Får drömmar plats i Göteborg? är ett samtida konst- och kulturprojekt i Göteborg initierat av konstnären Sebastian Rudolph Jensen, som även fungerar som projektets talesperson. Projektet genomfördes i samarbete med konstnärsgruppen Speakerbreather och konstnären August Kroon Andersson. Projektet kombinerar offentlig konst, socialt deltagande och kulturpolitisk debatt med fokus på stadsutveckling, gentrifiering och det fria kulturlivets villkor. Projektet var en effekt av bortträngningen av den alternativ kulturen i Göteborg genom stadens höjda hyror på lokaler och rivning av fastigheter.
Bakgrund och syfte Projektet växte fram ur en serie konstnärliga interventioner i Göteborgs stadsrum under början av 2020-talet. Dessa bestod bland annat av trämonument och installationer med texten ”Får drömmar plats i Göteborg?”, vilka uppmärksammade kulturverksamheter och mötesplatser som hotats av vräkningar, rivningar eller ökade hyror.
Enligt projektets initiativtagare syftar arbetet till att synliggöra frågor om vem staden byggs för och att undersöka möjligheten för konstnärer, kulturutövare och invånare att ta plats i stadens offentliga rum. Projektet har beskrivits som ett försök att skapa dialog kring stadsutveckling och att stärka det fria och alternativa kulturlivet.
“Jag tog ju lite platsen som talesperson, men tillsammans har vi satt upp 18-19 monument i staden”, berättar konstnären. ”De flesta har ju tagits bort, men en del står kvar. Vi är väl en 10-15 personer hittills, som håller på med detta, med fler som kommer till. Så Får drömmar plats i Göteborg? har ju blivit till en rörelse.” – citeras konstnären Sebastian Rudolph Jensen i Magasinet Konkret.
Drömmarnas monument Drömmarnas monument är en central del av projektet Får drömmar plats i Göteborg?. Installationen uppfördes 2023 vid Götaplatsen i anslutning till Göteborgs Konsthall och fungerade både som konstverk och social mötesplats.
Monumentet utformades som ett processbaserat och kollektivt byggt verk som förändrades över tid. Konstruktionen bestod av en temporär struktur uppförd av konstnärer och deltagare, där bland annat en husvagn användes som bas för verksamheten. Allmänheten bjöds in att delta i skapandet och användningen av platsen.
Under utställningsperioden arrangerades konserter, performance, poesiläsningar, samtal och andra kulturevenemang. Installationen fungerade som en öppen plattform för konstnärliga och samhälleliga uttryck.
Kulturpolitisk kontext Projektet uttryckte sig som protester för en fri kultur i kulturstaden Göteborg och har placerats i en bredare diskussion om förändringar i Göteborgs kulturliv. Deltagare i projektet har lyft hur stadsomvandling, ökade hyror och förändrade fastighetsstrukturer påverkat alternativa kulturmiljöer, såsom konsertlokaler, verkstäder och föreningsdrivna kulturplatser och beskrivits som en del av en bredare mobilisering inom alternativkulturen i Göteborg, där konst används som metod för att skapa debatt och gemensam organisering kring stadens utveckling.
Offentlig debatt Projektet Får drömmar plats i Göteborg? har varit föremål för offentlig debatt kring stadsutveckling, kulturpolitik och det fria kulturlivets förutsättningar i Göteborg. Projektet har lyfts fram i diskussioner om gentrifiering och om hur stadsomvandling påverkar kulturverksamheter, särskilt inom den alternativa och föreningsdrivna kulturscenen. Företrädare för projektet har argumenterat för att konst och kultur riskerar att trängas undan i takt med stigande hyror och förändrad användning av stadens lokaler. Projektet har därmed fungerat som en plattform för att synliggöra kulturaktörers situation och för att skapa dialog mellan konstnärer, publik och beslutsfattare. I kulturjournalistik och debatt har projektet även beskrivits som en del av en bredare mobilisering inom Göteborgs alternativkultur, där konstnärliga uttryck används för att väcka opinion och organisera motstånd mot upplevda konsekvenser av stadsutveckling. Samtidigt har projektets aktivistiska uttryck diskuterats i relation till offentlig konst och dess roll i samhällsdebatten.
Arbetsmetod och estetik Projektet kännetecknas av en deltagarbaserad arbetsmetod där verkens innehåll och form utvecklas genom samarbete mellan konstnärer, kulturarbetare och allmänhet. Material som trä, återbrukade byggdelar och provisoriska konstruktioner används ofta för att betona verkens temporära och öppna karaktär.
Varje monument skapades som ritualer för att sörja förlorade kulturella platser i staden med musik, textuppläsningar, konst. Referenser
Kategori:Göteborg under 2020-talet Kategori:Kultur i Göteborg