Turgaj oblast () var ett oblast i Kejsardömet Ryssland. Det inrättades den 21 oktober 1868 och omfattade huvudsakligen områden som i dag tillhör Kazakstan.

Oblastens förvaltning var förlagd till Orenburg, utanför dess gränser, eftersom det inte ansågs finnas någon ort inom oblasten som var lämpad som administrativt centrum. Arealen var omkring 456 000 kvadratkilometer.

Geografi Turgaj oblast gränsade i väster till Uralsk oblast och i norr till guvernementen Orenburg och Tobolsk. I öster gränsade det till Akmolinsk oblast och i söder till Syr-Darja oblast och Aralsjön. Större delen av området tillhörde den aral-kaspiska sänkan och bestod av stäpp som sluttade svagt mot Aralsjön.

I väster låg Mugodzjarbergen, som utgör en sydlig fortsättning på Uralbergen. Genom oblasten rann bland annat floderna Turgaj, Sarysu och Tobol. Landskapet var rikt på sjöar, varav Sjalkarteniz, som tog emot Turgaj och dess biflod Irgiz, var den största.

Klimatet var utpräglat torrt och kontinentalt, med kalla vintrar, varma somrar och liten nederbörd. Skog förekom främst i de södra delarna av Uralbergen och i Mugodzjarbergen, medan merparten av området utgjordes av trädfattig gräs-, malörts- och saltstäpp.

Administrativ indelning Oblasten var indelad i fyra ujezder med administrativa centra i Aqtöbe, Irgiz, Qostanaj och orten Turgaj.

Näringsliv Boskapsskötsel var den viktigaste näringen bland den kazakiska befolkningen. Kameler användes både inom nomadhushållen och för varutransporter mellan Buchara, Chiva och ryska Turkestan. Boskap och animaliska produkter exporterades bland annat till Orenburg, Orsk och Troitsk.

Jordbruket bedrevs omkring sekelskiftet 1900 framför allt av ryska nybyggare i området kring Qostanaj, men även den kazakiska befolkningen hade börjat odla jorden. År 1900 användes omkring 248 000 hektar till spannmålsodling. De viktigaste grödorna var råg, vete, havre och korn samt potatis.

Salt utvanns ur sjöarna. Det fanns även ett mindre antal garverier, kvarnar och anläggningar för bearbetning av olja, medan mattor och filtvaror tillverkades som hantverksprodukter.

Demografi Vid den ryska folkräkningen 1897 hade Turgaj oblast 453 416 invånare, varav 19 530 bodde i städer. Den stora majoriteten hade kazakiska som modersmål. Den största språkliga minoriteten var den ryskspråkiga befolkningen.

I folkräkningen betecknades kazakiska med den dåtida benämningen ”kirgiz-kajsakiska”.

Modersmål 1897 Modersmål Antal Andel Kazakiska 410 904 90,6 % Ryska 30 438 6,7 % Ukrainska 4 588 1,0 % Tatariska 3 197 0,7 % Mordvinska 2 132 0,5 % Basjkiriska 1 598 0,4 % Övriga 559 0,1 % Totalt 453 416 100 %

Britannica uppskattade oblastens befolkning till 511 800 år 1906 och beskrev samtidigt en omfattande inflyttning av ryssar.

Källor

Kategori:Kejsardömet Rysslands oblast Kategori:Stater och territorier upplösta 1920 Kategori:Stater och territorier bildade 1868