För andra betydelser, se Elefant (olika betydelser).
Elefanter (Elephantidae) är en familj inom däggdjursordningen elefantdjur. Elefanterna är den enda familjen av snabeldjur som inte dött ut. Familjen elefanter omfattar asiatisk elefant, afrikansk savannelefant (tidigare kallad stäppelefant) och afrikansk skogselefant, samt mammutar och ett antal andra utdöda grupper av elefanter.
Systematik Evolution Elefanter är en jämförelsevis ung grupp i ordningen snabeldjur (Proboscidea). Ordningen snabeldjur uppkom under senare eocen för 55 miljoner år sedan i norra Afrika. Inom gruppen utvecklades ett flertal familjer som idag är utdöda, som Moeritheriidae, Deinotheriidae, Gomphotheriidae och Mammutidae. Dessa taxa liknade alla dagens elefanter men räknas inte till samma familj. Några av de nämnda grupperna levde fram till senaste istiden samtidigt med elefanterna. Elefanterna utvecklades ur familjen Gomphotheriidae under miocen för ungefär 6 miljoner år sedan med släkten som Primelephas och Stegotetrabelodon.
Släktet Elephas uppkom under tidigt pliocen i Afrika och spred sig sedan över Eurasien. En av de mest kända utdöda arterna i släktet är Elephas antiquus. De nordligaste fossilfynden av arten är kända från Thüringen och södra Polen. Till släktet hör även några utdöda dvärgformer som levde under pleistocen på sydostasiatiska öar och på öar i Medelhavet. Sedan slutet av pleistocen är släktet begränsat till Asien och idag finns bara arten asiatisk elefant (Elephas maximus) kvar. Släktet Loxodonta är bara känt från Afrika sedan mellersta pliocen.
Systematik
Idag finns tre arter av ordningen snabel- eller elefantdjur kvar som alla tillhör familjen elefanter. :
Familj: Elephantidae Släkte Afrikanska elefanter (Loxodonta) Skogselefant (Loxodonta cyclotis) Savannelefant (Loxodonta africana) † Nordafrikansk elefant Släkte Asiatiska elefanter (Elephas) Asiatisk elefant (Elephas maximus) † Elephas antiquus † Elephas recki † Släkte Palaeoloxodon † Släkte Mammutar (Mammuthus)
Vissa har även beskrivit en dvärgform av skogselefant som den egna arten Loxodonta pumilio. Dvärgformen förekommer i tropisk regnskog i Gabon, Kongo-Brazzaville och Kamerun. Inga genetiska studier som hittills genomförts på individer i den centralafrikanska regionen indikerar att det rör sig om en fjärde art.Status of the so-called African pygmy elephant (PDF)
Hybridisering En korsning mellan afrikansk och asiatisk elefant föddes i Chester Zoo i England den 11 juli 1978. Denna hybrid är den enda kända för vetenskapen. Elefanten dog vid nio dagars ålder men är ändå ett bevis på att arterna kan hybridisera. Dock vet man inte om denna hybrid var fertil.
Utseende och anatomi
Elefanter är stora däggdjur med läderartad tjock hud, tjocka ben, stora öron och snabel. De vuxna djuren har betar av elfenben, hos asiatiska elefantkor är de dock sällan synliga. Det är de översta framtänderna (inte hörntänder) som hos vissa individer når en längd av 3,30 meter. Tandformeln är I 1/0 C 0/0 P 3/3 M 3/3, alltså 26 tänder.
Den kraftiga snabeln har bildats genom att överläppen och nosen vuxit samman. Den afrikanska elefantens snabel har två "fingrar" längst ut på snabeln, medan den asiatiska har ett finger. Elefanternas kranium har flera hålrum så att huvudet blir lättare.
Elefanter har fyra stora kindtänder. Dessa tänder ersätts sex gånger under elefantens livstid genom att den nya tanden växer ut från bakre delen av käken och skjuter fram den nedslitna tanden, som tappas bit för bit. När den sista uppsättningen tänder har slitits ut svälter elefanten ihjäl.
