Svante August Flodén, född 6 januari 1861 i Björnås i Skallsjö socken (tidigare Floda socken), död 10 mars 1946, var en svensk missionär. Han var under åren 1892–1929 verksam i Kongofristaten (senare Belgiska Kongo, nu Kongo-Kinshasa).

Biografi Flodén var det tredje barnet av sju till föräldrarna Anders Johansson (1830–1907) och Britta Maria Johansdotter (1835–1913). Efter arbete som snickare och jordbruksarbetare antogs han till Svenska missionsförbundets missionsutbildning i Kristinehamn 1889–1892.

Flodén ligger begravd på Huskvarna kyrkogård.

Missionsarbete i Kongo Flodén vistades i Kongo i flera omgångar under åren 1892–1929. Huvudsakligen befann han sig vid missionsstationer i den delen som numera utgör Kongo-Kinshasa.

Tiden vid Kibunzi 1892–1896 Flodén reste första gången till Kongo i december 1892, tillsammans med Henning Skarp och Augusta Waxgren; dessa två reste ut till Kongo för andra gången. Dessutom medföljde på resan Lovisa Skarp, Sofia Karlsson, Anders Theodor Strandman, Per-Olof Wirén och Carl Niklas Börrisson. Från hamnstaden Matadi tog de sig vidare i en karavan med 80 personer, via en amerikansk missionsstation i Ngangila och den svenska missionsstationen Diadia. Flodén var stationerad vid Kibunzi där Karl Laman då var verksam.

Mathilda Johansson/Johannesdotter (1865–1899) tjänstgjorde i MukimbunguFlodén (1933:116) från 1893, och de två gifte sig 29 augusti 1894 i Lukunga. Mathilda födde i april 1896 en son, Johannes Kornelius Mbembo, som dog efter bara några månader på vägen hem till Sverige. I augusti var de tillbaks i Sverige tillsammans med Karlsson och Strandman.Flodén (1933:175) En mindre samling med föremål skänktes till Göteborgs etnografiska museum (GEM, nuvarande Världskulturmuseet).

Tiden vid Diadia 1897–1901 I oktober året därpå återvände paret Flodén till Kongo, tillsammans med Strandman och Karlsson. De anlände i december till Matadi (Londe), där de stannade i sex veckors tid. De besökte handelsstationen Vivi som nu överförts till Svenska missionsförbundet. Denna andra tid var de stationerade vid Diadia missionsstation.Flodén (1933:187) Mathilda födde i mars 1898 sonen Sven Josef (1898–1976). Hon dog 1899 vid Diadia. Sonen återvände samma år till Sverige med August Jansson och Ruth Walfridsson och kunde bo hos bekanta i Lerum.Flodén (1933:216)

År 1900 gjordes en undersökningsresa i vilken Flodén deltog tillsammans med Carl Niclas Börrisson och Ernst Storm, vilket resulterade i Kingoyi missionsstation.Flodén (1935:74) I juli 1901 återvände Flodén, tillsammans med Per-Olof och Elsa Wirén samt Augusta Bjurholm, till Sverige och lämnade över Diadia till Carl Johan Lindström.Flodén (1933:234) Även nu förmedlade han en samling föremål till museet i Göteborg. Han gifte i april 1903 om sig med Augusta Bjurholm (1863–1906).

Tiden vid Mukimbungu och Kibunzi 1903–1907 I april 1903 reste Flodén för tredje gången till Kongo, nu med hustrun Augusta. Denna gång var han inledningsvis stationerad i Mukimbungu. I juni samma år hölls en språkkonferens i Mukimbungu där Flodén deltog. Augusta födde en dotter 1905, men både mor och dotter dog samma år i Mukimbungu. Från 19 augusti var Flodén stationerad vid missionsstationen Kibunzi där han tog över efter Per August Berthold.Flodén (1935:50)

Ett nytt boningshus byggdes vid denna tid i Kibunzi och stod klart i slutet av 1905. Bland byarna i omgivningen som Flodén besökte ingick bland annat Kinsonia, Kizinga, Kayi, Mvizi, Lufudu, Mafwambu och Kizeka. En konferens hölls i Kibunzi i januari 1906, då det bland annat beslutades att Diadia skulle läggas ned. I juni samma år hölls ytterligare en konferens.Flodén (1935:60)

Flodén skötte bland annat skolverksamheten.Flodén (1935:54) Han var kvar i Kibunzi fram till augusti 1907 och arbetade bland annat med den nya kyrkan, vid tiden då han återigen genomförde en resa hem till Sverige. I november samma år gifte han sig för tredje gången, med Hildur Lindecrantz (1876–1955). Ytterligare en samling med över 100 föremål förmedlades till museet i Göteborg.

