Fusk i onlinespel är användning av metoder som kringgår eller manipulerar ett onlinespels regler eller tekniska system för att ge en spelare en otillbörlig fördel framför andra. Fusk kan ske genom tredjepartsprogramvara, hårdvara, utnyttjande av buggar eller annat osportsligt spelbeteende.

Vad som räknas som fusk varierar mellan olika spel och bestäms vanligen av spelets regler, användarvillkor och spelgemenskapens normer. I många tävlingsinriktade flerspelarlägen betraktas handlingar som ger information, precision eller automatisering utöver det spelutvecklaren avsett som fusk.

Vanliga former Bland de vanligaste formerna av fusk i onlinespel finns automatiserat sikte (aimbot), väggsyn eller annan visuell informationsmanipulation (wallhack eller ESP), skript och makron som automatiserar moment, samt hårdvara eller externa hjälpmedel som påverkar inmatning eller sikthjälp.

En annan form är att utnyttja buggar eller oavsiktliga funktioner, så kallade exploits. Om sådant beteende ska räknas som fusk eller enbart som regelstridig användning av spelet kan variera mellan olika spel och sammanhang, men i många onlinespel förbjuds det uttryckligen i användarvillkoren.

Botar och programvara Aimbot och triggerbot En aimbot eller autoaim är en typ av fuskprogram som främst används i förstapersonsskjutare för att automatisera eller förbättra spelarens sikte mot motståndare. Ett närliggande hjälpmedel är en triggerbot, som automatiskt avfyrar ett vapen när en motståndare hamnar i spelarens sikte.

Aimbotar bygger ofta på att spelarens klient får positionsdata om andra spelare innan dessa nödvändigtvis är synliga på skärmen. Programmet kan då automatiskt rikta vapnet mot målet, ibland även när motståndaren befinner sig bakom objekt eller utanför spelarens normala reaktionsförmåga.

Konstgjord fördröjning och lag switch I spel som använder peer-to-peer-arkitektur kan en spelare försöka skapa konstgjord nätverksfördröjning för att få ett övertag. En metod är att använda en så kallad lag switch, som tillfälligt stör kommunikationen mellan spelarens klient och övriga spelare eller servern. För motståndaren kan detta få fuskarens figur att verka hoppa fram, frysa eller röra sig på ett svårförutsägbart sätt.

En lag switch kan vara fysisk, till exempel genom att nätverksanslutningen avbryts kortvarigt, eller mjukvarubaserad genom att trafik fördröjs eller stryps. Sådana metoder har främst diskuterats i äldre eller enklare nätverksmodeller och är mindre tillförlitliga i moderna serverbaserade spel, där spelaren ofta kopplas från vid alltför stora avbrott.

Look-ahead Look-ahead-fusk är en form av fusk i peer-to-peer-baserade flerspelarspel där en klient avsiktligt fördröjer sin egen handling för att först se vad andra spelare gör. Fusket ger därmed spelaren en informationsfördel innan den egna handlingen offentliggörs för de andra deltagarna.

En klient kan exempelvis låtsas ha hög nätverksfördröjning och därmed rapportera sin handling sent, trots att den i praktiken redan har tagit del av de andra spelarnas agerande. En vanlig motåtgärd i sådana system är olika former av synkroniseringsprotokoll, till exempel lockstep.

World-hacking och wallhack World-hacking är en form av fusk där spelaren manipulerar hur spelvärlden visas för att få information som normalt ska vara dold. I realtidsstrategispel kan detta innebära att dimma av krig kringgås, så att spelaren ser fiendens enheter eller byggnader trots att de borde vara dolda.

I förstapersonsskjutare används i stället ofta termen wallhack, som syftar på fusk där spelaren kan se motståndare genom väggar eller andra objekt. Detta kan uppnås genom att klienten manipulerar rendering, texturer eller andra visuella lager så att dolda spelare ändå blir synliga.

Att sådana fusk är möjliga hänger ofta samman med att klienten redan får mer positionsinformation än vad spelaren egentligen ska kunna se, och att det sedan är klientens uppgift att dölja denna information visuellt. Om den processen manipuleras kan spelaren få ett betydande informationsövertag.

Ett uppmärksammat tidigt exempel var när Asus 2001 kritiserades för grafikdrivrutiner med wireframe-lägen som kunde användas för att ge wallhack-liknande fördelar i flerspelarspel.

Osportsligt spelbeteende Boosting

Boosting innebär att spelare medvetet arrangerar matcher eller använder flera konton för att förbättra ranking, statistik eller belöningar på ett sätt som inte speglar faktisk prestation. Ett vanligt upplägg är att ett huvudkonto tillåts vinna mot ett eller flera sekundära konton genom avsiktligt svagt motstånd eller uppgjorda förluster.

