Bjälbo gård är en gård i Bjälbo socken, Mjölby kommun, 11 3/4 mantal och 716 hektar. Belägen vid Bjälbo kyrka och Bjälbo kyrkogård.
Historik Bjälbo omfattade 11 3/4 mantal och 716 hektar. Gården är en mycket gammal egendom med stark anknytning till Folkungaätten och Birger jarl.
Äldre traditioner och osäkra uppgifter I äldre tradition sägs Bjälbo ha ägts av släkten Ulv. Det har också uppgetts att gården skulle ha tillhört Ulv jarl till Bjälbo. Den ende Ulv jarl som är historiskt känd från denna tid var i kung Knut den stores tjänst och dog år 1027. Han var gift med kungens halvsyster Estrid Svensdotter av Danmark.
Enligt äldre uppgifter skulle Bjälbo därefter ha ägts av Ulv jarls son Erik Ulvsson. Det går inte att utesluta att en sådan son har funnits, men de historiska källorna känner endast Ulv jarls son Sven Estridsson, som blev kung i Danmark. Genom Erik Ulvssons dotter Ingrid Ylva, som gifte sig med Birger jarls far Magnus Minnisköld, skulle egendomen enligt traditionen ha kommit till folkungaätten. De kända handlingarna ger dock ingen säker klarhet i dessa ägarförhållanden.
En äldre författare, Olaus Petri, uppger att Ingrid Ylva skulle ha varit dotter till Sune Sik, som i sin tur sägs ha varit son till Sverker den äldre. Även denna uppgift saknar historiskt bevis.
Den äldsta historiskt kända personen inom Folkungaätten var Folke den tjocke, som levde i slutet av 1000-talet och början av 1100-talet. Han var gift med Ingegärd Knutsdotter av Danmark, dotter till kung Knut den helige av Danmark. Knut den helige var sonson till den tidigare nämnde Ulv jarl. Enligt äldre, obestyrkta anteckningar var Folke den tjocke far Ingevald Folkesson eller Grell, och hans förfader Folke Filbyter.
1200-talet Med stor sannolikhet tillhörde Bjälbo Magnus Minnesköld och hans hustru Ingrid Ylva. Enligt krönikan föddes Birger jarl, död 1266, på Bjälbo. Första gången Bjälbo nämns i nu kända originalhandlingar är år 1273. Då utfärdade hertig Erik Magnusson ett gåvobrev från Bjälbo till sin syster, fru Kristina. Kung Magnus Ladulås utfärdade brev från Bjälbo vid flera tillfällen: den 1 januari 1283, år 1284 och den 3 december 1290.
1300-talet Under 1300-talet förekommer Bjälbo i flera handlingar. År 1302 omtalas herr Tyrgerus av Bjälbo. Han kan möjligen ha varit kyrkoherde i Bjälbo församling. År 1324 befullmäktigade Magnus Bengtsson sin tjänare Johan Holmgersson att på hans vägnar ta Bjälbo gård i besittning, med allt som där fanns av löst och fast gods. Magnus Bengtsson förband sig samtidigt att skydda honom mot allt eftertal med anledning av denna åtgärd. År 1346 utfärdade kung Magnus Eriksson och drottning Blanka av Namur sitt svenska testamente. I testamentet gav de bland annat Bjälbo till det kloster i Vadstena som de planerade att grunda. Testamentet kom dock aldrig att verkställas. I ett brev från år 1353, som gällde patronatsrättens överlåtande till Skänninge nunnekloster, uppgav kung Magnus Eriksson att Bjälbo gods aldrig hade varit kronogods eller regale. Enligt brevet hade egendomen efter Birger jarl kommit till kungens släkt genom arv.
År 1358 skänkte hertiginnan Ingeborg Håkansdotter, med sin son kung Magnus Erikssons samtycke, alla sina fastigheter i Bjälbo till Skänninge nunnekloster. Som motprestation skulle nunnorna hålla årsmässor för hennes far kung Håkon Magnusson, hennes mor drottning Eufemia, hennes båda avlidna män hertigarna Erik Magnusson och Knut Porse samt för hennes förstfödde son kung Magnus Eriksson och för henne själv efter deras död. År 1364 utfärdade kung Albrekt av Mecklenburg från Skänninge en skrivelse till riddaren Nils Turesson (Bielke) och riksdrotset. De befalldes att återföra till Skänninge nunnekloster de fastigheter i Bjälbo som kungens mormor, hertiginnan Ingeborg Håkansdotter, hade skänkt dit, men som klostret därefter hade berövats. År 1377 nämns Håkan i Bjälbo som fasteman. Vid räfstetinget år 1399 erkändes Skänninge nunneklosters besittningsrätt till Bjälbo gods. Fogden i Östergötland, Esbjörn Kristiernsson Djäkn, hade på kronans vägnar framställt anspråk på godset, men detta ogillades. Det fastslogs att Bjälbo aldrig hade varit kronogods eller ”konungx upsalöödh”, utan ett arvegods som efter Birger jarl hade gått i arv till kung Magnus Eriksson och av honom, 46 år tidigare, skänkts till Skänninge nunnekloster.
