right|300px| Karta som visar områden där de olika mayaspråken talas i dag Mayaspråk, eller mayanska språk, är en språkfamilj som omfattar ett trettiotal språk med sammanlagt cirka sex miljoner talare, huvudsakligen i Mexiko, Belize och Guatemala. 1996 erkände Guatemala formellt 21 mayaspråk inom sina gränser,Spence, et al. (1998). medan Mexiko erkänner ytterligare åtta.Achi räknas som en variant av quiché av guatemalanska myndigheter. Räknar man med achi, blir det 30 levande mayaspråk.
Den mayanska språkfamiljen är en av de bäst dokumenterade och mest studerade i Amerika.Campbell (1997), s. 165. Undergrupper är huastekiska språk, yucatekiska språk (bland andra yukatek), en västlig gren med cholan-tzeltalan och q'anjobalan, och en östlig gren (bland andra cakchiquel och quiché). De östliga och västliga delas sedan in i ytterligare undergrupper. Mayaspråk är en del av det mesoamerikanska språkområdet, ett språkförbund som har utvecklat sig under tusentals år i Mesoamerika. Alla mayaspråken har de typiska dragen från detta område. Exempel på detta är ergativitet och användning av relationssubstantiv i stället för prepositioner.
Under förcolumbiansk tid kom vissa mayaspråk att utveckla ett skriftspråk, som skrevs med glyfer. Denna skrift är känd från tiden 300–200 e.Kr. under den sena förklassiska perioden (400 f.Kr. till 250 e.Kr.),William A. Saturno, David Stuart, Boris Beltrán: Early Maya Writing at San Bartolo, Guatemala, Department of Anthropology, University of New Hampshire, Durham, USA, University of Texas at Austin, Austin, Texas, Escuela de Historia, Universidad de San Carlos, Guatemala City, Sciencexpress (5 januari 2006). men är bäst dokumenterad under mayacivilisationens klassiska period (cirka 250–900). De över 10 000 bevarade mayainskriptionerna på byggnader, monument, keramik och barkpapperscodexar,Kettunen och Helmke (2005), s. 6. kombinerat med den rika litteraturen på mayaspråk skriven med det latinska alfabetet efter den spanska koloniseringen, utgör en viktig grundval för dagens förståelse av Amerikas förcolumbianska historia.
Ursprung right|500px|Mayaspråkens geneaologi Mayaspråk härstammar alla från ett enda urspråk kallat protomayanska eller urmaya, på maya Nab'ee Maya' Tzij (Det gamla mayaspråket) Nora C. England; Autonomia de Los Idiomas Mayas: Historia e identidad, Cholsamaj (1994). . Tidigare ansåg forskningen att denna protomayanska talades en gång för åtminstone 5000 år sedan på hela Yucatánhalvön och kan ha sträckt sig in i Honduras och El Salvador. Man tror numera att urmaya talades i Cuchumataneshöglandet i det centrala Guatemala i ett område som motsvarar ungefär det område där kanjobal används i dag.Campbell (1997), s. 165. Det tidigaste förslaget (Sapper 1912) som pekade ut höglandet i Chiapas och Guatemala som säte för mayaspråkens ursprung, publicerades av den tyske antikvarien och forskaren Karl Sapper; se Fernández de Miranda (1968), s. 75.
De som talade detta ursprungliga mayaspråk levde sida vid sida med folk som talade xinka, lenca och mixe-Zoque språk.
left|thumb|300px|Ungefärliga migrationsvägar för några grenar av mayaspråkVilar på Kaufman (1976). Historisk utveckling Enligt den gällande klassificeringen efter Lyle Campbell och Terrence Kaufmann, ägde den första uppdelning rum runt 2200 före vår tideräkning, då huastekiska avskilde sig från resten och talarna förflyttade sig åt nordväst längs golfkusten. Uryukatekanska och urcholanska talare skilde sig likaså från resten och förflyttade sig norröver till Yucatánhalvön. De som talade den västliga grenen av urmaya drog sig åt söder till områden som i dag befolkas av mameanska och quicheanska folk. När talare av urtzeltalanska skilde sig från den choleanska gruppen och drog söderut till höglandet i Chiapas, kom de i kontakt med talare av mixe-zoque språk.Kaufman (1976) Enligt en alternativ hypotes av Robertson och Houston bröts huastekiskan sig loss från den cholansk-tzeltalanska grenen mycket senare än vad Kaufman tror.Robertson och Houston (2002).
Under den arkaiska perioden (fram till 2000 f.vt.) verkar många lånord från det mixe-zoqueanska språket ha tagits upp i urmaya. Detta har lett till en hypotes om att det tidiga mayafolket var underordnat talare av mixe-zoqueanska språk, möjligtvis olmekkulturen.Denna teori framfördes först av Campbell och Kaufman (1976). Däremot har språken xinca och lenca i stället många mayanska lånord. Specialister på mayaspråk, som Lyle Campbell, tror därför att det fanns en period, när mayafolket hade stark kontakt med lencaerna och xincaerna, kanske under den klassiska perioden (250–900).Campbell (1997), s. 165.
