De svenska manskapsmusköterna för infanteriet var mynningsladdade gevär i kaliber 20,04 mm i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 251. Jengel Förlag. Östersund 2022. Senare 0,720 tum (18,3 mm)https://www.digitaltmuseum.se/011024383436/gevar-m-1845av åtminstone omkring 0,814 tum (20,7 mm)https://www.digitaltmuseum.se/011024392521/muskot vars lopp var slätborrade. Musköternas kolvar tillverkades av bl.a. björk, al, lönn eller valnöt.Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 250. Jengel Förlag. Östersund 2022. Dessa enhetsvapen var i tjänst inom den svenska armén från mitten av 1500-talet till mitten av 1800-talet.
Historik I slutet av 1500-talet blev den svenska musköten stilbildande. Stilen förblev densamma till omkring år 1660 inom de flesta härar.https://www.militaryheritage.com/musket15.htmI Sverige varade dess grundstil i mångt och mycket till slutet på 1680-talet.https://www.digitaltmuseum.se/011024386867/luntlasmuskot-m-1688 Luntlåset var den förhärskande mekanismen på manskapets musköter inom den svenska hären såväl bland andra europeiska väpnade styrkor, och kom så att förbli fram tills den senare halvan av 1600-talet när snapplåsmekanismen tog över alltmer. Men det var inte förrän flintlåsmekanismen såväl som bajonetten hade slagit igenom på allvar — vid tiden närmast sekelskiftet 1600/1700 — som luntlåset kom att bli helt föråldrat bland de olika truppslagen inom stormakten Sverige, men kom ändå att användas bland en del männingsförband och allmogeuppbåd hela kriget igenom. En del vapen med hjullåsmekanism var däremot främst förbehållet rytteriet. Den svenska, rent krigiska muskötens formgivning, kvarstod i dess grundform från modell 1696 fram till modell 1762.https://www.digitaltmuseum.se/011024382877/gevar-m-1762Dessförinnan framställdes gevär – militära såväl civila – i en mängd olika utföranden. Tydliga modeller Modell 1673 Snapplåsmusköt m/1673
Modell 1680 Luntlåsmusköt m/1680 Snapplåsmusköt m/1680
Model 1683 Snapplåsmusköt 1683 Modell 1688 Luntlåsmusköt m/1688 Snapplåsmusköt m/1688
Modell 1690 Flintlåsmusköt m/1690 Kulvikt: 1,29 uns (36,6 gram)
Modell 1696 Flintlåsmusköt m/1696 Musköt m/1696 var den första som var försedd med hylsbajonett.
Modell 1699 Flintlåsmusköt m/1699
Modell 1701 Flintlåsmusköt m/1701Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 58, 251. Jengel Förlag. Östersund 2022.
Muskötkulans vikt: 3 lod (39,48 gram). Rännekulans vikt: 1/2 lod. Larsson, Anders. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 sid. 258. Jengel Förlag. Östersund 2022.
Modell 1704 Flintlåsmusköt m/1704
Infanterimusköt m/1704 (äldre stavningsform Infanterie Musqvet m/1704), eller Musköt m/1704 för manskap vid infanteriet alternativt Gevär m/1704https://www.digitaltmuseum.se/011024382592/muskot-m-1704var utrustat med flintlåsmekanism. Vapnet var i tjänst under drygt etthundra år. Kammarstycket har en längd av 303 mm. Baktill är det åttkantigt, framtill en längd av 38 mm och är sextonkantigt. Längst fram avslutas det av en insvarvad ring. Det långa fältet är runt. En skarpkantig pipring sitter 85 mm bakom mynningen. På pipans högra sida genombrytes pipringen av ett tretton mm brett spår. Ett högt kraftigt korn i järn med nära nog kvadratisk genomskärning sitter 105 mm bakom mynningen. Längst fram på svansskruvstjärten finnes ett lågt ståndsikte. På kammarstyckets översida finns en kronstämpel samt ett monogram av bokstäverna O P. På kammarstyckets vänstra sida sitter en stämpel med bokstaven Ö och en med bokstäverna E E S. Korsskruven går nedifrån och pipan har tre häften. Hanen är försedd med varhake, ett kulligt bleck som baktill mynnar ut i en spets. Hanhalsen baktill är avrundad, utifrån gående fängpanne- och eldstålsfjäderskruv, lång fängpannestjärt, genom vilket hålet för den bakre låsskruven går, fängpannefals, eldstålsfjäderns bukt ligger bakom hålet för den främre låsskruven. Läppskruvsringen har en yttre diameter om sexton mm. På sidbleckets finnes en stämpel med bokstäverna L P L B. Alla skruvar och överläppen är svärtade. Geväret var i helkolv och var vanligtvis gjord i al och har kräva. Framstocken slutar 89 mm bakom mynningen och kolvryggen är plan. Baktill på kolvens vänstra sida finnes ett nummer instansat. Beslag av järnplåt som består av bakkappa, som fasthålles av sju stift, en stor varbygel i järn, ett långt avtryckarebleck, en förstärkningsskena i kolvhalsen, två släta rörkor i järn, ett 35 mm brett krävbeslag och ett 32 mm brett ----------näsbleck....... i stål. Varbygelns främre arm, som längst fram är utbildad till en ögla som fasthålles av korsskruven, under det att den långa bakre framtill fasthålles av en skruv, som går genom kolvhalsen och inskruvas i förstärkningsskenan, men baktill är en träskruv. På sistnämnda arm finnes en stämpel med bokstäverna L I. Näsblecket och framstocken har längst fram till vänster en urtagning, som går ned till pipringsklacken. Den bakre rembygeln är fäst i varbygelns ögla och där den främre fasthålles av en skruv som går genom krävan och krävbeslaget. Laddstaken är helt gjord i trä. Nominalkalibern är på 20,04 mm och den verkliga kalibern 20,2 mm. Projektilvikten var på 1,4 uns (39,9 gram). Andra belastade delar, såsom pipan, låsblecket och avfyrningsmekanismen var tillverkade i järn. Piplängden var 1085 mm där vapnets sammanlagda längd var 1480 mm och vägde 4,72 kilogram.
Modell 1716 Flintlåsmusköt m/1716
Modell 1725
Modell 1738
Modell 1762 Krävan med krävbeslaget övergavs till förmån för en tredje rörko, där en laddstake (nu i järn) istället vilade samt en fjärde rörko (alla nu i mässing) intill kammarstycket. Stocken försågs nu med en framkappa, så ock den i mässing. Modell 1775 I och med framställningen av modell 1775 övergavs stiften som höll pipan på plats till förmån för två pipband med tillhörande kräkor samt ett näsbleck i mässing med kappa med ett bågformigt mässingskorn ingjutet. Modell 1784
Modell 1791
Modell 1805
Modell 1815
Modell 1840 Nominalkaliber: 0,73 tum (18,55 mm). Verklig kaliber: 0,724 (18,4 mm). Loppets rel. längd: 56 kaliber. Kulvikt: 1,0864 uns (30,8 gr). Krutladdningens vikt: 0,2956 uns (8,38 gr). Utgångshastighet 1270 fot/sek (377 m/sek). Modell 1848
Källor Hughes, B. P. (1974). Firepower: Weapons effectives on the battlefield, 1630–1850. London: Arms and Armour Press. Alf Åberg Göte Göransson (1976). Karoliner. Höganäs: Bra Böcker. From, Peter (2005). Karl XII:s död: gåtans lösning. Lund: Historiska media. Armémuseum. Military Heritage. Källhänvisningar
Externa länkar Armémuseum Forum för levande historia Sveriges Ingermanländska Riksförbund
Kategori:Gevär