Falkenbergs kommun är en kommun i Hallands län i Sverige. Den är den till ytan största och till invånarantalet fjärde största av länets kommuner. Lite drygt hälften av befolkningen bor i centralorten Falkenberg. I inlandet är Ullared ett betydande besöksmål. Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt och sträcker sig från kustslätten in mot sydsvenska höglandet. Ätran rinner från höglandet mot kusten. Näringslivet är differentierat och består företrädesvis av små och medelstora företag. Kommunen korsas längs kusten av E6/E20 samt Västkustbanan.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden, med undantag för enskilda år, varit ökande. Kommunpolitiken har dominerats av borgerliga partier, men kommunen har sedan 2019 ett socialdemokratiskt kommunalråd.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Abild, Alfshög, Asige, Askome, Eftra, Fagered, Gunnarp, Gällared, Krogsered, Källsjö, Köinge, Ljungby, Morup, Okome, Skrea, Slöinge, Stafsinge, Svartrå, Ullared, Vessige, Vinberg, Årstad och Älvsered. Samtliga socknar förutom Älvsered ligger i landskapet Halland och låg (bortsett från tätorten Falkenberg) antingen i Faurås eller Årstads härad. Älvsered låg i Kinds härad i Västergötland. Gunnarps socken fick ändrade gränsen 1890 och har haft delar i alla de tre nämnda häraden.
Socknarna bildade vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Falkenbergs stad som 1863 bildade en stadskommun. Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Högvad (av de tidigare kommunerna Holsljunga, Mjöbäck och Älvsered i dåvarande Älvsborgs län), Morup (av Morup och Stafsinge), Ullared (av Fagered, Källsjö och Ullared), Vessigebro (av Alfshög, Askome, Köinge, Okome, Svartrå och Vessige), Vinberg (av Ljungby och Vinberg), Årstad (av Abild, Asige, Eftra, Slöinge och Årstad) och Ätran (av Gunnarp, Gällared och Krogsered). Samtidigt uppgick Skrea landskommun i Falkenbergs stad. Falkenbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Falkenbergs stad och landskommunerna Morup, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Årstad och Ätran samt en del ur Högvads landskommun (Älvsereds socken).
Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Hallands mellersta domsaga och ingår sedan 1972 i Varbergs domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Geografi Falkenbergs kommun ligger vid Kattegatt. Den ligger ungefär i mitten av Hallands län. Den gränsar i söder till Halmstads kommun och Hylte kommun och i norr till Varbergs kommun i Hallands län samt Marks kommun och Svenljunga kommun i Västra Götalands län samt i öster till Gislaveds kommun i Jönköpings län. I väst går kommunen till riksgränsen Topografi och hydrografi
Falkenbergs kommun, vars markfördelning visas i cirkeldiagrammet, har jämfört med rikets i sin helhet ungefär drygt tre gånger så stor andel jordbruksmark och dubbelt så stor andel bebyggelse. Andelen skog är något lägre (68 % för hela riket), medan andelen öppen myrmark och övrig mark är betydligt lägre. Markfördelning är lik den för Hallands län i sin helhet.
Området som utgör kommunen ligger på fennoskandiska urbergsskölden för berggrunden är urberg. Gnejs dominerar, men i närheten av Älvsered och i ett band mellan Vinberg och Svarten förekommer ögongranit. Grönsten finns på spridda platser i kommunen. Geologins lokala former (som t.ex. sprickbildningar) bedöms har bildats under krita, paleogen och neogen. Högsta kustlinjen ligger i kommunen på 60-70 meters höjd över havet, med högre nivå på ökande latitud. Kommunen kan grovt delas in i tre delar: det inre höglandet, mellanliggande övergångszon och kustslätten.
Det inre höglandet utgörs av högland med en kraftigt uppsprucken berggrund av gnejs. Dess dalgångar löper i sydväst–nordöstlig, nord–sydlig och öst–västlig riktning, ibland med plintliknande höjder dem emellan. De ligger över högsta kustlinjen. Till stor del är höjderna täckta med moränjord och bevuxen med skog medan dalgångarna är fyllda med isälvsavlagringar eller mindre våtmarker. Moränens mäktighet kan variera med en typisk mäktighet på omkring 30 meter. Området har sällan varit uppodlat i någon större utsträckning. Historiskt fanns här främst lövträd, men under 1900-talet ersattes den av barrskog.
