miniatyr|Större vulkaner i Indonesien. miniatyr|Semeru är den övre vulkanen och Bromo den undre, Östra Java. De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska och indo-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder, Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid, och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid.
Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner.
De mest aktiva vulkanerna är Kelut och Merapi på Java vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan, medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period.
Om listan Det finns ingen standarddefinition för vad en vulkan är. En vulkan kan definieras som en enskild öppning, som ett vulkaniskt fält eller genom dess vulkaniska uppbyggnad. En gammal vulkans innandöme kan ha fallit samman och skapat en ny underjordisk magmakammare som fungerar som en ny vulkan. Flera av de vulkaner som är aktiva nuförtiden har skapats som en satellitkon till en annan vulkan eller vulkankrater. Några vulkankoner är namngivna i en grupp, trots att lokalbefolkningen har namn för var och en. Om en vulkan är aktiv eller inte kan inte fastställas exakt. En vulkans aktivitet bestäms antingen med hjälp av historiska källor, C14-mätningar eller den geotermiska aktiviteten.
Källor till listan Den huvudsakliga källan till denna lista är boken "Volcanoes of the World", som är sammanställd av de två vulkanologerna Tom Simkin och Lee Siebert. I boken listas vulkaner som varit aktiva under de senaste 10 000 åren (Holocen). Under arbetet med vulkanerna, och då speciellt de i Indonesien, använde Simkin och Siebert en förteckning över aktiva vulkaner från International Association of Volcanology and Chemistry of the Earth's Interiors publikationsserier. Simkin och Sieberts lista är den mest kompletta över vulkaner i Indonesien, men informationens exakthet varierar från ett område till ett annat i fråga om nutida aktivitet eller hur många som dött under de senare utbrotten.
För att komplettera med data om senare utbrott har information hämtats från Volcanological Survey of Indonesia, en statlig institution med ansvar att minska riskerna för skador skapade av vulkanisk aktivitet eller andra geologiska händelser i Indonesien, samt några akademiska källor.
Geografiska grupper Sumatra höger|miniatyr|Karta som visar var vulkaner och förkastningslinjen är belägna. Bergskedjan Bukit Barisan (lit: "en rad av berg") sträcker sig nästan 1 700 kilometer från norra till södra delen av Sumatra och bildades av rörelser hos den indo-australiska kontinentalplattan. Plattan rör sig med en konvergenssats på 5,5 centimeter om året, vilket har skapat flera större jordbävningar på västra sidan av Sumatra, exempelvis jordbävningen i Indiska oceanen 2004. De tektoniska rörelserna skapar inte bara jordbävningar, utan även de magmakamrar som finns under ön.
Av de 35 aktiva vulkanerna på Sumatra är endast en skild från fastlandet, Weh. Ett stort utbrott under Pleistocen gjorde att låglandet mellan Weh och resten av fastlandet fylldes med havsvatten. Den största vulkanen på Sumatra är supervulkanen Toba vars caldera kollapsade under ett gigantiskt utbrott för ungefär 76 000 år sedan och skapade den 100 kilometer långa och 30 kilometer breda Tobasjön. Utbrottet uppskattas ha haft en styrka av åtta på VEI-skalan, vilket är det största ett vulkanutbrott kan få. Det högsta berget (och vulkanen) på Sumatra är Kerinci med sina 3 800 meter över havet.
Namn Typ Höjd(m ö.h.) Senaste utbrott VEI Koordinater Weh stratovulkan 617 Pleistocen - Cot Seulawah Agam stratovulkan 1810 1839 2 Peuet Sague komplex vulkan 2801 25 december 2000 2 Geureudong stratovulkan 2885 1937 - Kembar sköldvulkan 2245 Pleistocen - Sibayak stratovulkan 2212 1881 - Sinabung stratovulkan 2460 29 augusti 2010 - Toba supervulkan 2157 okänt - Helatoba-Tarutung fumarol fält 1100 Pleistocen - Imun okänt 1505 okänt - Sibualbuali stratovulkan 1819 okänt - Lubukraya stratovulkan 1862 okänt - Sorikmarapi stratovulkan 2145 1986 1 Talakmau komplex vulkan 2919 okänt - Sarik-Gajah vulkanisk kon - okänt - Marapi komplex vulkan 2891 5 augusti 2004 2 Tandikat stratovulkan 2438 1924 1 Talang stratovulkan 2597 12 april 2005 2 Kerinci stratovulkan 3800 20 april 2009 1 Hutapanjang stratovulkan 2021 okänt - Sumbing stratovulkan 2507 23 maj 1921 2 Kunyit stratovulkan 2151 okänt - Pendan okänt - okänt - Belirang-Beriti komplex vulkan 1958 okänt - Bukit Daun stratovulkan 2467 okänt - Kaba stratovulkan 1952 22 augusti 2000 1 Dempo stratovulkan 3173 2009 1 Patah okänt 2817 okänt - Bukit Lumut Balai stratovulkan 2055 okänt - Besar stratovulkan 1899 April 1940 1 Ranau caldera 1881 okänt - Sekincau Belirang caldera 1719 okänt - Suoh caldera 1000 10 juli 1933 4 Hulubelu caldera 1040 okänt - Rajabasa stratovulkan 1281 okänt -
Källa: Global Volcanism Program.
