Pågatågen är ett lokal- och regionaltågssystem inom Skåne län med linjer in i angränsande län. Ansvarig för trafiken är Skånetrafiken, en förvaltning inom Region Skåne. Trafiken drivs av VR Sverige (tidigare namn Arriva Sverige).
Från 2013 har man även pågatågstrafik utanför Skåne, till Markaryd i Kronobergs län och Karlshamn i Blekinge län samt sedan invigningen av Hallandsåstunneln 2015 också till Laholm och Halmstad i Hallands län. I december 2018 började Pågatåg Express köra en morgontur från Malmö till Älmhult i Kronobergs län och omvänt på eftermiddagen. Ett nytt dubbelspår öppnade för trafik i december 2024, vilket inkluderar upprustade stationer i Maria, Ödåkra, Kattarp och Ängelholm. Detta möjliggör kortare restider mellan Ängelholm och Helsingborg.Skånetrafiken
Terminologi Pågatågen är ett mellanting mellan lokaltåg och regionaltåg som kompletteras av Öresundstågen som är ett mellanting mellan regionaltåg och fjärrtåg. Tågen består av lilafärgade elmotorvagnar av modellen X61 och är uppkallade efter någon verklig eller fiktiv skånsk påg eller tös.Skånetrafiken meddelande 2009-06-01, Nya Pågatågsnamn Det finns turer som kallas Pågatåg Express och som bara har ett fåtal stopp.
Begreppet pendeltåg används inte om något tåg i Öresundsregionen, vare sig i Skåne eller på Själland.
Organisation Dåvarande Länstrafiken Malmöhus blev huvudman för den lokala persontrafiken på järnväg 1983, innan dess var Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) och Nordvästra Skånes kommunalförbund (NSK) ansvariga för pågatågstrafiken medan Statens Järnvägar ansvarade för övrig lokal järnvägstrafik i länet. På några sträckor kompletteras trafiken av Öresundstågen.
Samtliga järnvägar som används för Pågatåg är byggda mellan 1856 och 1898, utom sträckan Kävlinge–Helsingborg som togs i bruk 2001 (som alternativ sträckning till den befintliga Rååbanan), Citytunneln i Malmö, som togs i bruk 2010 och Hallandsåstunneln som ersätter den gamla linjen över Hallandsåsen som togs i bruk 2015.
Början till vad som blev Pågatågen skedde 1975 när dåvarande Statens Järnvägar (SJ), som skötte all lokal persontrafik på järnvägen, meddelade kommunerna och Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) att persontrafiken till stationerna mellan Lund och Malmö och persontåget Malmö–Trelleborg skulle läggas ner 1976. Samtidigt började Statens Järnvägar att utreda om persontrafik mot Eslöv, Landskrona och Hässleholm skulle fortsätta. Påtryckningar från kommunerna och SSK ledde till att en del linjer inte blev nedlagda. Under 1977 ville SSK införa ett regionalt månadskort som skulle gälla både på tåg och bussar inom kommunerna. Statens Järnvägar motsatte sig detta eftersom lokaltågen skulle upphöra om några år. Fordonstypen X7 som användes var utsliten och Statens Järnvägar skulle inte köpa några nya fordon. För att upprusta X7 och fortsätta lokaltrafiken krävde Statens Järnvägar ett avtal med SSK. Förhandlingar startade våren 1978 och i september träffades ett 25-årigt avtal. Statens Järnvägar skulle anskaffa fem X10 som skulle användas på linjerna Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge. SSK fick införa månadskort 1 januari 1979 och trafiken med de beställda X10 beräknades starta våren 1981 vid tidtabellsskiftet. Till dess skulle X7 användas. X10 kom att få lila färg som en kompromiss mellan SJ:s princip om mörkblått för lokala motorvagnståg och Skånes önskan att inte ha samma färg som i Stockholm. Nordvästra Skånes kommunalförbund blev nu intresserade och det ledde till inköp av tre X10 (senare ytterligare en) för persontrafik mot Landskrona och Helsingborg från Kävlinge med start 1983. Månadskortet var framgångsrikt och passagerarantalet översteg förväntningarna. SSK och NSK började förhandla med Statens Järnvägar om ytterligare fordon men man ansåg att Statens Järnvägars affärsvillkor var orimliga. De kontaktade ASEA och köpte ytterligare fem motorvagnar direkt från ASEA med ett lån från PKbanken.Spåren efter avregleringen
Avtalen som hade skrivits av SSK och NSK togs över av Länstrafiken Malmöhus som bildas 1983 när olika länstrafikbolag i Sverige tog över ansvaret för kollektivtrafiken med såväl buss som tåg inom länen.
