Tunnland är en nordisk ytenhet som motsvarar den åkeryta som besås med en tunna utsäde, och är omkring ett halvt hektar (5 000 m²) stor.
Tunnland användes i Skandinavien även under medeltiden, men enheten var då inte standardiserad. Namnet kommer av den mark som en bonde kunde så med hjälp av utsäde från en tunna. Systemet var inte särskilt exakt eftersom en tunna säd kunde räcka olika långt beroende på hur bördig jorden var på platsen och därmed hur tätt man kunde så. Senare, under 1600-talet, blev tunnland en standardiserad enhet.
I Sverige (med Finland) fastställdes tunnlandets storlek genom lantmäteriinstruktioner på 1630-talet till (), vilket motsvarar 4 936,6 m². Därmed sattes exakt mått på en då knappt sekelgammal princip att använda tunnland. Ett danskt tunnland (tønde land) fastställdes år 1688 till 14 000 danska kvadratalnar, vilket är 5 516 m². Ett norskt tunnland (tønneland) motsvarade 40 000 norska kvadratfot eller 3 939 m².
Motsvarande anglosaxiska ytenhet är æcer (modern engelska acre) som är 43 560 engelska kvadratfot eller . Orden æcer, åker och grekiska agrós härstammar från urindoeuropeiskans h₂éǵros, med samma betydelse.
Svensk historik Forskningen har visat att det i början av 1600-talet tillfälligt användes ett mindre arealmått, ibland felaktigt kallat ”det medeltida tunnlandet”, som tillkom i samband med de första rikstäckande så kallat jordrevningsreformerna. Revningstunnlandet definierades som en 9 stänger bred och 18 stänger lång åkeryta. Mätstången var 9 alnar men alnen var då kortare än den riksaln som tillkom i början av 1600-talet. Revningstunnlandets yta blev efter definitionen (). Storleksmässigt blev revningstunnlandet i genomsnitt nästan identiskt med örtuglandet, vilket knappast är en slump. Det rör sig sannolikt om ett medvetet försök att direkt koppla den medeltida beskattningsenheten örtuglandet till ett fast arealmått, tunnlandet.
Den svenska måttreformen under 1600-talet ansågs nödvändig eftersom något riksgiltigt tunnmått då ännu inte fanns och tunnlanden i olika landskap därför inte var direkt jämförbara. I Närke var till exempel tunnlandet omkring men i Uppland omkring .
Se även Tunna (rymdmått) Ett dalerland = 4 markland = 32 tunnland = 15,797 hektar Ett pundland = 4 tunnland = 8 spannland Ett skäppland = mellan 1/4 och 1/6 tunnland, för olika landsdelar. På en åker, arean för en skäppas utsäde. Ett kappland = 1/32 tunnland = 154,3 kvadratmeter. På en åker, arean för en kappes utsäde. Ett kannland = 1/56 tunnland = 1000 kvadratfot = 88,15 kvadratmeter. På en åker, arean för en kannas utsäde. Ett skrindland = en slåtterareal avkastande en skrinda hö Ett lopsland = 1/2 tunnland
Källor David Hannerberg, Svenskt agrarsamhälle under 1200 år (Stockholm 1971).
Gamla mått och vikter Noter
Kategori:Areaenheter Kategori:Jordbruk Kategori:Ugglan