I den mellanliggande övergångszon ut mot kusten finns enstaka rester av den eroderade berggrunden som sticker upp och bildar höjder i det allt flackare landskapet. Däremellan finns betydande inslag av sandiga isälvsavlagringar och lerområden. De mest omfattande isälvsavlagringarna finns i de mittersta delarna av kommunen. Lera har deponerats i de områden som ligger under högsta kustlinjen, medan den morän som finns har blivit av med sitt mer finkorniga material. I området kring Ramsjöholm, Lindhult och Morup finns ändmoräner. Då sprickdalarna ofta varit sedimentfyllda har vattendragen i övergångszonen ofta fått söka nya vägar. Såväl Ätran som Suseån och andra mindre åar transporterar här med sig sedimenten och omlagrar dem. Rik lövträds- och örtvegetation präglar det annars omväxlande landskapet längs åarnas stränder.
Kustslätten är även den präglad av den eroderade berggrunden med uppstickande rester. Under en del av tiden efter istiden har kustslätten täckts av havet vilket lett till att sand och lera bearbetats av vågorna. Söder om Skrea utgörs kustlinjen av bukter med strandvallar och dyner mellan bergknallar medan den i norr utgörs av moränryggar eller isälvsmaterial, vilka täckts av vågavsatt material, omväxlande med fuktiga marskområden.
Längs sprickdalarna rinner från nordöst mot sydväst ån Ätran. Dess största biflöde Högvadsån rinner också till stor del inom kommunen, vilket även mindre biflöden som Vinån och Sannarpsån gör. Söder om Ätran rinner den nedre delen av Suseån i kommunen. Norr om Ätran rinner Ramsjökanalen samt delar av Törlan.
Det finns närmare 300 registrerade sjöar i kommunen. Dessa är i allmänhet små. Den största sjön som delvis ligger i kommunen är Fegen på 23,4 km2 där närmare 9 km2 ligger i Falkenberg. Få sjöar som helt ligger i kommunen är större än 1 km2 Överlag blir sjöarna större med ökat avstånd från kusten. Den största artificiella sjön är Ätraforsdammen som däms upp av Ätrafors kraftverk.
Natur och naturskydd
Havsstrandängar förekommer längs hela kusten. De kan ibland ha ett marskliknande utseende. Framförallt områden i den norra delen av kommunen anses viktiga, bland annat för fågellivet med bland annat tofsvipa, rödbena, strandskata, strandpipare och gulärla. Området från Morups Tånge och norrut är därför skyddat enligt Ramsarkonventionen. Till havs övergår dessa ofta i marina grundbottnar med plankton, bottendjur, kräftdjur och mollusker. Detta sker bland annat i Digesgård. Förutom havsstrandängar täcks en stor del av kusten, framförallt söder om Falkenberg, av sanddyner, bland annat Skrea strand och Långasand. Lite längre från strandlinjen finns kusthedar med bland annat höstlåsbräken och ljungögontröst. De förekommer i t.ex. Stensjöstrand och Ugglarp. Inlandshedar är ovanliga, men finns i Hällarp. Hedmarker är ovanliga, men finns i Egnared och Inntorp-Skatteböke, där de är artrika. Det finns inga hård- eller sidvallsängar i kommunen. Sluttande fattigkärr är vanliga i de inre delarna av kommunerna. De är ofta små (mindre än 10 hektar). Klintamossen är ett exempel på ett sådant kärr. Även topogena fattigkärr är vanliga. Ädellövskog finns bland annat i Yttra Berg. Denna har bildats genom igenväxning av ängsmark och är mycket artrika. De förekommer även på tidigare utmarker, där de dock inte är lika artrika.
