miniatyr|250px|Publik vid en fotbollsmatch. Samspelet mellan människor i grupper är en del av det samhällsliv som studeras inom sociologin. Ett samhälle är en grupp av människor som lever i en relativt varaktig och organiserad gemenskap. Samhällen kan omfatta allt från små lokala gemenskaper till stora befolkningar och rymma flera kulturella grupper. Institutioner och sociala normer bidrar till att organisera det gemensamma livet. Genom socialisation förs kultur vidare till nya medlemmar, vilket bidrar till samhällets fortbestånd.

Samhällen studeras inom samhällsvetenskapens olika ämnen. Särskilt sociologi undersöker sociala relationer och strukturer, från samspelet i små grupper till förhållanden som omfattar hela samhällen.

Begreppets avgränsning Begreppet samhälle kan avgränsas på olika sätt beroende på om tyngdpunkten ligger på geografiskt område, kultur eller social organisation. En vanlig sociologisk definition beskriver ett samhälle som människor som lever inom ett avgränsat territorium, samspelar med varandra och delar en gemensam kultur. Med kultur avses då bland annat gemensamma levnadssätt, värderingar och föreställningar.

Ett samhälle behöver inte vara kulturellt enhetligt eller sammanfalla med en nationalstat. Det kan rymma flera kulturella grupper, och samhällsgemenskap kan också uppstå över nationsgränser, exempelvis genom kommunikation på internet. Begreppet kan användas om såväl lokala gemenskaper som befolkningen i en stat eller grupper som förenas av gemensamma syften.

I bestämd form kan samhället också syfta på statliga och kommunala myndigheter. Ordet används även om ett bebyggt område, särskilt en mindre tätort på landsbygden eller i utkanten av en stad. Inom biologin förekommer ordet i insektssamhällen, där djur lever tillsammans med viss arbetsfördelning, och i växtsamhällen, där växter på en plats bildar en naturlig enhet.

Social organisation Människorna i ett samhälle är förbundna genom nätverk av sociala relationer och gemensamma institutioner. Relationerna kan vara informella band såsom vänskap och familjeband. Institutioner är etablerade mönster av föreställningar och beteenden som är inriktade på att tillgodose sociala behov. Till dem räknas bland annat familjen, utbildningsväsendet, religionen och ekonomin. Inom ett samhälle kan det finnas många olika sociala grupper och såväl formella som informella sätt att organisera styrning och maktfördelning.

Till människors olika positioner hör sociala roller, alltså förväntningar på hur de ska bete sig i en viss situation. En person kan ha flera roller, exempelvis som förälder och yrkesutövare. Sådana roller påverkar både det egna beteendet och hur andra människor förväntas agera i mötet med personen. När rollerna ställer motstridiga krav kan det uppstå rollkonflikter, som när arbete och omsorg om barn konkurrerar om personens tid. Samhällets strukturer och institutioner påverkar också vilka resurser och möjligheter och vilken makt människor får tillgång till.

Individen i samhället Genom socialisation lär sig individen språk, normer och värderingar som behövs för att delta i samhällslivet. I samspelet med andra utvecklas också den egna identiteten. Familj, kamratgrupper, skola, arbetsplatser och massmedier är viktiga för denna process. Socialisationen fortsätter i vuxenlivet, exempelvis när människor lär sig vad som förväntas på en ny arbetsplats.

Genom att kultur och sociala handlingsmönster förs vidare till nya medlemmar kan samhället bestå över flera generationer och överleva sina enskilda medlemmar. Det är i denna mening som samhället reproducerar sig självt. Förhållandet mellan individ och samhälle är samtidigt ömsesidigt: människor formas av samhället men bidrar också genom sina handlingar till att forma och förändra det.

Samhällsformer Samhällen kan bland annat delas in efter hur försörjningen ordnas och vilken teknik som används i produktionen. I jägar- och samlarsamhällen bygger försörjningen främst på vilda växter och djur, medan herdesamhällen är inriktade på boskapsskötsel. Odlingssamhällen kan skiljas åt efter odlingens omfattning och redskap, från småskalig odling med enkla redskap till mer intensivt jordbruk. Överskott från livsmedelsproduktionen gör det möjligt för fler att försörja sig inom specialiserade yrken, exempelvis som hantverkare.

I industrisamhällen får maskinell produktion stor betydelse, samtidigt som fler människor bor och arbetar i städer. Postindustriella samhällen kännetecknas av att tjänster, information och kunskap har en framträdande ekonomisk roll, med yrken som programmerare och konsulter som exempel.

Samhällsförändring Samhällsförändring innebär att samhällens institutioner, relationer och kulturella mönster förändras över tid. Förändring kan drivas av tekniska innovationer, befolkningsutveckling, miljöförändringar och människors organiserade handlande. Industrialisering har exempelvis påverkat bosättning, familjeliv och utbildning genom att flytta produktion och arbetstillfällen från jordbruk till industri. En växande andel äldre kan öka efterfrågan på vård och omsorg och förändra arbetsmarknadens behov.

Sociala rörelser försöker åstadkomma eller motverka förändringar genom gemensamt handlande. Förändringar inom ett område kan få följder för andra delar av samhället, och effekterna kan skilja sig mellan olika grupper. Ny teknik kan exempelvis skapa möjligheter för vissa människor samtidigt som andra förlorar arbetstillfällen eller utsätts för nya risker för integritet och säkerhet.

Teoretiska perspektiv Sociologiska teorier betonar olika aspekter av samhällslivet och söker förklara både social ordning och förändring. Funktionalismen, med företrädare som Émile Durkheim, betraktar samhället som sammanhängande delar och undersöker hur institutioner bidrar till dess fortbestånd. Konfliktteorier, med rötter bland annat hos Karl Marx, betonar motsättningar mellan grupper och den ojämna fördelningen av makt och resurser. Symbolisk interaktionism, med George Herbert Mead som en av grundarna, studerar hur människor skapar mening genom samspel och tolkning av symboler. De två första perspektiven behandlar främst större strukturer, medan interaktionismen utgår från vardagens möten mellan individer. Perspektiven ställer olika frågor om samma företeelser, exempelvis familj och utbildning.

I The State förknippade sociologen Franz Oppenheimer samhället med frivilliga ekonomiska relationer och staten med tvång och exploatering.

Se även

Socialt nätverk Politiskt system Statsskick

Stam Hövdingadöme Stat

Djursamhälle Växtsamhälle

Referenser

Externa länkar

Kategori:Sociologi Kategori:Antropologi Kategori:Samhällsfilosofi Kategori:Samhällsstruktur Kategori:Wikipedia:Basartiklar