thumb|upright=1.4|Nicaraguas 15 departement och 2 autonoma regioner. Nicaragua är indelat 15 departement (departamentos) och två autonoma regioner (regiones autónomas). Dessa består i sin tur av mellan 4 och 13 kommuner (municipios) var, med totalt 153 kommuner i hela landet.
Historia När Nicaragua blev självständigt 1838 delades landet upp i fyra departement, vid namn Occidental (västra), Oriental (östra), Septentrión (norra) och Meridional (södra).Jesus de la Rocha, Recopilacion de las leyes, decretos y acuerdos ejecutivos de la republica de Nicaragua, en centro-america, Managua, 1867. Tjugo år senare, år 1858, skapades det istället sju departement. Occidental delades upp i Chinandega och León, Oriental blev delat i Granada och Chontales, Septentrión delades och blev Nueva Segovia och Matagalpa, medan Meridional döptes om till Rivas.Grupo Editorial Acento, Managua y su historia: un enfoque regional, Managua, 2009.
Nya departement har sedan skapats med ojämna mellanrum. Departementen Managua och Masaya bröts ut ur Granada år 1875 respektive 1883. År 1891 skapades tre nya departement, då Jinotega bröts ut ur Matagalpa, Estelí bröts ut ur Nueva Segovia och Carazo bröts ut ur Granada. När Miskitokusten blev en del av Nicaragua 1894 inkorporerades det som ett nytt departement vid namn Zelaya, namngivet efter landets dåvarande president José Santos Zelaya. År 1936 blev Boaco ett självständigt departement efter att tidigare ha tillhört Chontales, samtidigt som Madriz bröts ut ur Nueva Segovia. Departementet Río San Juan bildas 1949 som en utbrytning från Chontales tillsammans med kommunen San Juan del Norte. Slutligen delades Zelaya departementet i två delar år 1986 för att bilda de autonoma regionerna Atlántico Norte och Atlántico Sur. Dessa döptes senare om till Región Autónoma de la Costa Caribe Norte respektive Región Autónoma de la Costa Caribe Sur.:es:Cronología histórica de NicaraguaNormas Jurídicas de Nicaragua, Créase el departamento de Río San Juan, La Gaceta No. 241 del 04 de Noviembre de 1949
Nicaraguas departement och autonoma regioner Karta Departement Huvudstad Kommuner Invånare (2005)Instituto Nacional de Estadísticas y Censos - Nicaragua Yta (km²) Inv/km² Känt för 100pxBoaco Boaco 6 150 636 4 177 36 Boskapskötsel Agavehattar Ost 100pxCarazo Jinotepe 8 166 073 1 081154 Traditionella danser Sandstränder Munkar 100pxChinandega Chinandega13 378 970 4 822 79 Vulkaner Sockerrör Hamn 100pxChontales Juigalpa 10 182 000 6 481 24 Boskapskötsel Grottor Nuestra Señora de Cuapa100pxCosta Caribe Norte(autonom region) Bilwi 8 314 13033 106 10 Miskitoindianer Gruvor Cayos Miskitos100pxCosta Caribe Sur (autonom region) Bluefields12 306 51027 260 11 Kreoler Corn Island Majstångsfestival 100pxEstelí Estelí 6 201 548 2 230 90 Cigarrer Stenskulpturer Gitarrmusik 100pxGranada Granada 4 168 186 1 040162 Kolonial arkitekturTurister Isletas de Granada 100pxJinotega Jinotega8 331 335 9 222 36 VattenfallKaffe Laguna de Apanás 100pxLeón León 10 355 779 5 138 69 Katedralen Vulkaner Universitet 100pxMadriz Somoto 9 132 459 1 708 78 Somotokanjonen HemslöjdMusiker100pxManagua Managua 9 1 262 978 3 465365 Huvudstad Kratersjöar Jordbävningar100pxMasaya Masaya9 289 988 611475 HemslöjdLaguna de Apoyo Masayavulkanen100pxMatagalpa Matagalpa13 469 172 6 804 69 Kaffe EkoturismMolnskog100pxNueva Segovia Ocotal 12 208 523 3 491 60 Revolutionärer Tallskog Pumor100pxRío San JuanSan Carlos6 95 596 7 541 13 Floden Río San Juan SolentinameöarnaFortet El Castillo100pxRivas Rivas 10 156 283 2 162 72 Ön Ometepe SurfingPapaya
Befolkningsutveckling Nicaraguas befolkning har ökat kraftigt i hela landet under de senaste hundra åren, med mer en tiodubbling för landet som helhet från 1920 till 2023. Ökningen har varit speciellt stor i huvudstaden Managua och i landets norra och östra delar: Nueva Segovia, Jinotega, Costa Caribe Norte, Costa Caribe Sur och Río San Juan. Siffrorna för 2012 och 2023 är uppskattningar, medan de tidigare siffrorna är baserade på folkräkningarna 1906, 1920, 1940, 1950, 1963, 1971, 1995 och 2005. Departement 19061920194019501963197119952005 2012 2023 Boaco 26 737 35 723 40 365 50 039 71 615 69 187 136 949 150 636 174 682 188 809 Carazo 27 110 32 059 40 624 52 138 65 888 71 134 149 407 166 073 186 898 200 894 Chinandega 35 722 47 583 68 660 81 836 128 624 155 286 350 212 378 970 423 062 445 784 Chontales 26 214 35 825 38 831 50 529 75 575 68 802 144 635 153 932 182 838 193 827Costa Caribe Norte 17 734 21 379 27 525 32 936 44 992 54 988 192 716 314 130 453 540 563 088Costa Caribe Sur 16 115 17 731 25 724 34 791 43 971 90 520 272 252 306 510 369 254 434 270 Estelí 23 355 30 515 38 023 43 742 69 257 79 164 174 894 201 548 220 704 233 077 Granada 28 093 34 035 38 947 48 732 65 643 71 102 155 683 168 186 200 991 219 244 Jinotega 21 979 27 205 36 725 48 325 76 935 90 640 257 933 331 335 417 372 499 289 León 90 237 78 300 94 631 123 614 150 051 166 820 336 894 355 779 404 470 426 850 Madriz 19 490 25 585 28 689 33 178 50 229 53 423 107 567 132 459 158 020 181 328 Managua 48 204 74 696 120 202 161 513 318 826 485 850 1 093 760 1 262 978 1 448 271 1 585 801Masaya 33 599 40 386 54 742 72446 76 580 92 152 241 354 289 988 348 254 409 265Matagalpa 44 290 78 226 111 201 135 401 171 465 168 139 383 776 469 172 542 420 513 262Nueva Segovia 13 251 16 439 21 818 25 988 45 900 65 784 148 492 208 523 243 014 282 800Río San Juan 4 173 6 985 7 547 9 089 15 676 20 832 70 143 95 596 122 666 140 786Rivas 25 546 31 090 35 577 45 314 64 361 74 129 140 432 156 283 174 589 185 514 Hela Landet 501 849 633 622 829 831 1 049 611 1 535 588 1 877 952 4 357 099 5 142 098 6 071 045 6 733 763
Källor Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011. República de Nicaragua, Censo 1963 República de Nicaragua, Instituto Nacional de Estadística y Censos, VII Censo de Población y III de Vivienda, Nicaragua 1995 Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Censo de Poblacion y Vivienda 2005 Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2012 Instsituto Nacional de Información de Desarollo, Anuario Estadístico 2022
Kategori:Administrativa indelningar av länder i Amerika
Departement