Melchior Lengyel, på ungerska Lengyel Menyhért, ursprungligen Lebovics Menyhért, född 12 januari 1880 i Híreshát utanför Balmazújváros i dåvarande Österrike-Ungern, död 23 oktober 1974 i Budapest, var en ungersk dramatiker, journalist och manusförfattare. Han är bland annat känd för berättelsen bakom Béla Bartóks balettpantomim Den sällsamme mandarinen och för filmberättelsen till Ernst Lubitschs komedi Ninotchka.
Biografi Lengyel utbildade sig vid en handelsskola och började sin yrkesbana som journalist i Budapest och Kassa. Hans första pjäs, A nagy fejedelem, sattes upp av Thaliasällskapet i Budapest 1907. Året därpå spelades hans drama A hálás utókor på Ungerns nationalteater.
Det internationella genombrottet kom med dramat Taifun från 1909. Pjäsen fick stor spridning i Europa och filmatiserades bland annat i USA som The Typhoon 1914. Lengyel skrev även pjäserna Próféta, Róza néni och Antónia samt, tillsammans med Lajos Bíró, komedin A cárnő.
År 1917 skrev Lengyel berättelsen till den groteska pantomimen A csodálatos mandarin. Den blev senare förlaga till Béla Bartóks balettpantomim Den sällsamme mandarinen.
Lengyel utsågs 1929 till chef för en avantgardeteater i Budapest. Han flyttade till London 1931 och vidare till USA under senare delen av 1930-talet, där han kom att arbeta med film i Hollywood. Flera filmer av Ernst Lubitsch byggde på berättelser av Lengyel, däribland Ängeln, Ninotchka och Att vara eller icke vara.
För berättelsen till Ninotchka, med Greta Garbo i titelrollen, nominerades Lengyel 1940 till en Oscar för bästa originalberättelse. Filmens manus skrevs av Charles Brackett, Billy Wilder och Walter Reisch.
Under 1960-talet bosatte sig i Rom. År 1974 återvände han till Ungern och avled kort därefter i Budapest.
Verk på svenska scener Flera av Lengyels pjäser sattes upp på svenska teatrar under 1900-talets första hälft. Taifun, i Walborg Hedbergs översättning, spelades på Kungliga Dramatiska Teatern från den 22 november 1910 till den 31 mars 1912. Komedin Katarina II av Ryssland, skriven tillsammans med Lajos Bíró och översatt från tyskan av Gunnar Klintberg, sattes upp på Svenska teatern 1913 och på Vasateatern 1925.
Dansösen spelades på Blancheteatern 1917 och Antonia på Oscarsteatern 1926. År 1957 satte Intima teatern upp Marc-Gilbert Sauvajons pjäs Ninotchka, som byggde på Lengyels filmberättelse.
Verk i urval Pjäser och andra scenverk A nagy fejedelem (1907) A hálás utókor (1908) Taifun (1909) Próféta (1911) Katarina II av Ryssland (A cárnő, 1912), tillsammans med Lajos Bíró Róza néni (1913) Dansösen (A táncosnő, 1915) Den sällsamme mandarinen (A csodálatos mandarin, 1917) Antonia (Antónia, 1920-talet)
Filmberättelser och filmatiseringar Taifun (1914), efter pjäsen Taifun Det förbjudna paradiset (1924), tillsammans med Lajos Bíró Katarina den stora (1934), efter pjäsen A cárnő Ängeln (1937) Ninotchka (1939) Att vara eller icke vara (1942) A Royal Scandal (1945), efter A cárnő Silk Stockings (1957), byggd på berättelsen till Ninotchka
Källor
Externa länkar
Kategori:Födda 1880 Kategori:Avlidna 1974 Kategori:Män Kategori:Ungerska dramatiker Kategori:Ungerska manusförfattare Kategori:Ungerska journalister Kategori:Ungerska författare under 1900-talet Kategori:Personer från Balmazújváros