Elefanten växer hela livet och deras storlek varierar därför mycket, men stora afrikanska elefanttjurar (elefanthannar) blir drygt 3 meter i mankhöjd och väger då över 5 ton. Den tyngsta elefanten som påträffats var en afrikansk elefanttjur som sköts 1978 i Angola. Den ska ha haft en mankhöjd på 4,2 meter, en vikt på 11 ton och en längd på över 10 meter från snabelspets till svansspets. En högre men inte så tung elefant sköts 1978 i Namibia.Ask: The tallest recorded elephant was shot near Sesfontein, Damaraland on 4 April 1978 after it had killed 11 people - 13 feet 10 in.
Den afrikanska savannelefanten (Loxodonta africana) når en mankhöjd på i genomsnitt 3,20 meter för hannar och 2,60 meter för honor. Den afrikanska skogselefanten (Loxodonta cyclotis) är mindre och når i genomsnitt en mankhöjd på 2,20 meter. Asiatisk elefant (Elephas maximus) når en mankhöjd på i genomsnitt 2,75 meter för hannar och 2,40 meter för honor.
Honornas spenar ligger på bröstet mellan de främre extremiteterna liksom hos primater och sirendjur. Födelsekanalens öppning ligger inte direkt under svansen, utan något längre ned mellan de bakre extremiteterna.
Under medeltiden antogs av vissa naturforskare att elefanter saknar armbågsled och knä men senare kom fram att så är inte fallet. Knäets konstruktion möjliggör däremot en vinkel av nästan 180 grader mellan lårben och skenben. Med denna egenskap är elefanter unik bland fyrfota däggdjur, annars har bara den tvåfota människan detta särdrag. Även angående meniskernas och korsbandens konstruktion liknar elefanter människan. Knäleden hos äldre elefanter är ofta utsatt för artros.
Elefanter går på topparna av sina tår men de har ytterligare tår vid bakfoten som ibland betecknas som "sjätte tå".
Morfologiska skillnader miniatyr|höger|Vänster: Afrikansk elefant Höger: asiatisk elefant. Asiatisk elefantAfrikanska elefanterSkogselefantSavannelefantAntal tårfem fram, tre bakfyra fram, tre bakÖronformmindrestörreSnabelett "finger" på snabelspetsentvå "fingrar" på snabelspetsenRyggform(oftast) konvex, rund ryggkonkav sadelryggBetarsällsynt, och endast hos hannarmycket vanligt, och hos båda könenHudnågot slätareskrynkligare
Ekologi Socialt beteende
Vuxna elefanter lever på olika sätt. Honorna är utpräglade flockdjur medan vuxna hanar mestadels lever ensamma även om de ibland bildar mindre grupper, men de är inte alls lika sammansvetsade som en flock med honor. De vuxna hanarnas (också kallade tjurar) umgänge med honorna begränsas mest till parningen.
En flock med elefantkor består förutom av modern med sina kalvar även av andra nära släktingar som moderns syskon och mostrar. Flocken leds av familjegruppens äldsta medlem, den så kallade matriarken. Studier av livet i elefantflockar har visat att de sociala banden är mycket starka. Elefanterna visar många beteenden som har tolkats som att de känner både glädje och sorg. Man har observerat elefanter i det vilda som har försökt hjälpa andra skadade medlemmar i gruppen och stannat i närheten av en livlös kropp i timmar eller till och med dagar efter att en medlem i gruppen dött. Man har många gånger även observerat elefanter som begraver en död gruppmedlem med kvistar, löv med mera. Få andra djur visar intresse för döende eller döda individer av den egna arten på samma vis.Scientists see depth of elephant feelings Om en kalv föds död kan en elefanthona dröja kvar vid kroppen länge efter att resten av flocken gett sig av. Det finns också observationer av en afrikansk elefantko som med snabeln bar sin döda kalv med sig i flera dagar innan hon lämnade den.wildlifeinformation.org Elefanter som varit åtskilda en tid återförenas ofta under frambringandet av trumpetande ljud och berörande av varandra med snablarna.
