Nordens demografi behandlar ämnen såsom nativitet, mortalitet och migration i de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. De nordiska länderna har en relativt likartad demografisk struktur; åldrande befolkningar, nettoinvandring samt förhållandevis hög summerad fruktsamhet vid jämförelse med EU:s genomsnitt. Länderna är i regel glest befolkade med undantag för Danmark som har en hög befolkningstäthet.

År 2021 hade Färöarna Nordens högsta fruktsamhetstal på 2,3 barn per kvinna följt av Island, Grönland och Åland på 1,8 barn per kvinna. Lägst fruktsamhetstal hade Finland med 1,5 barn per kvinna.

År 2025 bodde runt 28,3 miljoner människor i Norden. Befolkningen förväntas fortsätta växa och beräknas nå 30,1 miljoner till år 2045.

Historia

Nordens demografiska historia är präglad av perioder med skiftande mortalitet, nativitet och migration.

Migration På samma sätt som andra demografiska fenomen i de nordiska länderna delar de liknande mönster av in- och utvandring. Under 1800-talet utvandrade danskar, finländare, islänningar, norrmän och svenskar till Amerika. Mellan 1820 och 1920 emigrerade över två miljoner skandinaver till USA och enligt American Community Survey 2019 angav omkring 1,2 miljoner personer dansk härkomst, 650 tusen personer finländsk härkomst, 50 tusen personer isländsk härkomst, 4,3 miljoner personer norsk härkomst, 1,1 miljoner personer skandinaviskt härkomst och 3,5 miljoner personer svensk härkomst.

Historiskt sett har det förekommit befolkningsrörelser mellan de nordiska länderna, och dessa rörelser pågår fortfarande. I Sverige finns den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar, som tillsammans med sina barn och barnbarn uppgår till ungefär 719 000 personer (2016). År 2021 fanns det omkring 39 tusen personer i Norge födda i Sverige.

+ Vanliga utomnordiska födelseländer i de nordiska ländernaLandDanmarkFinlandIslandNorgeSverigeTotalt Polen Syrien Irak Iran Tyskland Somalia Turkiet Rumänien Urbanisering

Urbaniseringsgraden i de nordiska länderna skiljer sig något, men samtliga länder är urbaniserade till mer än 80 procent. 2023 var urbaniseringsgraden i Danmark och Finland 86 procent, på Grönland 88 procent, i Island 94 procent, i Norge 84 procent och i Sverige 89 procent. NrTätortLandInvånareYta km²Befolkningstäthet invånare per km²Referensdatum för angivet invånarantal1StockholmSverigeSCB; Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2020 Läst 27 november 2021.31 december 20202KöpenhamnDanmarkDanmarks Statistik; Folketal 1. januar efter byområde, alder og køn Läst 23 juli 2022.Danmarks Statistik; Folketal 1. januar efter tid, byområder og landdistrikter og folketal,areal og befolkningstæthed Läst 23 juli 2022.1 januari 20223HelsingforsFinlandStatistikcentralen, Finland; Tätorter efter folkmängd och folktäthet, 2021 Läst 3 april 2023.31 december 20214OsloNorgeStatistisk Sentralbyrå, Norge; Tettsteders befolkning og areal Läst 3 april 2023.1 januari 20225GöteborgSverige31 december 20206TammerforsFinland31 december 20217MalmöSverige31 december 20208ÅrhusDanmark1 januari 20229ÅboFinland31 december 202110BergenNorge1 januari 2022

Språk miniatyr|Nordiska språkFastlandsnordiska:Önordiska: I Norden talas flera språk varav flera med ömsesidig begriplighet dem emellan. I flera av länderna utbildas eleverna i andra nordiska länders språk, och i vissa delområden har dessa språk officiell minoritetsstatuts. Finland har obligatorisk svenskundervisning och Island har obligatorisk danskundervisning.

Se även

Lista över Nordens största kommuner Nordiska samarbetet Danmarks demografi Finlands demografi Färöarnas demografi Norges demografi Islands demografi Sveriges demografi

Anmärkningar

Källor

Vidare läsning

Externa länkar Nordic Statistics database Befolkningen i Norden på SO-rummet

Kategori:Norden Kategori:Europas demografi