Kibunzi 1908–1912 I december 1908 återvände Flodén till Kibunzi, tillsammans med sin hustru. De reste med Grahns, Lindström och Arvid Larsson. Flodén berättar i sin bok om ett mordförsök på en statstjänsteman som under denna tid var på besök i Kibunzi.Flodén (1935:99) En brand ödelade skolpojkarnas hus och nya byggnader fick uppföras.Flodén (1935:105) De fick 1912 en dotter, Vivi Gerda Maria Flodén (1912–1921). Vid något tillfälle före november 1912 återvände de till Sverige, och Flodén deltog i juni 1913 vid konferensen i Stockholm.

Kibunzi 1914–1917 I maj 1914 reste paret Flodén till Kibunzi igen, tillsammans med bland annat paret Karl och Selma Laman. Under 1916 gjorde Flodén en längre "byresa" under 7 veckor tillsammans med sin fru.Flodén (1935:115) De reste hem 1917, en resa som gjordes mitt under första världskriget och tillsammans med flera andra missionärer: Lisa och C. W. Grahn, Judith och Oscar Morfeldt, John Södergren, Gustaf Natanael Nykvist, Maria Wikholm, Hildegard Nilsson och Anna Svadling.Flodén (1935:135) I oktober 1917 var Flodén tillbaks i Sverige, denna gång fram till 1921.

Kibunzi 1921–1924? I januari 1921 reste paret Flodén för näst sista gången till Kibunzi. De reste denna gång med G.A. Hult och hans hustru, P. Algot Nilsson, Karin Larsson och Ester Kumlin.Flodén (1935:145) Dottern Vivi var kvar i Sverige men dog i augusti samma år.Flodén (1935:168) Senare under året, i september, kom Janne Nyrén till Kibunzi på sin inspektionsresa.

Denna period i Kibunzi kom att präglas mycket av den så kallade "profetrörelsen" eller Ngunzarörelsen. I Kibunzi fanns en representant för rörelsen, Yambula. Sjukhuset med Palmaer flyttade 1923 från Kingoyi till Kibunzi, och Flodén gavs i uppgift att planera detta bygge och se till att tillräckligt med tegel tillverkades. Även nytt skolhus och skolbostad byggdes.Flodén (1935:187) Under åtminstone perioden mars–oktober 1925 befann sig Flodén åter i Sverige, där han föreläste.

Sista gången i Kibunzi Paret Flodén var verksamma i Kibunzi även under den sista vändan till Kongo. Det är oklart exakt när de åkte men 1927 befann de sig i Kibunzi. I januari 1929 genomförde de en längre byresa i form av en karavan med 19 man, en resa som tog dem till byarna Kizeka, Mafwambu, Makanga, Nsanga, Kimbuma, Mbanda Nzandi, Nkondo, Yanga, Kivula, Dungungoyi och flera andra.Flodén (1935:195) Samma år, 1929, återvände de till Sverige.

Publicistisk verksamhet Flodén gav 1933 ut memoarboken "Tata" Flodén berättar: Kongominnen, där han beskriver sitt arbete och sina erfarenheter. Del 2 kom 1935.

Eftermäle Föremål som Flodén samlade in i Kongo finns numera i svenska museisamlingar, bland annat på Världskulturmuseet och Smålands museum. I bildsamlingar från Svenska missionsförbundet som finns på Etnografiska museet i Stockholm kan man finna bilder på Flodén.

Kommentarer

Källor

Noter

Kategori:Svenska missionärer Kategori:Personligheter inom Svenska Missionskyrkan Kategori:Födda 1861 Kategori:Avlidna 1946 Kategori:Män Kategori:Personer från Skallsjö socken Kategori:Gravsatta på Huskvarna kyrkogård