Avsiktlig frånkoppling I spel där vinster och förluster registreras på spelarens konto kan en spelare koppla ned sig precis innan en förlust för att försöka undvika att den registreras. Många spel försöker motverka detta genom att räkna frånkopplingen som en förlust, dra av rankingpoäng eller ge tillfälliga avstängningar.

Makron och snabbeldsmodifieringar I många spel kan externa makron eller modifierad inmatning användas för att simulera mycket snabba knapptryckningar, vilket kan ge högre eldhastighet eller snabbare utförande av vissa handlingar än vad som annars är praktiskt möjligt. Spelutvecklare betraktar ofta sådana hjälpmedel som otillåtna när de ger en orättvis fördel eller automatiserar spelmoment som normalt kräver manuell precision.

Exploits

Exploits är utnyttjande av oavsiktliga funktioner, buggar eller obalanser som ger spelaren en fördel som inte är tänkt i speldesignen. Många spelgemenskaper och utvecklare behandlar detta som fusk, även om det ibland råder oenighet om gränsen mellan smart spelande och regelbrott.

Farming Farming kan i vissa sammanhang syfta på att samla virtuella föremål, valuta eller prestationer i syfte att sälja dem för riktiga pengar genom så kallad real-money trading. Detta påverkar inte alltid andra spelares upplevelse direkt, men strider ofta mot spelets användarvillkor och kan påverka den virtuella ekonomin.

Twinking

Twinking innebär att utrustning, resurser eller andra fördelar överförs från en högre figur till en lägre figur som normalt inte skulle kunna skaffa dem på egen hand. Det kan ge ett betydande övertag, särskilt i tidiga nivåer eller i PvP-sammanhang, men behandlas olika i olika spel och spelgemenskaper.

Ghosting Ghosting innebär att en person som observerar en pågående match förmedlar information till en spelare som fortfarande deltar, till exempel om motståndarnas positioner eller planer. I modern användning innefattar detta även så kallad stream sniping, där någon tittar på en spelares direktsändning för att få otillbörlig information i realtid.

Stacking Stacking innebär att laguppställningar eller andra förutsättningar manipuleras så att ett lag får en tydlig och orättvis fördel, exempelvis genom att samla de starkaste spelarna på samma sida. Många spel försöker motverka detta genom automatisk lagbalansering eller genom att begränsa möjligheten att fritt välja sida.

Scripting Scripting är användning av program eller spelmekanismer för att automatisera handlingar eller beteenden. Beroende på sammanhang kan skript betraktas som harmlösa hjälpmedel eller som fusk, särskilt när de utför moment snabbare, mer exakt eller mer konsekvent än en mänsklig spelare rimligen kan göra.

”Shadow PC” och DMA-fusk Mer avancerade fuskmetoder kan använda separat hårdvara, till exempel DMA-kort, för att läsa spelminne från en annan dator utan att fusket körs direkt på speldatorn. Sådana upplägg har uppmärksammats som svårare att upptäcka än traditionella fuskprogram, eftersom de minskar spår i det system där spelet körs.

Motåtgärder Spelutvecklare använder olika metoder för att motverka fusk. En vanlig metod är automatiska anticheat-system som söker efter otillåtna program eller modifieringar i samband med spel på skyddade servrar. Ett av de mest kända exemplen är Valve Anti-Cheat, som enligt Valve är ett automatiserat system för att upptäcka fuskprogram på användares datorer.

Andra motåtgärder bygger på serverkontroll, där spelservern validerar spelarens handlingar i stället för att lita på klienten, eller på övervakning av spelarbeteende för att upptäcka osannolika träffsäkerhetsmönster, rörelser eller andra avvikelser. Spelutvecklare kan också förbjuda vissa externa hjälpmedel. Bungie meddelade 2023 att externa hjälpmedel som används för att automatisera spelmoment eller ge extra sikthjälp kan leda till varningar, begränsningar eller avstängningar.

Påföljder Påföljder för fusk varierar mellan olika spel och plattformar. Vanliga åtgärder är tillfälliga avstängningar, permanenta avstängningar, återställning av ranking eller begränsning till särskilda servrar eller matchningsgrupper för fuskare. Valve uppger exempelvis att VAC-avstängningar tillämpas när ett konto ansluter till en skyddad server medan fuskprogram körs på systemet.

Rättsliga åtgärder I vissa länder har även rättsliga åtgärder använts mot tillverkare och distributörer av fuskprogram. Game Developer rapporterade 2016 att Sydkorea skärpte sin lagstiftning mot otillåtna spelmodifikationer och att skapare eller distributörer av sådana verktyg kunde riskera böter eller fängelse.

Spelföretag har också väckt civilrättsliga talan mot aktörer som utvecklar och säljer fuskverktyg, ofta med hänvisning till upphovsrätt, avtalsbrott eller otillåten åtkomst till spelens system.

Se även Valve Anti-Cheat

Referenser

Kategori:Onlinespel Kategori:Datorspelstermer