Karlskrona stad var en stad och kommun i Blekinge län.
Administrativ historik Den 20 augusti (10 augusti enligt gamla stilen) 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier av Karl XI.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges): 1904 - Enligt beslut den 5 september 1902 överfördes till Karlskrona stad från Tjurkö landskommun ön Kungsholmen i kyrkligt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende. Väckt förslag om inkorporering i sin helhet av socknarna Sturkö och Tjurkö i staden bifölls dock inte. Enligt samma beslut överfördes i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende till Karlskrona stad de till Lösens socken hörande 1/2 mantal Gullberna n:r 1 och 1 1/2 mantal Gullbernatorp n:r 2—4 jämte utjorden Kungslyckan vilka utgjorde en del av Karlskrona stads jord, varför inbyggarna å dessa hemman lära hava kyrko- och mantalsskrivits än i Lösen, än i staden, men enligt beslutet blev med 1904 års ingång hemmanen jämte utjorden uteslutna ur jordeboken för Lösens socken. Enligt beslutet den 5 september 1902 överfördes också till Karlskrona stad från Förkärla landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Västra Hästholmen eller Hästholmen nr 2. 1906 - Enligt beslut den 3 november 1905 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Ekholmen. 1915 - Enligt beslut den 24 september 1914 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun och församling hemmanet 1/2 mantal Saltö n:r 1, bestående av öarna Saltö, Dragsö, Degelskär och Högaholm. 1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 överfördes till Karlskrona stad från Augerums landskommun, Augerums socken och Augerums församling området Långö (med det därinom belägna Långö municipalsamhälle), Kålö, Lilla Långö eller Lilla Pantarholmen, det öster om stadsdelen Vämön belägna Hästöområdet med Koholmen samt Enholmen, Kalsholmen och Kalsholmsören eller Kalsören omfattande en areal av 1,38 km², varav allt land, varvid befolkningen (2 772 invånare, varav 1 563 invånare i Långö municipalsamhälle) inom det överflyttade området till en del tillförts Stadsförsamlingen och till en del Amiralitetsförsamlingen. 1952 - Enligt beslut den 30 mars 1951 överfördes till Karlskrona stad och Karlskrona stadsförsamling två områden: från Lösens landskommun och församling tillfördes ett område omfattande en areal av 2,84 km², varav 2,82 km² land och från Augerums landskommun och församling ett område omfattande en areal av 1,96 km², varav allt land. Av folkmängden inom det förstnämnda området överfördes 49 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 8 invånare till Amiralitetsförsamlingen, samt från det sistnämnda området överfördes 343 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 56 invånare till Amiralitetsförsamlingen. 1952 - Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Aspö landskommun (omfattande en areal av 8,04 km², varav 8,03 km² land; 752 invånare den 31 december 1950) och Tjurkö landskommun (6,19 km², varav 6,19 km² land; 298 invånare den 31 december 1950). 1967 - Lyckeby landskommun bestående av församlingarna Augerum, Flymen och Lösen och omfattande en areal av 153,41 km², varav 146,55 km² land och med 6 391 invånare inkorporerades i Karlskrona stad.
Karlskrona stad uppgick 1 januari 1971 i den nybildade Karlskrona kommun.
Judiciell tillhörighet Karlskrona stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1971 då den uppgick i Karlskrona tingsrätt.Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
Kyrklig tillhörighet Karlskrona stadsförsamling utbröts ur 1680 ur Augerums församling med namnet Karlskrona storkyrkoförsamling. 1846 inkorporerades Karlskrona Tyska församling och församlingen fick dagens namn. I Karlskrona stadsförsamling inräknas även den icke-territoriella församlingen Karlskrona Amiralitetsförsamling. Genom kommunreformen 1952 tillkom församlingarna Aspö och Tjurkö. Tjurkö församling införlivades 1964 i Karlskrona stadsförsamling.
I staden har även funnits församlingarna Karlskrona fångförsamling och Karlskrona mosaiska församling - en judisk församling med egen kyrkobokföring
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1001 som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1947. Vapnet registrerades 1974 i PRV för Karlskrona kommun.
Geografi Karlskrona stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 30,15 km², varav 30,03 km² land.
Tätorter i staden 1960 TätortFolkmängdKarlskronaDrottningskär Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 93,7 procent.
Befolkningsutveckling
Politik Lista över stadsfullmäktiges ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet C. V. von Heidenstam 1863 1875 okänd Carl Gillius Frick 1876 1888 okänd Fredrik von Otter 1889 1900 okänd A. F. Centervall 1901 1901 okänd Henrik Berggren 1902 1905 okänd Axel Ernberg 1906 1915 okänd N. P. Nordström 1916 1919 okänd R. Lundmark 1920 1921 okänd Algot Collén 1922 1934 Högerpartiet Algot Törnkvist 1935 1949 Socialdemokraterna O. W. Andersson 1950 1962 Socialdemokraterna Gunnar Berg 1963 1963 Socialdemokraterna Göte Peterson 1964 1966 Socialdemokraterna Yngve Berggren 1967 1970 FolkpartietBromé, Janrik (red.), 1930. Karlskrona stads historia, del III: 1862-1930. Karlskrona stadsfullmäktiges historiekommitté.Wirén, Agnes, 1986. Karlskrona 300 år, del III: En återblick i ord och bild, 1931-1973. Karlskrona: Föreningen Gamla Carlscrona.
Lista över drätselkammarens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet T. D. Westerdahl 1865 1867 okänd A. Östergren 1867 1869 okänd C. Åhsberg 1869 1869 okänd A. Östergren 1870 1871 okänd C. A. Nerman 1871 1879 okänd Th. Nyström 1880 1881 okänd C. A. Nerman 1881 1885 okänd F. Thorssell 1886 1887 okänd Fr. Apelqvist 1888 1888 okänd A. K. Gasslander 1888 1890 okänd F. Thorssell 1890 1892 okänd Henrik Berggren 1892 1899 okänd A. F. Centervall 1900 1900 okänd N. P. Nordström 1901 1916 okänd H. Skantze 1917 1919 okänd Emil Lundgren 1919 1920 okänd Sixten H:son Sparre 1920 1935 Högerpartiet Fredrik von Otter 1936 1939 Högerpartiet Anton Andersson 1940 1951 Socialdemokraterna Eric Gustavsson 1952 1952 okänd Sven Saur 1953 1955 Socialdemokraterna Sven Persson 1956 1963 Folkpartiet Gunnar Berg 1964 1965 Socialdemokraterna Gunnar Boström 1965 1970 Socialdemokraterna
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Se även Lista över borgmästare i Karlskrona
Källor
Kategori:Indelningar i Karlskrona kommun Kategori:Städer i Sverige
Kategori:Sveriges kommuner 1863-1951 Kategori:Sveriges kommuner 1952-1970 Kategori:Tidigare kommuner i Blekinge län