alt=Neo-Bechstein-flygel på tekniska museet i Wien|miniatyr|420x420px|Neo-Bechstein-flygel på tekniska museet i Wien. Neo-Bechstein-flygeln är ett elektromekaniskt instrument. Det skapades av pianofabriken Bechstein, i samarbete med Siemens & Halske och Walther Nernst, och kallas därför ibland Siemens-Nernst-pianot. Det är den första elektroniska flygeln. Tekniken utvecklades i början av 1920-talet, men lansering och försäljning skedde på 1930-talet.
Historik Instrumentets teknik utvecklades cirka 1922. Själva lanseringen av instrumentet dröjde dock till 1930-talet.
Teknik och utformning Flygeln fungerar genom att strängarnas vibrationer tas upp av elektromagneter, förstärks och sedan omvandlas till ljudvågor med hjälp av en högtalare, likt en elgitarr. Vanliga pianohammare visade sig ge upphov till för starka vibrationer i strängarna, så Nernst och hans assistent Driescher utvecklade särskilda "mikro-hammare" som skapade vibrationer med mycket mindre amplitud men bibehöll anslagskänslan i instrumentet.
Inbyggt i instrumentet finns även en radio, antingen en Siemens 22bW eller en Telefunken 121W, och dessutom en grammofon. Tanken med dessa var att pianisten själv kunde välja om hen ville spela på egen hand eller ackompanjera musik på radio eller skiva.
Lansering och försäljning Neo-Bechstein-flygeln var ingen kommersiell succé, trots ett relativt lågt pris. Utvecklingen av instrumentet hade kostat 500 000 riksmark, och Neo-Bechstein-flygeln kostade 2 800 riksmark när den lanserades 1931. Detta var betydligt billigare än Bechsteins billigaste akustiska flygel som då kostade 3 500 riksmark. Totalt skapades mellan 10 och 15 exemplar av instrumentet, och produktionen lades ner redan 1933. Rättigheterna såldes till en annan pianofabrik, Petrof, som byggde cirka 10 exemplar (kallade Neo-Petrof) innan de också slutade.
Referenser
Externa länkar
Peggy cochrane demonstrerar flygelns ljud, 1933 Kategori:Tangentinstrument