miniatyr|Högst uppe på Oljeberget i Jerusalem har man byggt ett kapell till åminnelse av händelsen. Kristi himmelsfärdsdag (latin: Dies sanctus ascensionis Domini), förr även helgetorsdag, (vilket också kan betyda torsdagen före påsk) är en helgdag inom kristendomen som har firats sedan 300-talet. Det är dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himmelen inför elva av apostlarna.Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983,
Det är en av de ekumeniska (delade av flera samfund) högtiderna i kristna kyrkor, i linje med passions- och pingsthögtiderna. Enligt Apostlagärningarna 1:3, där den uppståndne Jesus visade sig i 40 dagar före sin himmelsfärd, firas Kristi himmelsfärdsdag traditionellt på en torsdag, den fyrtionde dagen efter påsk enligt inklusiv räkning, även om vissa kristna samfund har flyttat firandet till påföljande söndag, ibland kallad Kristi himmelsfärdssöndag. Helgdagen varierar mellan kyrkliga provinser i många kristna samfund, som till exempel för lutheraner och katoliker.
Dagen infaller 39 dagar (på den 40:e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år. Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen.
Historia Firandet av denna högtid är går långt tillbaka i tiden. Eusebios av Caesarea antyder firandet av den på 300-talet.Eusebius, Life of Constantine IV.54 I början av 400-talet säger Augustinus att den är av apostolisk ursprung, och han talar om den på ett sätt som visar att den var den universella efterlevnaden av den katolska kyrkan långt före hans tid. Den nämns ofta i skrifterna av Johannes Chrysostomos, Gregorios av Nyssa och i Apostlarnas konstitution (Constitutiones Apostolorum. Aetherias pilgrimsfärd talar om högtiden, eftersom de hölls i kyrkan som byggdes över grottan i Betlehem där Kristus traditionellt anses ha fötts.Louis Duchesne, Christian Worship: Its Origin and Evolution (London, 1903), 491–515. Det kan vara så att händelsen som berättas i evangelierna före 400-talet firades i samband med påsk- eller pingsthögtiden. Det har ansetts att det mycket omstridda fyrtiotredje dekretet från synoden i Elvira (ca 300), som fördömer sedvänjan att fira en högtid på den fyrtionde dagen efter påsk och försumma att fira pingsten på femtionde dagen, antyder att den rätta användningen av tiden var att fira Kristi himmelsfärd tillsammans med pingst. Avbildningar av mysteriet finns på diptyker och fresker som dateras så tidigt som 400-talet. Psalmer för högtiden finns i Jerusalems georgiska sångbok, som innehåller material skrivet under 400-talet.
Firandet i västlig kristendom Kristi himmelsfärdsdag har firats sedan mitten av 300-talet, eventuellt sedan 375. Då firades redan en högtid vid den tiden på året. De latinska termerna som används för festen, ascensio och ibland ascensa, betyder att Kristus steg till himlen av sina egna krafter, och det är från dessa termer som helgdagen har fått sitt namn. I Den allmänna bönboken inom Anglikanska kyrkogemenskapen anges "Helgetorsdag" som ett annat namn för Kristi himmelsfärdsdag.Church of England, "A Table of the Vigils, Fasts and Days of Abstinence to be observed in the year" William Blakes dikt "Holy Thursday" hänvisar till Kristi himmelsfärdsdag; Thomas Pruen använde termen för att syfta på Kristi himmelsfärdsdag i sin Illustration of the Liturgy of the Church of England, publicerad 1820; dock är användningen av termen "Helgetorsdag" för att beteckna Kristi himmelsfärdsdag sällsynt,Collins English Dictionary: Definition of "Holy Thursday" och termen används mer generellt av de flesta kristna samfund om skärtorsdagen under stilla veckan.
I västlig kristendom är det tidigaste möjliga datumet den 30 april (som i åren 1818 och 2285), det senaste möjliga datumet är den 3 juni (som i åren 1943 och 2038). I den katolska kyrkan räknas "Herrens himmelsfärd" som en högtid och är en pliktskyldig helgdag. I de lutherska kyrkorna är Kristi himmelsfärdsdag en högtid. I den anglikanska kyrkogemenskapen är Kristi himmelsfärdsdag en påbjuden helgdag.
