miniatyr|Danmarks kung Fredrik VII och Sveriges Karl XV pokulerar i fältlägret på Ljungbyhed 1860. John Panzio Toxon var då "Extra kammartjänare" för den svenske kungen. Teckning av Fritz von Dardel. John Panzio Tockson, född 12 oktoberMan bör kanske ta Panzios födelsedatum med förbehåll, men det är det som anges i kyrkböckerna 1838 i Afrika, vilket var det enda som angavs i dåtida tidningar, Född slav – död fri?, 2018. Sid 76. Arvid Bergman. död 1887, var gunstling och kammartjänare hos kung Karl XV av Sverige.
Biografi Tocksons tidiga liv är höljt i osäkerhet. I svenska källor anges hans födelseort enbart som “Afrika”, ibland “Madagaskar”. Enligt en tidningsartikel från 1857 hade han som barn tillfångatagits och förslavats, men befriats när ett brittiskt örlogsfartyg bordade slavskeppet. Andra samtida versioner hävdar att han förts till USA och därefter kommit till Sverige som sjöman. Han anlände till Göteborg i mitten av 1850-talet när han var omkring 17 år gammal. Där arbetade han i olika yrken, bland annat som trädgårdsarbetare, hotellbetjänt, järnvägsarbetare och tjänare.
Han dyker först upp i svenska tidningar 1857 när han döptes på Fristad hed, där Älvsborgs regemente hade sitt mötesställe. Dopet framställdes som ett paternalistiskt civilisationsprojekt, lett av regementets chef överste Ludvig Wästfelt, som tagit Tockson i sin tjänst.
vänster|miniatyr|294x294px|Skiss över Panzio tillsammans med en häst, av Fritz von Dardel. År 1860 övergick Tockson i tjänst hos den nykrönte Karl XV, troligen genom Wästfelts kontakter. Vid kungens sida blev han snabbt ett uppmärksammat inslag i ceremonier, processioner och hovliv. Han fick officiellt titeln "extra kammartjänare" och var bland annat kungens piprensare. Han var tillsammans med Ohan Demirgian en av Karls gunstlingar. Tockson väckte stor sensation vid kungens kröningståg i Norge 1860, där både press och allmänhet beskrev honom i starkt exotiserande termer. Han kallades ofta “konungens piprensare”, ett öknamn som följde honom livet ut. Tockson tjänstgjorde som kammarlakej och följde kungen i olika officiella sammanhang. Hans synlighet och rasifierade gestaltning bidrog till att han blev ett slags folkligt kuriosainslag i huvudstaden. Under sin tid vid hovet bar han en uniform inspirerad av orientalistiska och ottomanska dräkter – med röd bolerojacka, blå byxor och fez – vilket ytterligare markerade hans roll som exotiserad figur i hovets scenografi. Samtida tecknare som Fritz von Dardel avbildade honom med kraftigt överdrivna rasstereotyper, ibland även feminiserande drag. Det finns också ett porträtt av Toxon, målat av Augusta Åkerlöf som visar honom i en likartad kostym. miniatyr|John Panzio Toxon, målad av Augusta Åkerlöf ca 1860 Efter konungens död 1872 arbetade Tockson främst som tolk, vilket tycks ha varit hans mest framträdande sysselsättning i vuxen ålder. Han tog även andra jobb, bland annat var han en tid anställd vid ett romerskt bad.Karl XV och hans tid (1910) – Erik Thyselius Runeberg
John Panzio Tockson avled enligt Kungliga Hovförsamlingens dödbok den 27 juli 1887.Stockholms stadsarkiv, Hovförsamlingens kyrkoarkiv, F:4, dödbok 1887-07-27. Tockson avled hastigt efter att ha fått slaganfall på en biljardsalong. Hans död rapporterades av tidningar över hela landet, där han nästan genomgående benämndes med rasepitet snarare än namn. Vid Stockholms rådhusrätts bouppteckning den 7 september uppgick tillgångarna i boet till 398 kronor och 50 öre. Avgående poster och skulder uppgick till 854 kronor och 33 öre.Stockholms stadsarkiv, Stockholms rådhusrätt, 1:a avdelningen, bouppteckningar, EIIa12:698, bouppteckning 1887-IV-406. Han bodde vid sin död på Surbrunnsgatan 42 (idag nr 56) i Stockholm i fastigheten Sandören 1 (idag Nejlikan 1).Stockholms stadsarkiv, Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, år 1887, rote 6, uppgift 2642.
Familj Panzio ingick 1870 äktenskap med Mathilda Charlotta Andersson (född 1846) med vilken han fick två barn: Arthur Panzio Tockson (född 22 april 1872) och Leopold Panzio Tockson (född 15 november 1873). Utanför äktenskap fick han med Cajsa Lisa Andersdotter (född 1824) tvillingarna August och Johan Panzio Tockson (födda 4 juli 1858) och med Clara Eugenia Wiktorin Jonny Otilia Tockson (född 25 september 1863, död 26 februari 1906).
Tidningar publicerade ofta sensationella historier om att Tockson skulle ha fått mängder av barn med olika kvinnor. Under och efter John Panzio Tocksons liv spreds många berättelser i den svenska pressen som framställde honom som hypersexuell, ett vanligt rasistiskt motiv i 1800-talets Europa där svarta män ofta beskrevs som driftsstyrda, opålitliga eller hotfulla. Även långt efter hans död fortsatte ryktena. Under 1900-talet skrev exempelvis författaren Lars Elgklou att hovets damer klagat på Tocksons påstått närgångna beteende, något som skulle ha lett till att han fått lämna sin tjänst. Detta saknar dock stöd i samtida källor men har ändå reproducerats i populärhistoriska skildringar om Karl XV:s hov.
Eftermäle 1910 gav Gamla Breflådans Förlag ut en roman baserad på John Panzios liv: Karl XV:s piprensare – Interiörer från den tredje Bernadottens period av Sven-Olof Roth (under pseudonymen "Svante").
John Panzio finns med på målningen "Midsommardans vid Ulriksdal" efter en teckning av Fritz von Dardel.Midsommardans vid Ulriksdal.
Se även Gustav Badin Anders Been
Källor
Externa länkar "Karl XV:s piprensare John Toxon Panzio", diskussionstråd på Anbytarforum "Född slav – död fri? Stockholmia förlag, 2018."
Kategori:Gunstlingar vid svenska hov Kategori:Födda 1838 Kategori:Avlidna 1887 Kategori:Män Kategori:Personer i Sverige under 1800-talet Kategori:Karl XV:s hov Kategori:Kammermohr