Linjenätets utveckling Malmöhus län Det första pågatåget kördes den 9 januari 1983. Från början trafikerades linjerna Malmö–Lund–Eslöv och Malmö–Lund–Kävlinge–Landskrona med de nio motorvagnar som Statens Järnvägar hade köpt på uppdrag av SSK och NSK. Trafik på en tredje linje Malmö–Lund–Kävlinge–Helsingborg kommunicerades 1983, men blev först senare av på grund av fordonsbrist. I väntan på ytterligare motorvagnståg, som levererades 1985, trafikerades Helsingborg med äldre materiel, bland annat lokdragna tåg.
År 1990 började pågatågen trafikera den då oelektrifierade sträckan Malmö–Ystad (Ystadbanan). Man körde därför med Y1-motorvagnar. 1996 var banan elektrifierad och därmed började man i stället trafikera sträckan med X11-motorvagnar.
Skåne län miniatyr|300px|vänster|Geografisk linjekarta för Pågatågen från år 2013. Sedan dess har många linjer ändrats och lagts till. 1997 sammanfördes Malmöhus län och Kristianstads län till ett län vilket bidrog till att pågatågstrafiken utökats till orter som tidigare ingått i Kristianstads län bland annat Åstorp och sedan 2003 även Simrishamn, som tidigare trafikerades av Österlenaren.
Den 17 juni 2007 förlängdes pågatågslinje 5 så att den även omfattade sträckan Kristianstad–Åstorp. Samma dag tog Arriva över Pågatågstrafiken från SJ förutom linje 2 (Malmö–Landskrona–Ängelholm) som kvar blev hos SJ.
Den 9 januari 2008 firades pågatågens 25-årsjubileum på flera stationer i Skåne. Dessutom visades en fullskalig prototyp (utan hjul) av det nya pågatåget X61 för första gången för allmänheten på Malmö centralstation under perioden 9–13 januari 2008.
År 2013 började man köra enstaka extra turer som kallas Pågatåg Express, sedermera PågatågenExpress, och som har ett fåtal stopp, på sträckan Helsingborg–Malmö (ungefär Öresundståg som kallas Pågatåg och bara går inom Skåne med undantag en tur från Malmö på morgonen till Älmhult och retur på eftermiddagen). I december 2019 började även Pågatåg Express trafikera sträckan Malmö C - Trelleborg C och trafiken gick utan uppehåll mellan stationerna via Kontinentalbanan.
År 2020 återöppnades persontrafiken på Lommabanan med uppehåll i Lomma och Furulund. Just nu (2025) håller Trafikverket på att bygga stationer Alnarp och Flädie som ska stå klara 2027. De började trafikera sträckan den 13 december 2020 och trafikerar den med linje 11 som går Kävlinge–Lomma–Malmö C–Kontinentalbanan.
Ett år senare den 12 december 2021 startade trafiken på Söderåsbanan. Med nya stationer i Svalöv, Kågeröd och Billesholm. Skånetrafiken förlängde linjen så att pågatågen körde Malmö-Lomma-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp, men det slopades eftersom tåget behövde korsa hela västkustbanan i Kävlinge.
Citytunneln Den stora investeringen i Citytunneln genom Malmö innebar att Pågatågen leds genom Malmö centrals nedre spår till stationen Triangeln och Hyllie som är pågatågens sydvästliga slutpunkt (före Öresundsbron).
I samband med arbetena för Citytunneln stängdes Östervärns station 15 juni 2009 på sträckan Malmö–Ystad–Simrishamn. Anledningen var att växelkonfigurationen vid själva stationen inte var lämplig för trafik till och från den planerade provisoriska stationen vid Malmö C under arbetet med Citytunneln.
Den 12 december 2010 förlängdes linjen Höör–Malmö till att omfatta även sträckan Kristianstad–Hässleholm–Höör. Dessutom började samtliga pågatåg utom pågatågen till/från Ystad att göra uppehåll vid Triangeln och i Hyllie. Samtidigt tog Arriva över linjen Malmö–Landskrona–Ängelholm som innan trafikerades av X31 med DSBFirst som operatör.
En mindre förändring skedde även (12 december 2010) för linjen Helsingborg–Kristianstad då man åter började göra uppehåll i Påarp och Mörarp, men samtidigt slopades de särskilda avgångarna i högtrafik mellan Helsingborg och Åstorp.
Den 15 augusti 2011 började även Pågatågen till Ystad/Simrishamn att köra genom Citytunneln och då stängdes även Persborgs station. Att tågen till Ystad inte började gå via tunneln direkt när den togs i drift berodde på att bangården i Malmö samt spårförbindelsen i Lockarp inte var färdiga samtidigt som tunneln. Därmed återöppnades Svågertorps station.
Den 14 maj 2011 började Pågatågen göra uppehåll i Sösdala (mellan Höör och Hässleholm).
Pågatåg Nordost Projektet Pågatåg Nordost fick uppdraget av sina medlemskommuner att skapa förutsättningar för nya tåglinjer utgående från Hässleholm som gemensam knutpunkt. Dessa linjer är Hässleholm–Markaryd Pågatåg Nordost samt Hässleholm–Alvesta–Växjö.
Satsningen innebar tio nya stationer inom Pågatåg Nordost. År 2011-2014 byggdes stationer i Sösdala, Ballingslöv, Hästveda, Killeberg, Bjärnum, Vittsjö, Önnestad, Fjälkinge och Tjörnarp i Skåne län samt Markaryd i Kronobergs län.Trafikverkets projekt Pågatåg nordost och Krösatåg 15 december 2013 startade pågatågtrafiken mellan Hässleholm och Markaryd, med stopp i Bjärnum och Vittsjö, samt mellan Kristianstad och Bromölla med stopp i Fjälkinge. Likaså öppnades Önnestads station mellan Hässleholm och Kristianstad.
Sista stationen som togs i bruk i projektet Pågatåg Nordost var Tjörnarps station (pågatågslinjen Malmö-Kristianstad) som invigdes den 14 december 2014.
Pågatåg Nordost har därefter fått nya uppdrag (Pågatåg Nordost 2.0) såsom att skapa förutsättningar för att:
Pågatågen från Hässleholm till Markaryd skall få en ny slutstation Halmstad. Byggstarten för detta är 2027. Alvesta - Växjö skall få dubbelspår och tre nya stationer och ett anslutande industrispår. Dubbelspår på Skånebanan Kristianstad–Hässleholm–Helsingborg, med möjlighet till ökad hastighet (160 km/h) samt direkttåg på samma sträcka.
Malmöringen Enligt ett avtal från 2010 mellan Malmö kommun och Skånetrafiken öppnades den 9 december 2018 en pågatågslinje som går runt Malmö, och har sträckningen Malmö centralMalmö C Övre, dvs spåren 5-9 i den ursprungliga säckstationshallen–Östervärn–Rosengård–Persborg–Svågertorp–Hyllie.
På grund av trängsel i Citytunneln, främst vid Triangeln (stationen byggdes enbart med en plattform och två spår i motsats till Hyllie och Malmö C Nedre som båda har fyra spår och två plattformar) går tågen inte oftare än två per timme, vilket är ganska glest för en tåglinje inom en storstad.
Linjen kallas officiellt "Pågatåg på Kontinentalbanan" av SkånetrafikenTidtabell tåg Skånetrafiken, men benämns ofta som "Malmöringen" i press och kommunal kommunikation. Linjen ter sig på kartor och i annat informationsmaterial som en ringlinje tack vare förlängningen från Hyllie, men den är ingen sann ringlinje. Detta eftersom den trafikerar helt olika spår vid Malmö C Övre respektive Nedre - linjen bildar alltså ingen cirkel.
Malmö kommun har tagit på sig det ekonomiska ansvaret för trafiken, då Skånetrafiken kräver en kostnadstäckning på minst 50 procent, något som den nya pågatågslinjen inte kommer upp i.
Stationen i Rosengård byggdes ny till trafikstarten 2018. Eventuellt kan det bli aktuellt med en framtida station i Fosie.Sydsvenskan 29 juni 2017: Klartecken för tåg mellan östra och centrala Malmö
Söderåsbanan och Lommabanan Söderåsbanan och Lommabanan är ursprungligen separata järnvägslinjer, men utgör numera delsträckor på järnvägen mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) som Trafikverket samlat kallar för Godsstråket genom Skåne. Från och med december 2021 trafikeras sträckan Åstorp–Teckomatorp–Kävlinge–Lomma–Malmö med Pågatåg.
Pågatågstrafik Malmö–Kävlinge via Lommabanan togs upp i december 2020, då med två nya stationer, Lomma och Furulund. Trafikverket har även byggt ett mötesspår vid Stävie. Därtill planeras två nya stationer, i Flädie och Alnarp, att öppna december 2027.
Söderåsbanan började trafikeras av Pågatåg i december 2021. Nya stationer invigdes i Svalöv, Billesholm och Kågeröd och Teckomatorp station fick en ny plattform.