Sundasundet och Java Sundasundet skiljer öarna Sumatra och Java från varandra och har vulkanön Krakatau (Krakatoa) mellan sig. Krakatau hade 1883 ett stort utbrott som förstörde två tredjedelar av ön och lämnade kvar en stor caldera under havet. Denna enorma explosion hördes ända till Rodrigues nära Mauritius (ungefär 4 800 kilometer bort). En ny vulkankon som kallas Anak Rakata (Krakataus barn) bröt under augusti 1930 vattenytan och blev synlig i mitten av calderan. De andra öarna som skapades under utbrottet är Sertung, Panjang och Rakata.
Java är en relativt liten ö i förhållande till Sumatra, men har fler aktiva vulkaner. Det finns 45 aktiva vulkaner på ön, förutsatt att man inte räknar med de 20 små kratrar och vulkaniska koner runt den komplexa vulkanen Dieng och de unga vulkanerna i Tenggers caldera. Några av vulkanerna är grupperade tillsammans i listan då de ligger nära varandra. Merapi, Semeru och Kelut är de mest aktiva vulkanerna på Java. Semeru har haft ett oavbrutet utbrott sedan 1967. Ijen har en unik kratersjö, vattnet är färgat och är mycket surt, (pH <0,3). Det finns svavelgruvor i området kring Ijen där gruvarbetarna plockar de mycket svavelaktiga stenarna för hand.
Namn Typ Höjd(m ö.h.) Senaste utbrott VEI Koordinater Krakatau caldera 813 23 oktober 2007 2 Pulosari stratovulkan 1346 okänt - Karang stratovulkan 1778 okänt - Kiaraberes-Gagak stratovulkan 1511 6 april 1939 1 Perbakti stratovulkan 1699 okänt - Salak stratovulkan 2211 31 januari 1938 2 Gede stratovulkan 2958 13 mars 1957 2 Patuha stratovulkan 2434 okänt - Wayang-Windu lavadom 2182 okänt - Malabar stratovulkan 2343 okänt - Tangkuban Perahu stratovulkan 2084 14 september 1983 1 Papandayan stratovulkan 2665 11 november 2002 2 Kendang stratovulkan 2608 okänt - Kamojang stratovulkan 1730 Pleistocen - Guntur komplex vulkan 2249 16 oktober 1847 2 Tampomas stratovulkan 1684 okänt - Galunggung stratovulkan 2168 9 januari 1984 1 Talagabodas stratovulkan 2201 okänt - Karaha fumarol 1155 okänt - Cereme stratovulkan 3078 1951 - Slamet stratovulkan 3432 1 maj 1999 1 Dieng komplex vulkan 2565 31 december 1996 1 Sundoro stratovulkan 3136 29 oktober 1971 2 Sumbing stratovulkan 3371 1730 1 Ungaran stratovulkan 2050 okänt - Telomoyo stratovulkan 1894 okänt - Merbabu stratovulkan 3145 1797 2 Merapi stratovulkan 2968 26 oktober 2010 - Muria stratovulkan 1625 160 f.Kr. ± 30 år - Lawu stratovulkan 3265 28 november 1885 1 Wilis stratovulkan 2563 okänt - Kelut stratovulkan 1731 10 februari 1990 4 Kawi-Butak stratovulkan 2651 okänt - Arjuno-Welirang stratovulkan 3339 15 augusti 1952 0 Penanggungan stratovulkan 1653 okänt - Malang Plain maar 680 okänt - Semeru stratovulkan 3676 31 augusti 1967 (pågående) 3 Tengger stratovulkan 2329 8 juni 2004 2 Lamongan stratovulkan 1651 5 februari 1898 2 Lurus komplex vulkan 539 okänt - Iyang-Argapura komplex vulkan 3088 okänt - Raung stratovulkan 3332 12 juni 2008 2 Ijen stratovulkan 2799 28 juni 1999 1 Baluran stratovulkan 1247 okänt -
Källa: Global Volcanism Program.