De tre dagarna före Kristi himmelsfärdstorsdag kallas ibland för Gångdagar, och föregående söndag — den sjätte påsksöndagen (eller den Femte söndagen i påsktiden) — som Bönsöndagen.
Kristi himmelsfärd har sedan 1400-talet en oktav, som är avsatt för en novena som förberedelse inför pingst. I Den allmänna bönboken i Engelska kyrkan kallas söndagen efter Kristi himmelsfärdsdag för "söndagen efter Kristi himmelsfärd" (Sunday after the Ascension).The First Prayer Book of Edward VI, 1549. Griffith, Farran, Okeden & Welsh; p. 117 För anglo-katoliker är Kristi himmelsfärdsdag en 'dubbel av första klassen med en privilegierad oktav av tredje ordningen'.Cairncross, Henry, et al., comps. (1935) Ritual Notes; 8th ed. London: W. Knott; p. 151
I traditionell metodistisk användning anger The Book of Worship for Church and Home (1965) följande kollekt för Kristi himmelsfärdsdag, vanligtvis kallad "Helgetorsdag":
Allsmäktige Gud, vars välsignade Son, vår Frälsare Jesus Kristus, steg upp högt över alla himlar, för att han skulle fylla allt: Ge oss barmhärtig tro att inse att han, enligt sitt löfte, förblir hos sin kyrka på jorden, ända till världens ände; genom samma Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Söndagsgudstjänst Katolska församlingar i flera länder som inte firar högtiden som allmän helgdag har fått tillstånd från Vatikanen att flytta firandet av Kristi himmelsfärdsdag från den traditionella torsdagen till följande söndag, söndagen före pingst. På liknande sätt tillåter Förenade Metodistkyrkan att det traditionella firandet på Helgetorsdagen flyttas till söndag. Detta är i linje med en trend att flytta påbjudna helgdagar från vardagar till söndagar, för att uppmuntra fler kristna att fira högtider som anses viktiga.On the following Sunday in some areas: see Sunday observance Beslutet att flytta en högtid fattas av varje biskopsmöte med förhandsgodkännande från den heliga stolen.Canon 1246 §2 I vissa fall kan konferensen delegera beslutet om specifika högtider till biskoparna i en kyrkoprovins inom biskopsmötet, det vill säga en ärkebiskop och de närliggande biskoparna.
Övergången till söndagen gjordes 1992 av katolska kyrkan i Australien; före 1996 i delar av Europa; 1997 i Irland; före 1998 i Kanada och delar av västra USA;Ascension Day is Moving Michael Kwatera, OSB. Office of Worship, Diocese of Saint Cloud. i många andra delar av USA från 1999; och i England och Wales från 2007 till 2017, men från 2018 återinfördes firandet på torsdagen,The Spectator's Notes: Charles Moore's reflections on the week , Charles Moore The Spectator, Wednesday, 7 May 2008 samtidigt som Trettondedag jul flyttades tillbaka till den 6 januari från följande söndag.Liturgy Office of the Catholic Bishops' Conference of England and Wales, Holydays of Obligation, published on 4 Setpember 2017, accessed on 5 March 2026 I USA delegerades beslutet om huruvida Kristi himmelsfärd skulle flyttas till kyrkoprovinserna av USCCB (United States Conference of Catholic Bishops): de kyrkoprovinser som behåller torsdagsfirandet 2022 är Boston, Hartford, New York, Omaha, Philadelphia,Is Ascension a Holy Day of Obligation? Scott P. Richert, About.com och Personal Ordinariat of the Chair of Saint Peter. När den firas på en söndag är det tidigaste möjliga datumet den 3 maj, och det senaste är den 6 juni.
