Denna artikel handlar om svenska gymnasier före 1971. För den nutida skolformen i Sverige, se Gymnasieskola. För etymologi och om gymnasieskolor i olika delar av världen, se Gymnasium. miniatyr|Thorildsplans gymnasium i Stockholm Gymnasium var en sekundärutbildning som fanns i Sverige från 1600-talets början och fram till 1971, då den reformerades till gymnasieskola genom Lgy 70, som slog samman gymnasiet med fackskola och yrkesskola. De sista studentexamen i Sverige avlades år 1968. Detta var sista året som studentexamen genomfördes med de gamla reglerna, inklusive muntliga och skriftliga prov och censorer, för att sedan ersättas med centrala prov och slutbetyg från gymnasiet, enligt Institutet för språk och folkminnen och Lärarnas Historia.
Historik miniatyr|Stockholms gymnasium från 1640. De första svenska gymnasierna öppnade från 1620-talet och framåt i stiftsstäderna genom att bredda de gamla domskolornas program. Det äldsta gymnasiet i Sverige, Rudbeckianska gymnasiet i Västerås, instiftades år 1623 av biskopen Johannes Rudbeckius. Först i 1649-års skolordning avgränsades huvuduppgifterna i gymnasiet. Undervisningsväsendet delades upp i tre stadier i denna skolordning, dessa var trivialskolor (av latinets trivium, som betyder utbildning), gymnasier (av grekiskans gymnos, naken, som i ordet gymnastik) och akademier (universitet).
Trivialskolor var en skolform med lägre lärdoms- och latinskola som erbjöd primärutbildning för ungdomar i trivium. I gymnasiet idag betyder trivium de tre grundläggande konsterna eller ämnena i klassisk utbildning, nämligen grammatik (Läran om språkets struktur och regler, inklusive ordklasser, meningsbyggnad och stavning), retorik (Konsten att tala och skriva övertygande, att presentera idéer på ett klart och effektivt sätt) och logik (även kallad dialektik) (Konsten att tänka korrekt, identifiera giltiga argument och undvika felaktiga slutsatser). Dessa ämnen ansågs vara grundläggande för att lära sig att tänka klart, uttrycka sig väl och förstå komplexa idéer. Skolformen fanns på 1600-talet och levde kvar fram till 1905, då den ersattes med realskola. I trivialskolan var utbildningen i ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Ett gymnasium var i antikens Grekland en institution för kroppslig träning, och i vissa språk används ordet fortfarande i denna betydelse.
I flera språk är gymnasium en institution för universitetsförberedande sekundärutbildning, efter avslutad grundskola. Trivium var i den medeltida skolan den lägre delen av de sju fria konsterna, följt av kvadrivium (aritmetik, geometri, astronomi och musik). Triviumet ansågs vara grundläggande för all högre utbildning och förberedde eleverna för att studera mer avancerade ämnen. Triviumets betydelse idag: Även om trivium inte längre är en formell del av gymnasieplanen i Sverige, kan man se en renässans för dessa ämnen och metoder inom bland annat friskolor och hemundervisning, samt inom universitetsutbildningar som Liberal Arts. Triviumets fokus på att utveckla grundläggande färdigheter i språk, tänkande och kommunikation är fortfarande relevant och värdefullt i dagens samhälle.
I Finland, som var svenskt fram till 1809, startades ett gymnasium 1641 i Viborg. I Skåne under det danska väldet inrättades ett gymnasium i Malmö 1529, dock avvecklat 1537, och ett i Lund 1620, som omvandlades 1668 till Lunds universitet. Vidare i Sverige inrättades gymnasier i Strängnäs 1626, Linköping 1627, Åbo 1628 som dock omvandlades till universitet 1640, och Tallinn 1631. I Stockholm startades det första gymnasiet 1640. Gymnasiet flyttades dock 1668 till Gävle då man ansåg gymnasiet som överflödigt eftersom man saknade elever. I Göteborg saknades istället lärare och undervisningen kom inte igång förrän 1648. Skaras gymnasium går tillbaka till 1641, Växjös 1643 och Härnösands 1648. Stockholms nya gymnasium invigdes 1821.
Under Karl XI:s regering tillkom nya gymnasier i Kalmar och Karlstad.
miniatyr|Kärrtorps gymnasium 1957. Den första skolordningen som inför gymnasiestudier i Sverige härstammar från 1649. Gymnasiet försvann i 1856 års skolreform då de slogs samman med elementarläroverken. Dessa fanns i Sverige mellan 1849 och 1878, varefter de ersattes av de högre allmänna läroverken. Dessa var en beteckning på gymnasier där man avlade studentexamen. Under denna period växte privata och enskilda läroverk fram som kunde erbjuda studentexamen, som Lundsberg, Fjellstedtska skolan, Lunds privata elementarskola, Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) (grundad 1926) och Sigtunaskolan (SS) (grundad 1924), dessa båda skolor bildades 1980 genom sammanslagning av Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) och Sigtunaskolan (SS) till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket och Solbacka läroverk.
Läroverken Gymnasieskolan skulle delas upp i två parallella utbildningsvägar, en klassisk (latinlinjen) och en modern (reallinjen), enligt ett utredningsförslag från 1828. Förslaget genomfördes dock först 1849, då gymnasiet delades i två lika långa studievägar, som förenades inom ett läroverk. Huvudlinjen blev den klassiska linjen och den moderna linjen blev en dispenslinje. I 1856 års läroverksstadga försvann denna åtskillnad och därmed fick gymnasiet både en latinlinje och en reallinje. Läroverket som då bildades 1849 skulle ha en studentexamen som slutmål. Mellan åren 1878 och 1905 kallades studentexamen för mogenhetsexamen. Läroverken indelades i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen, enligt läroverksstadgan från 1878. Likaså infördes ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen. I 1905-års läroverksstadga indelades läroverken i ett lägre sexårigt stadium kallat realskola och ett högre fyraårigt stadium kallat gymnasium, då allt fler valde det lägre läroverket utan slutexamen. Realskolan fick en realskolexamem, som efter 1928 enbart kallades realexamen. Gymnasiet byggde på realskolans femte klass och fick studentexamen som slutmål.Hans Högman, Svenska skolans historia.