Elefanten är det landdjur som har den största hjärnan, den väger drygt 5 kg. Den anses också vara ett av de mest intelligenta djuren. Det visar sig bland annat i förmågan att samarbeta för att lösa problem, tillverka enkla redskap, visa medkänsla för sina artfränder med mera. Test med elefanter har även visat att de har ett självmedvetande och känner igen sin egen spegelbild. Förutom människan är det få djur som visar dessa egenskaper.
De afrikanska elefanterna kan med sina två "fingrar" längst ut på snabeln fatta tag om saker, medan de asiatiska elefanterna rullar sina snablar runt föremålet. Elefanter använder sin snabel till många olika saker, från att plocka upp föda, slita loss blad och grenar från träd, till att svalka kroppen genom att sprida sand och vatten på ryggen.
Elefanternas läten kan nå frekvenser som inte kan uppfattas av människor och de kan höras av andra elefanter som vistas 4 km bort. Kommunikationen sker även genom att höja snabeln.
Föda
Elefanter är växtätare och konsumerar vanligen mellan 100 och 150 kg växtmaterial per dag, sällan upp till 225 kg. Deras föda består av gräs, löv, frukter och små grenar och kvistar. Snabeln används för att slita av gräs och kvistar. Elefantens betar kan användas för att skala bark av träden för att äta. Med sina stora kindtänder mal de sönder maten.
Elefanter är väldigt beroende av vatten och håller sig aldrig långt borta från ett vattenhål. De dricker upp till 200 liter vatten per dag. Elefanterna lever tillsammans i grupper av honor och ungar. Grupperna består av cirka 20 individer, som är sociala och har starka familjeband. De äldre korna är de som hittar vattnet vid torrperioder och styr hjorden. Elefanter vandrar ofta långa sträckor för att hitta föda och vatten under torrperioden. De springer sällan men uppretade elefanter kan komma upp i 40 km/h (den högsta hastigheten som uppmätts är 48 km/h).
Fortplantning och livslängd
Elefanterna blir könsmogna redan vid omkring sex års ålder, men får oftast första ungen efter tio års ålder och får sedan kalvar ungefär vart fjärde till vart femte år, eftersom dräktigheten varar i cirka två år (18 till 24 månader), och ungen diar i ungefär 10 år. De starka sociala banden visas också genom en stor omsorg för avkomman. Förutom modern deltar även flockens övriga vuxna medlemmar, samtliga honor, i omvårdnaden.
Unga hannar lämnar moderns flock efter cirka 13 år. Under vissa årstider producerar hannar mycket testosteron och en körtel vid tinningen avsöndrar vätska. De är samtidig mycket aggressiva och kan vandra längre sträckor för att hitta honor.
Elefantens uppgivna livslängd är ofta överdriven, men mellan 40 och 60 år är normalt. Den äldsta dokumenterade elefanten levde i Taipeis zoo och blev 86 år gammal.Guinness World Records 2007, Bibliographisches Institut, Mannheim 2006New York Times: World’s Oldest Elephant, 86, Is Dead (23 februari 2003)
Naturliga fiender
På grund av sin storlek och sitt levnadssätt i flockar har elefanter få naturliga fiender, men större kattdjur som lejon och tiger dödar ungar, och i enstaka fall faller även vuxna elefanter offer för lejon, dokumenterat av National Geographic från bland annat Capriviremsan i Namibia. Under istiden utgjorde dessutom kattdjur av underfamiljen Machairodontinae (ibland kallat sabeltandstigrar) ett hot. Till exempel var arter av släktet Homotherium i vissa regioner skickliga jägare på Columbiamammuten.
Elefanten och människan
Jakt, djurhållning och underhållning Människans relation till elefanten har under människans tidiga historia framförallt varit som bytesdjur. Tidiga klippmålningar i Afrika avbildar på flera ställen jakt av elefanter och klippmålningarna i Tadrart Acacus i Nordafrika avbildar elefanter. I Europa förekommer mammutar i grottmålningar.Cave art, Encyclopædia Britannica