Små Sundaöarna Små Sundaöarna är en liten ögrupp som från väst till öst består av Bali, Lombok, Sumbawa, Flores, Sumba samt Timors öar; alla belägna i utkanten av den Australiska kontinentalplattan. Vulkanerna i området har skapats på grund av havsbottenplattorna och av rörelserna hos själva shelfen. Vissa av vulkanerna skapar egna öar, till exempel Sangeang Api. Tambora, på ön Sumbawa, fick den 5 april 1815 ett utbrott som hade en styrka av sju på den åttagradiga VEI-skalan, vilket gör utbrottet till det största i modern tid.
Namn Typ Höjd(m ö.h.) Senaste utbrott VEI Koordinater Merbuk okänt 1386 okänt - - Bratan caldera 2276 okänt - Batur caldera 1717 15 mars 1999 1 Gunung Agung stratovulkan 3031 18 februari 1963 5 Rinjani stratovulkan 3726 1 oktober 2004 2 Tambora stratovulkan 2850 1967 ± 20 år 0 Sangeang Api komplex vulkan 1949 30 juli 1985 3 Wai Sano caldera 903 okänt - Poco Leok okänt 1675 okänt - Ranakah lavadom 2100 mars 1991 1 Inierie stratovulkan 2245 8050 f.Kr.- Inielika komplex vulkan 1559 11 januari 2001 2 Ebulobo stratovulkan 2124 27 februari 1969 2 Iya stratovulkan 637 27 januari 1969 3 Sukaria caldera 1500 okänt - Ndete Napu fumarol 750 okänt - Kelimutu komplex vulkan 1639 3 juni 1968 1 Paluweh stratovulkan 875 3 februari 1985 1 Egon stratovulkan 1703 6 februari 2005 1 Ilimuda stratovulkan 1100 okänt - Lewotobi stratovulkan 1703 30 maj 2003 2 Leroboleng komplex vulkan 1117 26 juni 2003 3 Riang Kotang fumarol 200 okänt - Iliboleng stratovulkan 1659 juni 1993 1 Lewotolo stratovulkan 1423 15 december 1951 2 Ililabalekan stratovulkan 1018 okänt - Iliwerung komplex vulkan 1018 22 maj 1999 0 Batu Tara stratovulkan 748 1847 2 Sirung komplex vulkan 862 1970 2 Yersey undervattensvulkan -3800 okänt -
Källa: Global Volcanism Program.
Bandasjön I Bandasjön, som ligger söder om Moluckerna, finns det ett mindre antal öar. Tre stora tektoniska plattor, Eurasiska, Australiska och Stillahavsplattan, har konvergerat i området sedan Mesozoikum. Vulkanerna i Bandasjön är främst öar, men det finns även undervattensvulkaner.
Namn Typ Höjd(m ö.h.) Senaste utbrott VEI Koordinater Emperor of China undervattensvulkan -2850 okänt - Nieuwerkerk undervattensvulkan -2285 okänt - Gunungapi Wetar stratovulkan 282 1699 3 Wurlali stratovulkan 868 3 juni 1892 2 Teon stratovulkan 655 3 juni 1904 2 Pulau Nila stratovulkan 781 7 maj 1968 1 Pulau Serua stratovulkan 641 18 september 1921 2 Pulau Manuk stratovulkan 282 okänt - Banda Api på Banda Api Island caldera 640 9 maj 1988 3
Källa: Global Volcanism Program.
Sulawesi och Sangiheöarna Fyra halvöar är framträdande på ön Sulawesi (tidigare känt som Celebes). Den centrala delen av ön täckts av en bergskedja som mestadels inte är vulkanisk. De aktiva vulkanerna finns på den norra halvön och sträcker sig mot norr i riktning mot Sangiheöarna. Sangiheöarna ligger nära gränsen mot Filippinerna.