Dauwtrappen
I Nederländerna är Dauwtrappen ("Daggfångst") termen för sedvänjan att gå upp tidigt på Kristi himmelsfärdsdag eller första söndagen i majInstituut voor de Nederlandse taal och sedan, vanligtvis i grupper, ta en promenad eller cykeltur genom landsbygden. Förr i tiden brukade folk promenera lite genom de daggiga fälten. Denna tradition kan möjligen gå tillbaka till germansk tid och har ingen koppling till kristendomen. Seden var ursprungligen avsedd att fira naturens återupplivning och daggen på gräset sades ha en renande effekt.Historiek.net Traditionerna med Dauwtrappen och Kristi himmelsfärdsdag firades eller firas tillsammans i vissa regioner i Nederländerna.Dauwtrappen op Hemelvaartsdag. Gearchiveerd op 26 juli 2023 Mycket tidigt på morgonen hölls processioner. I flera byar i norra Brabant finns en tradition där ett musikband går genom byn runt klockan sex på morgonen. I gränsbyarna vid Västbrabant når musiken närmaste by i Flandern, där folk också leker och äter frukost, följt av fester på olika kaféer. Fram till 1970-talet började dessa besök med ett besök på den första mässan i den flamländska byn, men på grund av sekularisering och att musikerna ofta var högljudda på grund av tidigt drickande föll detta i glömska. I friluftsteatern Hertme i Overijssel firas årligen en "Daggfångst-mässa" tidigt på Kristi himmelsfärdsdag.Dauwtrappersmis Hertme op Dagjeuit.nl
Svenska kyrkan Högtiden har kallats betessläppningen, eftersom det var då man lät boskapen gå ut på bete. Helgdagen, en röd dag, infaller alltid på en torsdag, vilket gör den följande fredagen till en klämdag som möjliggör för många att få en långhelg med ledighet. Det är den enda klämdagen i Sverige som återkommer varje år. Sedan 1924 eller 1925 firas dagen också som folknykterhetens dag.
Den ansågs tidigare vara den första sommardagen i stora delar av Sverige och kallades därför bland annat "barärmdagen", eftersom kvinnorna började gå med bara armar, och "första metardagen" då sommarfisket inleddes. Gökottor, med eller utan kyrklig koppling, firas ofta denna dag.
När Sveriges nationaldag, den 6 juni 2005 blev helgdag, uppstod möjligheten att få en extra lång ledighet på fem dagar (inklusive klämdagen) om Kristi himmelsfärdsdag infaller den 2 juni. Detta skedde år 2011.
I Sverige infaller Kristi himmelsfärdsdag tidigast den 30 april och senast den 3 juni, vilket gör att den ibland infaller på Valborgsmässoafton eller första maj. Senaste gången den inföll på Valborgsmässoafton var 1818.
Texter Torsdagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Herre över allting. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:
Första årgången Andra årgången Tredje årgången Psaltarpsalm Andra Kungaboken 2:11–14 Apostlagärningarna 1:1–11 (läses varje år) Markusevangeliet 16:19–20 Jesaja 61:10–11 Apostlagärningarna 1:1–11 (läses varje år) Lukasevangeliet 24:49–53 Efesierbrevet 1:17–23 (alternativ text) Daniel 7:13–14 Apostlagärningarna 1:1–11 (läses varje år) Johannesevangeliet 17:1–8 Efesierbrevet 4:7–13 (alternativ text) Psaltaren 110
Östlig kristendom och orientaliska ortodoxa kyrkor
I den östkyrkan är denna högtid känd på grekiska som Analepsis, "upptagningen", och även som Episozomene, "frälsningen från ovan", vilket betyder att Kristus genom att stiga upp i sin härlighet fullbordade vårt frälsningsverk. Kristi himmelsfärdsdag är en av De tolv stora högtiderna under det ortodoxa kyrkoåret.
Firandet Högtiden firas alltid med en nattlig gudstjänst. Dagen innan är apodosis (avskedstagandet) av påsk (dvs. den sista dagen av påskfesten). Före nattvakan sjungs påskhymnerna för sista gången och påskhälsningen utbyts.
Paroemi (Gamla testamentets läsningar) vid vesper på högtidens afton är Jesaja 2:2–3; Jesaja 62:10–63:3, 63:7–9; och Sakarja 14:1–4, 14:8–11. Dagens troparion sjungs, som säger:
Under polyeleos vid ottesången tas Epitaphios (en ikon föreställande den nertagna, korsfästa Kristus), som placerades på altaret på påskafton (antingen vid ottesång eller midnattstid, beroende på lokal sedvänja), från altaret och bärs i procession runt kyrkan. Den placeras sedan på den plats som reserverats för den. Evangeliet är Markus 16:9–20. Kontakion sjungs, som tillkännager:
Hymnerna Megalynarion och irmos från Ode IX i kanon (också sjungen vid liturgin) är: