Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Varbergs stad. För orten se Varberg, för dagens kommun, se Varbergs kommun.

Varbergs stad var en stad och kommun i Hallands län. Centralort var Varberg.

Administrativ historik

Det är inte känt varken när Varberg (ursprungligen Getakärr) grundades eller när orten fick stadsrättigheter, men detta måste ha skett före 1309, då borgare i staden nämns i Erikskrönikan. I början av 1400-talet tillkom Ny Varberg några kilometer norrut, och de båda städerna existerade parallellt en tid innan Getakärr konkurrerades ut. Svenskarna brände Ny Varberg 1612 och staden återuppbyggdes då på Platsarna nära fästningen. Efter en förödande stadsbrand 1666 flyttades staden återigen, och har legat på sin nuvarande plats sedan dess.

Varbergs stad inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges): 1915 - Lägenheterna Tranelyckan, 1/4 mantal Klastorp n:r 17 Anders Nilsgård samt 1 mantal Apelvik n:r 1 Anders Götarsgård samt inom lägenheterna belägna järnvägssträckor överfördes till staden från Träslövs landskommun. Området hade sedan tidigare legat inom stadens område som en enklav.SCB Folkräkningen 1920 del 1 sida 96 i pdf:en anm. till Hallands län not 9 1942 - Getterön samt norr och nordväst om ön belägna holmar och skär med en areal av 3,43 kvadratkilometer, varav allt land, överfördes till staden från Lindbergs landskommun. Samtidigt införlivades en del av Träslövs tångallmänning med en areal av 0,24 kvadratkilometer, varav allt land, i staden från Träslövs landskommun.SCB Folkräkningen 1945 del 1 sida 112 i pdf:en anm. till Hallands län not 5 1953 - Ett område med 866 invånare och omfattande en areal av 3,16 kvadratkilometer, varav allt land, införlivades från Träslövs landskommun. Ett obebott område omfattande en areal av 0,01 kvadratkilometer, varav allt land, överfördes till staden från Tvååkers landskommun. Från Varbergs stad överfördes dels ett obebott område omfattande 0,05 km², varav allt land, till Träslövs landskommun och församling, dels ett obebott område omfattande en areal av 0,001 km², varav allt land, till Tvååkers landskommun och församling. 1967 - Träslövs landskommun inkorporerades i staden.

Från den 1 januari 1971 ingick Varbergs stad i den nybildade kommunen Varbergs kommun.

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1971 då rätten uppgick i Varbergs tingsrätt.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Kyrklig tillhörighet Staden tillhörde i kyrkligt hänseende till Varbergs församling. 1967 tillkom Träslövs församling.

Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1516 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg växande grön ek, åtföljd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en på berget likaledes stående upprest, röd bock med beväring av guld.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1938.

Geografi Varbergs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 15,85 km², varav 15,78 km² land.

Tätorter i staden 1960 I Varbergs stad fanns del av tätorten Varberg, som hade 13 982 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,4 procent.SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 29 i pdf:en

Befolkningsutveckling

Politik Mandatfördelning i valen 1919-1966

Borgmästare i Varberg 1627-1970 Förteckningen nedan omfattar borgmästare i Varberg från Matz Rasmussen som innehade ämbetet 1645 när Halland blev svenskt genom Brömsebrofreden, till och med Axel Lindskog som blev den siste ämbetsinnehavaren.

Borgmästare Period Matz Rasmussen 1627-1651 Hendrich Hanssen 1651-1661 Jochum Voht 1657-1660 Niels Agrell 1662-1681 Olaus Törnebom 1682-1689 Peter Hummel 1690-1709 Timotus Polus (vikarie) 1709 Swen Westerling 1709-1717 Gustaf Dahlborg 1717-1719 Isac Himmelberg 1719-1749 Johan Pihlsson (vikarie 1749-1753) 1749-1757 Johan Herman Sethelius 1758-1777 Hans Pihlsson (vikarie) 1777-1779 Peter Anthonius Pihlsson 1779-1793 Johan Schånberg 1793-1807 Johan Peter Holmer (vikarie) 1808-1809 Johan Lorens Hök 1809-1828 Samuel Nerman (vikarie) 1828-1830 Elias Andersson 1830-1872 Lars Peter Larsson 1872-1893 Emil Swenson 1894-1928 Johan Janssen 1929-1939 Oskar Reinhold Eugen Mellin (tillförordnad) 1940-1944 Axel Lindskog 1944-1970

Lista över ordförande i stadsfullmäktige 1863–1970 Listan omfattar ordförande i stadsfullmäktige i Varberg från stadsfullmäktigeinstitutionens införande 1863 till kommunreformen 1971..Stadsfullmäktiges tryckta handlingar 1938–1970. 1863–1873: Isak Wilhelm Fundahn, tullförvaltare 1874–1880, 1885: Adolf Leonard Lundquist, handlande 1881–1884: Frey Bogren, direktör 1885, 1896: Carl Gustaf Henrik (Henry) Bagge, vice konsul, bankdirektör 1886–1892: Ingemar Kerfstedt, apotekare 1893–1895: Frans Berglöf, häradshövding 1897–1899: Hugo Gerlach, ingenjör 1900–1916: Alfred Olsson, trafikchef 1917–1922: Johan Severin Almer, stadsläkare 1923–1926: Linus Oscar Collin, trafikchef 1927–1946: Sven Larsson, riksdagsman (s) 1947–1966: Yngve Olsson, stenhuggeriägare 1967–1970: Karl Bengtsson, verkmästare (fp)

Lista överDrätselkammarens ordförande

1952–1967 Robert Nilsson, redaktör 1968–1970 Sten Persson, järnvägsexpeditör (s)

Referenser Noter

Tryckta källor

Kategori:Indelningar i Varbergs kommun Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Hallands län Kategori:Varbergs historia Kategori:Städer i Sverige