriften. Dessa behövde inte längre godkännas av inrikesministern och behövde endast följa de regler som gällde för sjukhusplaneringen.
Övriga reformer Britta Schall Holberg genomförde även flera ändringar av processerna kring valen till kommuner, amt och folketing. Bland dessa förändringar hör bedömningen av poströster, där en poströsts giltighet förutsatte att hela partiets namn eller en förkortning av denna på minst 2 bokstäver skrevs ut. En poströst blev således ogiltig om en väljare endast skrev S om denne röstade på Socialdemokratiet, men giltig om väljaren exempelvis skrev Soc.dem. eller något liknande. Dessa regler sållade därmed bort röster med tveksamma angivelser av partival. Bland andra ändringar under Schall Holbergs ledning hör ändringen av lagen om valen till Europaparlamentet i och med Grönlands utträde ur EG 1985. Det grönländska mandatet tillföll enligt denna lagändring Danmark och personer som var bosatta på Grönland förlorade därmed sin rösträtt till Europaparlamentsvalen.