Språkfamiljens medlemmar och talares hemvist och antal Tabellen ger en översikt över mayaspråken med de språk och varianter som är en del av familjen i dag. Uppgifter om antal talare baseras på Ethnologues uppskattningar, och avser omkring år 2000. De använder en relativt vid definition på en talare, så siffrorna ligger högre än andra uppskattningar. Mayabefolkningen ökar dock stadigt, så siffrorna kan även vara högre i dag än de var då uppskattningen gjordes.
Familj GrenarUndergrupper Undergrupper Undergrupper Språk ISO-kod Antal talare Mayaspråk Cholansk-tzeltalanska CholCholanska Chontal chf 38 000 i Mexiko Chol cti 134 000 i Mexiko Chorti Chorti caa 30 000 i Guatemala Tzeltalanska Tzeltal tzh 190 000 i Mexiko Tzotzil tzo 264 000 i Mexiko Huastekanska Chikomuselska cob utdött (tidigare i Mexiko) Huastekisk hus 122 000 i Mexiko Kanjobalansk-chujeanska Chujeanska Chuj cac 41 000 i Guatemala9 500 i Mexiko Tojolabal toj 36 000 i Mexiko Kanjobalanska Kanjobal-jakaltenanska Jakaltenanska jac 89 000 i Guatemala10 000 i Mexiko Kanjobal kjb 78 000 i Guatemala Akatanska knj 49 000 i Guatemala 10 000 i Mexiko Mocho Mocho mhc 150 i Mexiko Quicheansk-mameanska Stor-mameanska Ixileanska Aguakatanska agu 18 000 i Guatemala Ixil ixl 69 000 i Guatemala Mameanska Mam mam 530 000 i Guatemala 11 000 i Mexiko Tektitanska ttc 4 900 i Guatemala 1 000 i Mexiko Stor-quicheanska Kekchi Kekchi kek 400 000 i Guatemala 12 000 i El Salvador 11 000 i Belize Pokom Pokomam poc 49 000 i Guatemala Pokomchi poh 92 000 i Guatemala Quicheanska Quiché-achi Achi acc 86 000 i Guatemala Quiché quc 2 333 000 i Guatemala Kakchikel cak 446 000 i Guatemala Tzutujil tzj 84 000 i Guatemala Sakapulkanska Sakapulkanska quv 15 000 i Guatemala Sipakapanska Sipakapanska qum 8 000 i Guatemala Uspantanska Uspantanska usp 3 000 i GuatemalaYukatekansk Mopan-itza Itza itz utdött (tidigare i Guatemala) Mopan mop 9 2000 i Belize 2 600 i GuatemalaYukatansk-lakandonska Lakandonska lac 1 000 i Mexiko Yukatek maya yua 740 000 i Mexiko 6 000 i Belize
Skriftspråk thumb|150px|right| Sida 9 från Dresden Codexen: klassiskt Mayaspråk skrivet med Mayaglyfer (från Förstermann-utgåvan 1880) Mayas skrift är nu (2012) nästan helt uttydd. Den var en blandning av logografiska och stavelsesymboler.Kettunen & Helmke (2006), p. 6. Skriften innehåller en mängd betydelsebärande symboler, vilka likt kinesiska/japanska borde ha tillåtit att de olika dialekterna/språken skrevs med samma skrift. Tillgängligt material pekar dock åt att codexar och andra klassiska texter skrevs på en litterär form av det nu utdöda Ch'olti'-språket. Det förefaller som om mayaeliten använde detta språk likt ett lingua franca över hela den mayaspråktalande regionen. Texter kan ha skrivits på andra mayaspråk i Petén och på Yucatánhalvön, särskilt yucatek maya. Det finns även tecken på att skriften tillfälligtvis använts för att skriva mayaspråk från Guatemalas högländer. Kettunen och Helmke (2005, s.12) Ch'oltí-skrivare kan dock ha engagerats för att skriva ned text på andra språk, varför element av Ch'oltí följt med.
Mayanska lånord Det finns enstaka lånord med mayaursprung eller möjligt sådant ursprung i andra språk, särskilt i spanska, engelska och något närliggande mesoamerikanskt språk.
Enligt CoeCoe (1999), reviderad utgåva av Coe (1992) härrör det engelska ordet shark, «haj», direkt från yukatek xoc, som betyder «fisk». Oxford English Dictionary anger sharks ursprung som «osäker», och att ordet «ser ut att ha blivit infört av sjömän från kapten John Hawkins expedition, som hade med sig ett exemplar som ställdes ut i London 1569».
Ett annat ord som härrör från maya, är «cigarr» och «cigarett». Zik är yukatanska för «rök», medan «röka» är zikar på chorti och zikil på chol.
Ordet «orkan» (än tydligare på spanska «huracán» och engelska «hurricane») är tydligt relaterat till mayaguden Jun Raqan (Huracan). Det är dock möjligt att ordet kom in i europeiska språk från karibiska.Read och González (2000), s. 200 Om ordet lånades in från maya till karibiska eller från karibiska till maya är oklart.
Referenser Noter
Tryckta källor
Externa länkar Mayaspråk på Ethnologue Mayaspråk på Summer Institute of Linguistics (SIL) Mayaspråk på Native Languages Academia de Lenguas Mayas de Guatemala Sökbar databas med ord från mayaspråk på Syddansk Universitet Mayaskrift på Omniglot Mayaskrift på Ancient Scripts
Kategori:Mayakulturen * Kategori:Ursprungsfolk i Centralamerika