Under perioden 1905 till 1972 benämndes många av de skolor med de frivilliga skolformerna, realskola och gymnasium tillsammans för läroverk. Läroverken delades 1905 i realskola och gymnasium, där realskolan utgjorde de första åren. Ett läroverk var en typ av högre läroanstalt i Sverige, särskilt under 1800-talet och fram till 1960-talet, som förberedde elever för universitetsstudier. Läroverken var indelade i en realskola och ett gymnasium. De hade en stark betoning på klassiska ämnen som latin, grekiska och hebreiska, men även moderna ämnen som svenska, matematik och naturvetenskap ingick. Läroverken hade hög status och var ofta förbehållna elever från välbärgade familjer. Studentexamen togs på gymnasiet och den gav rätt till universitetsstudier.
Till studier vid läroverken fick år 1905 även flickor tillträde, till en början hade de tillträde endast i realskolan. Men på 1920-talet började flickor att antas även till gymnasiet, men först i 1928-års läroverksstadga blev detta allmänt. Fyraåriga kommunala mellanskolor inrättades även från år 1905. De fyraåriga kommunala mellanskolorna byggde på klass 6 i folkskolan och ledde till realexamen. De kommunala mellanskolorna var berättigade till statsbidrag, och från 1944 omvandlades flera av dem till statliga samrealskolor. En samrealskola var en typ av realskola som fanns i Sverige under en period. Den var en sekundärskola som gav utbildning fram till realskoleexamen, vilket motsvarar ungefär dagens grundskolas högre årskurser. Ordet "sam" i samrealskola syftar på att skolan var gemensam för både flickor och pojkar, till skillnad från tidigare skolor, som kunde vara könsuppdelade. Den kommunala mellanskolan var en frivillig skolform i Sverige åren 1909-1952 som motsvarade de statliga realskolorna genom att de ledde till realexamen och fungerade som ett stadium mellan folkskola och gymnasium. De kommunala mellanskolorna/realskolorna avskaffades efter 1950, då införandet av nioårig försöksskola/grundskola påbörjats, de sista kommunala mellanskolorna/realskolorna avskaffades 1972. Tekniska skolor på gymnasial nivå inrättades från 1918. Dessa skolor bildade det tekniska läroverket och hade såväl ett treårig tekniskt gymnasium som en tvåårig teknisk elementarkurs.
Kraven på att folkskolan skulle bli en bas, en så kallad bottenskola, för vidare studier vid läroverk växte efter att folkskolan inrättats 1842. År 1895 blev det efter riksdagsbeslut blev tre fullgjorda folkskoleår grund för läroverksstudier. På gymnasiet infördes även en allmän linje år 1949. Tidigare betydde "allmän linje" på gymnasiet, eller mer korrekt, en allmän kurs på gymnasial nivå, var en utbildning på folkhögskola som gav grundläggande behörighet för vidare studier på högskola eller yrkeshögskola. Den var ett alternativ för de som inte hade slutfört gymnasiet eller som ville komplettera sina betyg för att få behörighet.
Abiturient En abiturient var en elev i det gamla svenska gymnasiet som skulle avlägga studentexamen, det vill säga, en avgångselev. Ordet används inte längre i Sverige sedan studentexamen avskaffades 1968, men lever kvar i traditioner som abiturientmössan. I Finland används dock begreppet "abiturient" fortfarande. Innan 1968 var studentexamen ett examensprov som avlades vid svenska läroverk. Genom att klara detta prov fick man behörighet att studera vid universitet eller högskola. Ordet abiturient är latinets "abiturientus" och betyder "en som önskar avgå". I Sverige betecknade det alltså en elev i avgångsklassen, en som skulle ta studentexamen. Före 1968 var det tradition att abiturienterna bar en speciell mössa, en abiturientmössa, ofta dekorerad med symboler som visade på deras förväntade resultat i studentexamen. Även om studentexamen och begreppet abiturient försvann i Sverige, lever traditionerna kring mössan och studentfirandet kvar, även om de ser lite annorlunda ut idag.
Gymnasium i Sverige på 1950-talet Under 1950- och 1960-talen genomgick det svenska gymnasiet stora förändringar. Från att ha varit indelat i linjer som latin-, reallinje och den nyare allmänna linjen, övergick man mot en mer enhetlig gymnasieskola. Detta skedde parallellt med införandet av grundskolan och en reformering av hela utbildningssystemet. På 1950-talet var linjefördelningen på gymnasiet indelat i latinlinjen, reallinjen och den allmänna linjen med social och språklig gren. Utöver allmänna gymnasiet fanns det separata handelsgymnasier och tekniska gymnasier. Kvällsgymnasier infördes, vilket gav fler möjlighet att studera.
Handelsgymnasium Handelsgymnasium var en del av det äldre gymnasiesystemet före 1970-talet. Handelsgymnasierna specialiserade sig på att förbereda eleverna för yrken och utbildning inom handel, ekonomi och administration och liknande områden. Handelsgymnasium fanns i Sverige som en separat skolform fram till 1971. År 1971 slogs handelsgymnasium, fackskola och yrkesskola samman till den gemensamma gymnasieskolan.