1400–1500-talen År 1409 gav Linköpings domkapitel kaniken Petrus Hartlevi i uppdrag att tillhålla Skänninge nunneklosters landbönder i Bjälbo att betala kaniktionde. Landbönderna hade visat sig tredskande i denna skyldighet. År 1414 var Ingemar i Bjälbo bisittare vid tinget. Genom recessbeslutet år 1527 drogs Bjälbo in till kronan. Därmed övergick egendomen från den tidigare kyrkliga och klosteranknutna förvaltningen till kronan.
1600-talet Under 1600-talet hade Bjälbo flera olika innehavare. En del av egendomen köptes år 1631 av E. Drake. År 1687 innehades en gård i Bjälbo av Erik Bagge. En annan gård lades vid reduktionen till Hovs kungsgård. Denna gård uppläts därefter åt fru Elisabet Klara von Stösloff och, efter hennes död, åt fru Catharina Enefelt, född Prytz. Catharina Enefelt dog på Bjälbo år 1716. Fru Elisabet Klara von Stösloff hade från år 1683 ett mantal av Bjälbo trädgård som säteri. En gård i Bjälbo reducerades tillsammans med Alvastra kungsgård från regeringspresidenten i Pommern, Matthias Palbitzki, som dog år 1677.
1700-talet Bjälbo trädgård, 1/4 mantal, hade senare säterifrihet enligt kunglig resolution år 1727. Egendomen var augment till Bjälbo fogdegård. I mitten av 1700-talet ägdes Bjälbo trädgård av Margareta Follin, änka efter kapten Paul Dardanell.
1800-talet År 1853 tillhörde 3 1/4 mantal av Bjälbo K. Lindberg. Ett fjärdedels mantal var då, liksom tidigare och senare, komministerboställe. Det övriga hade skilda ägare. På 1870-talet tillhörde Bjälbo fogdegård med mera, 2 61/120 mantal, Jonas Karlsson. Bjälbo trädgård, Hillbrandsgården och Hofregården eller Hovargården, tillsammans 5 3/8 mantal, tillhörde K. J. Lindberg. År 1884 ägdes Bjälbo, förutom komministerbostället, av K. J. Lindberg, Lars Lindberg med flera. På 1890-talet var egendomen uppdelad mellan flera ägare. Riksdagsledamoten August Henricson i Karlslund ägde 3 69/88 mantal, Sven Johansson 2 1/2 mantal, S. Sandberg i Motala 2 1/2 mantal och organisten J. F. Petersson en del. Därutöver fanns flera andra ägare.
1900-talet Senare hade Bjälbo åtta ägare. Bland dessa nämns August Henricson, riksdagsledamoten David Pettersson och Lars Andersson. År 1913 restes en minnessten vid Bjälbo kyrka till minne av Birger jarl. Stenen restes av Östergötlands kvinnor.
Folkungarnas bostad och Bjälbos historiska betydelse Av den bostad som folkungarna en gång hade på Bjälbo finns inget bevarat. Det är inte heller säkert var den låg. Det har antagits att den låg sydväst om kyrkan, på höjden av den kulle där man har funnit lämningar av grundvalar. Det är rimligt att anta att Bjälbo hade en betydande bebyggelse för sin tid. Hertigarna Erik och Valdemar höll hov där, och år 1306 höll de bröllop för sina män. Enligt rimkrönikan var det fem bröllop: ”Der woro fem bröllop all i sönder.” Hertigarna kallade sina män från olika håll för att delta i festligheterna. Under dessa bröllop förbereddes den så kallade Håtunaleken. Från Bjälbo drog hertigarna i hemlighet till Håtuna, där kungen då vistades. Bjälbo är en särskilt minnesvärd plats eftersom Birger jarl, enligt traditionen, föddes där. Det har även antagits att han kan ha avlidit på Bjälbo. Platsen har därför framställts som Birger jarls egentliga hemvist under hans liv. Birger jarl förknippas med flera viktiga fridslagar: husfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid. Dessa lagar har bidragit till att han i äldre historieskrivning beskrivits som en betydelsefull gestalt för det svenska folket. Hans bildstod finns i Stockholm, och minnesstenen vid Bjälbo restes år 1913 till hans ära.
Referenser
Noter
Kategori:Gårdar i Bjälbo socken