I inlandet finns också många sjöar. Dessa är vanligen näringsfattiga. Skäggdopping, smådopping, storskrake, knölsvan och grågås är exempel på arter som häckar. Vattendragen är påverkade av försurning, framförallt i skogsbygden och kalkning förekommer därför. Längs vattendragen finns mader och strandängar i liten omfattning, bland annat längs den övre delen av Suseån. Alkärr och alsumpskogar finns på spridda platser längs vattendragen, bland annat i Näktergalslunden. De är viktiga för fågellivet. Överlag har de miljöer som skyddats varit vanligare före att jordbruket intensifierats och vattendrag rätats ut, samtidigt som gran tagit över i skogarna. Miljöerna är ofta resultat att de bruksformer som förekommit tidigare århundraden, men kan även gå tillbaka längre i vissa fall.
Det finns åtta riksintressen för naturvård som ligger helt eller delvis i kommunen. Dessa är motiverade av olika skäl, där mer kustnära intressen t.ex. ofta är förknippade med fågelliv. De riksintressen som finns är Åkulla bokskogar (ädelövskogar), Trälövsläge-Agerör (strandängar, ljunghed), Ätradalen-Högvadsån (geovetenskapliga värden, särpräglad topografi), Fegen (näringsfattig sprickdalssjö), Bobergsudde-Ringenäs (ljunghedar, flygsandsfält), Slissån-Suseån (å med meanderslingor och översvämningsmarker), Högsjömossen (våtmarkskomplex) och Stora och Lilla Middelgrund, Fladen och Rödebanke (grundbottenområden i Kattegatt). Av dessa är Åkulla bokskogar och grunden även riksintresse för friluftslivet, vilket även Skrea strand-Tylösand är. Det finns också sju naturminnen som skyddar enskilda träd på olika platser i kommunen.
År 2023 fanns 40 naturreservat i Falkenbergs kommun. Som exempel kan nämnas Åkulla bokskogar som samlar cirka 10 snarlika reservat under samma namn, varav två i Falkenbergs kommun. Hela Åkulla bokskogar är av riksintresse för naturvård och friluftsliv medan delar av området även ingår i Natura 2000. Ett annat exempel är Yttra berg som består av ett ålderdomligt odlingslandskap. Där sköts marken på traditionellt vis vilket gynnar arter som smörboll, grönvit nattviol och svinrot.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 15 församlingar:
{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 15 församlingarna i Falkenbergs kommun |- | valign="top" |
Fagereds församling Falkenbergs församling Gunnarps församling Gällareds församling Krogsereds församling Källsjö församling Morups församling Okome församling Skrea församling Stafsinge församling Susedalens församling Ullareds församling Vessige församling Vinberg-Ljungby församling Älvsereds församling
Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt: {| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 24 distrikten i Falkenbergs kommun |- | valign="top" |
Abild Alfshög Asige Askome Eftra Fagered Falkenberg Gunnarp Gällared Krogsered Källsjö Köinge Ljungby Morup Okome Skrea Slöinge Stafsinge Svartrå Ullared Vessige Vinberg Årstad Älvsered
Tätorter Det fanns 17 tätorter i Falkenbergs kommun 2023. Centralorten är den klart största tätorten i kommunen och är den enda del av kommunen som varit stadskommun. Överlag är folktätheten störst nära kusten och centralorten där de flesta av de övriga tätorterna finns. Det är också längs kusten som tätorterna vuxit mest sedan kommunen bildades. Falkenberg stad har vuxit till att omfatta flera tidigare tätorter som t.ex. Skogstorp och Skrea. Längre inåt landet finns tätorter som Vessigebro, Ullared och Älvsered. Dessa ligger alla längs vad som är eller varit viktiga kommunikationsleder som länsväg 153 och 154 samt den numera nedlagda Falkenbergs järnväg.
Styre och politik Styre Kommunen har med undantag för mandatperioden 1994–1998 alltid styrts av borgerliga partier. Efter valet 2018 bildades för andra gången i kommunens historia en icke-borgerlig majoritet i form av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet. Förutom existerande rikspartier fanns fram till 2010 det lokala partiet Aktiv Politik representerat i kommunfullmäktige.
Exempel på frågor kring vilka det funnits betydande politisk debatt är byggnationen av Söderbron (kring vilket det genomfördes en rådgivande folkomröstning), lokaliseringen av Falkenbergs station.
Styrande koalition: